Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Unionenmedlemmen har arbetat för ABB sedan 1975 och varit utstationerad i Kongo i många år. Den 21 juni förra sommaren fick han beskedet att den kongolesiska polisen hade gripit en av ABB:s svenska konsulter och beslagtagit nycklarna till bolagets bilar.
På plats i häktet fick Unionenmedlemmen träffa konsulten som berättade att han blivit fråntagen alla sina pengar. ABB-tjänstemannen lånade ut 100 dollar till konsulten på plats, pengar som användes för att betala vakterna för att slippa sova tillsammans med övriga intagna på häktet.
Konsulten släpptes ur häktet dagen efter sedan han erkänt sitt brott och betalat böterna med pengar han fått låna av flera kollegor på företaget. Unionenmedlemmen såg till att de som lånat ut pengar fick tillbaka dem genom att låna ur ABB:s kassa. Mannen meddelade omedelbart företagets projektansvarige och säkerhetsansvarige i Sverige om vad som hade hänt.
ABB har en helt annan syn på det inträffade. Företaget hävdar att mannen godkänt en betalning på 4 500 dollar till en åklagare för att förmå denne att bryta mot sitt tjänsteuppdrag. Unionenmedlemmen nekar till anklagelserna.
Den andra incidenten utspelade sig kort därpå. Till följd samarbetssvårigheter med en lokalanställd administratör ansåg ABB-tjänstemannen att kvinnan skulle sägas upp. Hon erbjöds ett avgångsvederlag som hon accepterade i början av juli 2013.
Några dagar senare konfronterades mannen och hans hustru av kongolesisk säkerhetspolis när de befann sig på en flygplats i Kolwezi, huvudstad i provinsen Lualaba. Paret tvingades med till säkerhetspolisens kontor där de blev fråntagna pass och pengar. Orsaken till gripandet uppgavs vara att uppsägningen av kvinnan var felaktig och polisen krävde att hon skulle få mer pengar från ABB, senast nästa dag. Unionenmedlemmen accepterade kravet, vilket enligt polisen var detsamma som ett erkännande av att han hade begått ett brott genom att undanhålla pengarna. Efter att parets advokat kopplats in medgav myndigheterna dock att anklagelserna från den uppsagda kvinnan saknade grund.
Trots denna kovändning krävde säkerhetspolisen 1 000 dollar i administrativa kostnader för fingeravtryckstagning och rapportskrivning, pengar som mannen betalade ur egen ficka. Det gällde även advokatarvodet på 500 dollar. Även detta rapporterade mannen till ABB i Sverige direkt efteråt.
Företaget är dock av en annan mening och anklagar Unionenmedlemmen för att ha betalat 1 500 dollar till de kongolesiska myndigheterna för att de skulle avsluta utredningen av den lokalanställda kvinnan. Enligt ABB har mannen brutit mot företagets uppförandekod vid båda incidenterna.
Händelserna utreddes av ABB under sommaren men först i december, drygt fyra månader senare, agerade bolaget och avskedade tjänstemannen. Enligt Unionen var dock händelserna som företaget åberopar preskriberade när avskedandet gjordes eftersom de strider mot den så kallade tvåmånadersregeln.
Unionen, som nu stämt ABB i Arbetsdomstolen, bestrider också att medlemmen skulle ha brutit mot företagets uppförandekod. Anklagelserna utgör, enligt förbundet, inte saklig grund för en uppsägning och man kräver nu 150 000 kronor i skadestånd.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
