Unionenmedlemmen har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år. Den 21 juni förra sommaren fick han beskedet att den kongolesiska polisen hade gripit en av ABB:s svenska konsulter och beslagtagit nycklarna till bolagets bilar.
På plats i häktet fick Unionenmedlemmen träffa konsulten som berättade att han blivit fråntagen alla sina pengar. ABB-tjänstemannen lånade ut 100 dollar till konsulten på plats, pengar som användes för att betala vakterna för att slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet.
Konsulten släpptes ur häktet dagen efter sedan han erkänt sitt brott och betalat böterna med pengar han fått låna av flera kollegor på företaget. Unionenmedlemmen såg till att de som lånat ut pengar fick tillbaka dem genom att låna ur ABB:s kassa. Mannen meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.
ABB har en helt annan syn på det inträffade. Företaget hävdar att mannen godkänt en betalning på 4 500 dollar till en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag. Unionenmedlemmen nekar till anklagelserna.
Den andra incidenten utspelade sig kort därpå. Till följd samarbetssvårigheter med en lokalanställd administratör ansåg ABB-tjänstemannen att kvinnan skulle sägas upp. Hon erbjöds ett avgångsvederlag som hon accepterade i början av juli 2013.
Några dagar senare konfronterades mannen och hans hustru av kongolesisk säkerhetspolis när de befann sig på en flygplats i Kolwezi, huvudstad i provinsen Lualaba. Paret tvingades med till säkerhetspolisens kontor där de blev fråntagna pass och pengar. Orsaken till gripandet uppgavs vara att uppsägningen av kvinnan var felaktig och polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Unionenmedlemmen accepterade kravet, vilket enligt polisen var detsamma som ett erkännande av att han hade begått ett brott genom att undanhålla pengarna. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund.
Trots denna kovändning krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som mannen betalade ur egen ficka. Det gällde även advokatarvodet på 500 dollar. Även detta rapporterade mannen till ABB i Sverige direkt efteråt.
Företaget är dock av en annan mening och anklagar Unionenmedlemmen för att ha betalat 1 500 dollar till de kongolesiska myndigheterna för att de skulle avsluta utredningen av den lokalanställda kvinnan. Enligt ABB har mannen brutit mot företagets uppförandekod vid båda incidenterna.
Händelserna utreddes av ABB under sommaren men först i december, drygt fyra månader senare, agerade bolaget och avskedade tjänstemannen. Enligt Unionen var dock händelserna som företaget åberopar preskriberade när avskedandet gjordes eftersom de strider mot den så kallade tvåmånadersregeln.
Unionen, som nu stämt ABB i Arbetsdomstolen, bestrider också att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod. Anklagelserna utgör, enligt förbundet, inte saklig grund för en uppsägning och man kräver nu 150 000 kronor i skadestånd.
