Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Hjälpte kollega i häkte - fick sparken från ABB

ABB-tjänstemannen lånade ut pengar för att hjälpa en svensk kollega som hamnat i kongolesiskt häkte. Men bolaget hävdar att Unionenmedlemmen betalat ut pengar för att påverka åklagare och avsluta polisutredningar och gav honom sparken. Unionen har nu stämt ABB i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
AP/TT
Kongo Kinshasa, Zaire Skyline. AP/TT

Unionenmedlemmen har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år. Den 21 juni förra sommaren fick han beskedet att den kongolesiska polisen hade gripit en av ABB:s svenska konsulter och beslagtagit nycklarna till bolagets bilar.

På plats i häktet fick Unionenmedlemmen träffa konsulten som berättade att han blivit fråntagen alla sina pengar. ABB-tjänstemannen lånade ut 100 dollar till konsulten på plats, pengar som användes för att betala vakterna för att slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet.

Konsulten släpptes ur häktet dagen efter sedan han erkänt sitt brott och betalat böterna med pengar han fått låna av flera kollegor på företaget. Unionenmedlemmen såg till att de som lånat ut pengar fick tillbaka dem genom att låna ur ABB:s kassa. Mannen meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.

ABB har en helt annan syn på det inträffade. Företaget hävdar att mannen godkänt en betalning på 4 500 dollar till en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag. Unionenmedlemmen nekar till anklagelserna.

Den andra incidenten utspelade sig kort därpå. Till följd samarbetssvårigheter med en lokalanställd administratör ansåg ABB-tjänstemannen att kvinnan skulle sägas upp. Hon erbjöds ett avgångsvederlag som hon accepterade i början av juli 2013.

Några dagar senare konfronterades mannen och hans hustru av kongolesisk säkerhetspolis när de befann sig på en flygplats i Kolwezi, huvudstad i provinsen Lualaba. Paret tvingades med till säkerhetspolisens kontor där de blev fråntagna pass och pengar. Orsaken till gripandet uppgavs vara att uppsägningen av kvinnan var felaktig och polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Unionenmedlemmen accepterade kravet, vilket enligt polisen var detsamma som ett erkännande av att han hade begått ett brott genom att undanhålla pengarna. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund.

Trots denna kovändning krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som mannen betalade ur egen ficka. Det gällde även advokatarvodet på 500 dollar. Även detta rapporterade mannen till ABB i Sverige direkt efteråt.

Företaget är dock av en annan mening och anklagar Unionenmedlemmen för att ha betalat 1 500 dollar till de kongolesiska myndigheterna för att de skulle avsluta  utredningen av den lokalanställda kvinnan. Enligt ABB har mannen brutit mot företagets uppförandekod vid båda incidenterna.

Händelserna utreddes av ABB under sommaren men först i december, drygt fyra månader senare, agerade bolaget och avskedade tjänstemannen. Enligt Unionen var dock händelserna som företaget åberopar preskriberade när avskedandet gjordes eftersom de strider mot den så kallade tvåmånadersregeln.

Unionen, som nu stämt ABB i Arbetsdomstolen, bestrider också att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod. Anklagelserna utgör, enligt förbundet, inte saklig grund för en uppsägning och man kräver nu 150 000 kronor i skadestånd.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Slutna rum och snabba utköp – så rundar storföretagen las

Om varsel blir till uppsägningar köper svenska storföretag ofta ut anställda. Turordning är numera undantag, säger en klubbordförande för ett av Sveriges största bolag.
Lina Björk, Sandra Lund Publicerad 20 januari 2026, kl 06:01
Tetra Pak-byggnad med företagets logotyp, ett av flera storföretag som nämns i artikeln om utköp vid varsel.
Utköp av anställda har blivit allt vanligare vid nedskärningar på stora svenska företag. Fackliga företrädare på bland annat Ericsson och Tetra Pak varnar för att turordningsreglerna allt oftare kringgås. Foto: Arnaud Finistre/TT

Istället för att ordna fram nya positioner efter en omorganisation köps anställda ut genom individuella överenskommelser. 

Det scenariot beskriver flera fackklubbar som Kollega har pratat med. 

Som hos telekomtillverkaren Ericsson, där man nyligen lagt ett varsel på 1600 tjänster. Här har facket noterat en förändring i antalet utköp vid tidigare nedskärningar.

Per Östberg

– Vi har sett att man lokalt ute i landet har gjort överenskommelser som: ”Om du slutar nu får du de här fina villkoren, eller så gör vi en omplaceringsutredning och då kanske du står utan jobb och får sämre villkor.” Från klubbens sida har vi varit tydliga med att det inte får gå till så, säger Per Östberg, klubbordförande på Ericsson i Kista.

Efter att Unionen på Ericsson uppmärksammade ledningen centralt om problemet har det blivit bättre.

Varför tror du att företag använder sig av utköp?

– För att de är lata. Det är ett snabbt sätt att bli av med folk, men inte kostnadseffektivt. Lagen om anställningsskydd och omställningsavtalet finns ju för att vi som är äldre har svårare att få nya jobb. Om man börjar kringgå det försvårar man för väldigt många, säger Per Östberg.

Kritik mot bristande insyn: ”Utköp har blivit norm”

På ett annat av Sveriges största företag, där klubbordföranden inte vill gå ut med namn, har utköp blivit norm. 

Det började när bolaget började gå sämre än tidigare.

– Företaget går in ett slutet rum och kommer ut med vilka de vill säga upp. Vi får inte vara med och diskutera, vilket gör att vi inte känner att vi kan representera medlemmarna på ett adekvat sätt.

Klubbordföranden säger att det också leder till att medlemmar tror att utköpspaket är något man har rätt till. Även om man blir uppsagd på grund av misskötsel till exempel.

Facket på Tetra Pak ser en farlig utveckling i omorganisationer

Även på förpackningsföretaget Tetra Pak känner man igen utköp, snarare än uppsägningar enligt turordning eller listor.

Lisbeth Larsson

– De flesta väljer att ta en överenskommelse innan vi hinner prata ordentligt med individen. Vi tycker inte det är en bra utveckling och anser att ett stort företag som Tetra Pak borde kunna hitta lösningar i en omorganisation, säger Lisbeth Larsson, Unionens klubbordförande på Tetra Pak.

För anställda kan erbjudande om utköp också vara en lösning på att inte köpa grisen i säcken, eftersom man kanske inte vet vilket jobb som erbjuds efter en omorganisation.

– Många är rädda att erbjudas ett jobb de inte vill ha och då tar de avgångsvederlaget i stället för en omplacering. Vi skulle gärna se en förändring, men har svårt att komma åt problemet på ett vettigt sätt.

Tetra Pak svarar i ett mejl att de har ett lokalt avtal som erbjuder olika stöd för medarbetare i omställning. 

Anställda kan antingen bli utköpta eller delta i en omplaceringsutredning. Kollega har inte fått möjlighet att ställa följdfrågor i en intervju.