Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteaklubben: ”Ingen har pratat med oss”

Varken medarbetare eller Unionenklubben fick ge sin bild under tillsynen om Apotea använt övervakningskameror på ett otillåtet sätt.
– Det är häpnadsväckande. Man har enbart gått på företagets uppgifter, säger klubbordförande Camilla West.
Ola Rennstam Publicerad
Unionenklubben på Apotea. Minna Blom och Camila West utanför logistikcentrat.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, gick enbart på Apoteas uppgifter när man fattade beslut om företagets kamerabevakning varit olaglig. Minna Blom och Camilla West i Unionenklubben är kritiska. Foto: Staffan Claesson

Våren 2021 inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en tillsyn som gällde Apoteas logistikcenter i Morgongåva. Orsaken var uppgifter i media om att arbetsgivaren använde kameror för att kontrollera om personalen arbetade, vilket inte är tillåtet.

I förra veckan – efter två år – kom IMY:s beslut. Som Kollega kunde berätta då slog myndigheten fast att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen konstaterar vidare att man inte kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen. Däremot kritiseras företaget för bristande information på de skyltar som tillhör kamerorna.

"Jättemärkligt att en myndighet agerar så här"

Unionenklubben på Apotea är kritiska till IMY:s slutsatser och till hur utredningen bedrivits.
– Det är häpnadsväckande. Myndigheten har enbart gått på företagets uppgifter och har varken kontaktat oss i klubben eller vårt arbetsmiljöombud. Och oss veterligen har ingen i personalen heller tillfrågats om kamerabevakningen, säger ordföranden Camilla West.
Hennes kollega och vice ordförande i styrelsen, Minna Blom, fyller i:
– Det är som en domstolsprocess där den misstänkte går fri för att man nekar till brottet och det är den enda bevisningen. Det är jättemärkligt hur en myndighet kan agera så här.

Känner till kameraövervakning

Enligt klubben har man vetskap om att arbetsgivaren tidigare använt kamerorna för arbetsledning, vilket alltså inte är tillåtet enligt lag.

– Vi vet att arbetsgivaren övervakat om personalen jobbar. Chefer har till exempel skickat sms om att personal ska städa bort kartonger under ett bord som man sett på en kamera. Men företagsledningen skulle aldrig medge det. Våra medlemmar har mest fnissat åt myndighetens slutsatser, säger Minna Blom.

Numera är dock kamerabevakningen inget känt problem på logistikcentret, enligt klubben. Den 6 december 2021 fick facken till ett avtal med arbetsgivaren som reglerar på vilket sätt kamerabevakningen får ske.

– Sedan avtalet kom till stånd har det fungerat bra – vad vi vet. Men det är under all kritik att IMY:s utredning tagit två år och att man kom fram till att det inte skett några övertramp. Kanske beror slutsatserna på att IMY inledde sin undersökning efter att kameraavtalet trädde i kraft i december 2021 och att man alltså tagit del av företagets loggar efter den tidpunkten, säger Camilla West.

IMY: "Skrivbordstillsyn vanligaste sättet"

IMY:s jurist Andreas Persson, som varit föredragande i ärendet, bekräftar Unionenklubbens bild av hur tillsynen gått till. Myndigheten har inte gjort något besök i anläggningen i Morgongåva.

– Detta är en så kallad skrivbordstillsyn och det är det vanligaste sättet som vi utför tillsyn på. Den baseras på skriftväxling mellan oss och tillsynsobjektet, i det här fallet Apotea. Det händer att vi gör inspektioner på plats om vi bedömer att det är nödvändigt, men det har vi inte gjort i det här fallet, säger han.

Har ni pratat eller inhämtat information från de fackliga representanterna?

– Nej, vi har inte vänt oss till de fackliga företrädarna. Apotea har lämnat in handlingar där facket varit involverade.

Facket uppger att de inte har varit involverade. Skulle det gett en annan bild om ni faktiskt pratat med dem?

– Det är klart att hade vi gjort en informationsinsamling från annat håll så kan man inte utesluta att det kommit in något som talade i motsatt riktning.

Har ni pratat med någon medarbetare?

– Nej det har vi inte gjort. Vi har tagit sikte på att ställa frågor till Apotea.
Det här ärendet inleddes efter uppgifter i media. I andra fall, då det inleds efter att någon lämnat in ett klagomål, då har vi uppgifter från en annan part som kan bli en del av ärendet.

Hur vet ni att arbetsgivarens version är sann, verifierar ni deras uppgifter på något sätt?

– Nej, det har vi inte gjort, utan här har vi utgått från de uppgifter vi fått från Apotea.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY

Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.