Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda i fordonsindustrin ska få stöd

Avdelningarna i Trollhättan och Skaraborg ska tillsammans med Sifs enhet för strategisk utveckling (SU) hitta arbetssätt för att värna inflytandet i utlandsägda fordonsföretag.<br />
Publicerad
I en motion till kongressen föreslog bland andra Sif Trollhättan att Sif avsätter resurser för att möta de problem som uppstår när ägandet flyttar utomlands, bland annat i fråga om inflytande för de fackliga organisationerna. Förbundsstyrelsen avslog motionen, men i ett förtydligande brev till Thomas Hagman, regionchef för Sif Skaraborg och Trollhättan, håller Sifs ordförande Mari-Ann Krantz med om att det är en viktig fråga, och ger SU i uppgift att samarbeta med avdelningen.
- Vi ska skapa stödsystem och verktyg för att arbeta annorlunda i fordonsföretag med utländska ägare. Det är för otidsenligt att ligga och slåss i den svenska sandlådan. Det finns andra arenor som vi måste bli bättre att arbeta på. Vad vi helst av allt vill se är en omstrukturering av den svenska organisationskartan, säger Thomas Hagman.
På en typisk industri inom Teknikföretagens område finns fyra fackliga organisationer, förutom Sif även Metall, Ledarna och CF. Thomas Hagman anser att samarbetet mellan organisationerna måste bli bättre. I dag bildar man enad front bara inför konkreta hot, som på Saab i Trollhättan.
- Vi kan inte tvinga någon att gå samman, men vi kan vara tydliga med vad vi vill.
Frågan aktualiserades först under den segdragna konflikten på Sanminaägda Segerströms i Bengtsfors. De anställda fick besked om nedläggning, men deras inflytande och möjlighet att kommunicera med ledningen begränsades starkt av att de ytterst ansvariga satt i Kanada.
En förklaring till att Sifs förbundsstyrelse avslog motionen var att man inte ville splittra utredningsresurserna genom regionala satsningar. När sedan Saab ställdes mot Rüsselsheim krävdes ändå särskilda satsningar på fordonsindustrin, tror Hagman.
- Vi lämnade in motionen före GM-situationen. När den sedan uppstod ställdes frågan på sin spets.
Projektet har precis inletts, och det finns ännu inget namn på det. Inte heller vet man vilka resurser som kommer att avsättas. Men Thomas Hagman tror att det kommer att pågå under lång tid.
- Jag tror att det säkert kommer att hålla på hela kongressperioden, fyra år. Det här är ingen dagslända, det är långvarigt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.

 

Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Skylt på arbetsdomstolen
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.