Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen, som företrätt medlemmen, har inte hunnit läsa domen i detalj men är mycket nöjd med dagens besked.
– Det är väldigt bra att AD tillämpade tvåmånadersregeln på det viset som den faktiskt ska tillämpas, det vill säga att man kräver av en arbetsgivare att inte vänta med att agera. Man kan inte sitta med information hur länge som helst, utan tvåmånadersregeln gäller. Jag har precis haft kontakt med medlemmen och han är jätteglad förstås, säger hon.
Händelserna utspelade sig i Kongo sommaren 2013 och fick mycket uppmärksamhet, bland annat i Kollega. Kortfattat så lånade Unionenmedlemmen, som har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år, ut pengar för att hjälpa en svensk kollega som hamnat i häkte. Pengarna lånades ut för att betala de kongolesiska vakterna för att konsulten skulle slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet, vilket ansågs innebära stor fara. Kollegan släpptes senare ur häktet och utredningen lades ner. Unionenmedlemmen hade lånat pengarna ur ABB:s kassa och meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.
Kort därpå inträffade en annan dramatisk händelse - mannen och hans hustru greps av säkerhetspolis på flygplatsen i staden Kolwezi. Orsaken till gripandet uppgavs vara att Unionenmedlemmen brutit mot kongolesisk lag då han sagt upp en lokalanställd kvinna. Polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund. Trots det krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som ABB-mannnen betalade ur egen ficka. Även denna incident rapporterades till företaget.
ABB startade en internutredning, om vad som egentligen hänt i Kongo under sommaren, som efter fyra månader kom fram till att mannen skulle skiljas från sin tjänst. Bolaget ansåg att mannen brutit mot företagets uppförandekod då han betalat ut pengar till myndighetspersoner. Företaget hävdar att Unionenmedlemmen betalat en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag, något mannen förnekar.
Unionen stämde ABB i Arbetsdomstolen. Förbundet bestred anklagelserna om att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod och att mannens agerande skulle vara saklig grund för uppsägning. Dessutom var händelserna i Kongo preskriberade, ett avsked måste ske senast två månader efter att arbetsgivaren fått kännedom om händelserna.
ABB bekräftar att Unionenmedlemmen informerade personal i Sverige men hävdar att man inte fått kännedom om samtliga omständigheter i fallet förrän den 4 oktober 2013. Arbetsdomstolen köper dock inte ABB:s förklaring. Domstolen konstaterar att den utredning som ABB bedrivit till och med oktober inte har varit nödvändig för att bolaget ska kunna ta ställning till Unionenmedlemmens handlande och det har inte varit försvarbart att avvakta utredarnas rapport. AD anser därför att ABB måste anses ha haft kännedom om den anställdes förehavanden redan sommaren 2013 och konstaterar att avskedandet den 2 december 2013 kom för sent.
ABB döms nu att betala 125 000 kronor i skadestånd till Unionenmedlemmen samt lön för perioden som motsvarar det han skulle ha tjänat om han inte avskedats. Bolaget och Teknikarbetsgivarna ska även betala Unionens rättegångskostnader på 143 000 kronor.
