Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Var tredje jobbar på sin fritid

Dålig sömn, ont i kroppen och sjukskrivning på grund av stress. Det är verkligheten för många tjänstemän i privat sektor, där var tredje jobbar på helger och annan ledig tid för att hinna med sina arbetsuppgifter. Det visar en undersökning från Unionen.
Linnea Andersson Publicerad

Nästan hälften av de privatanställda tjänstemännen arbetar övertid minst en gång i veckan. Var fjärde gör det i snitt mer än tre timmar i veckan. I Unionens undersökning framkommer även att 37 procent dagligen är tillgängliga för arbete utanför ordinarie arbetstid.

Att man inte hinner med sina arbetsuppgifter tror Cecilia Fahlberg, Unionens förbundsordförande, beror på flera saker. Dels att globaliseringen och en ökad konkurrens leder till en snabb teknikutveckling i kombination med att man slimmar organisationer och jagar kostnader, samtidigt som ledarskapet inte har hängt med. Dels att den ständiga tillgängligheten gör att arbete och fritid flyter samman, som Unionen har sett i tidigare undersökningar.

Läs mer: Svårt att släppa jobbet på semestern

- Vi ser att de flesta trivs och älskar sitt jobb. Men det finns gränser då arbetsbelastningen blir kontraproduktiv och man börjar prestera mindre, säger Cecilia Fahlberg.

Och visst sätter det tuffa arbetsklimatet sina spår. Enligt undersökningen upplever 21 procent att tankar på jobbet går ut över deras sömnkvalitet och att det dessutom finns ett samband mellan övertidsarbete och sömnen. Ju mer övertid, desto sämre sömn.

Fler än hälften har under den senaste månaden haft ont i nacke, axlar eller rygg. Lika många har en kollega som har varit sjukskriven på grund av stress under de senaste två åren.

- Det går inte att fortsätta så här utan att det i längden slutar med en sjukskrivning. Det är en tragedi för den drabbade och en kostnad för både företag och samhälle. Man kan ha en hög arbetsbelastning under en ganska lång period men den måste följas av återhämtning.

Cecilia Fahlberg tror att pressen i arbetslivet har förvärrats eftersom sjukskrivningarna ökar. För att bryta den negativa trenden tror hon att den arbetsmiljöföreskrift som börjar gälla våren 2016 blir ett viktigt verktyg och är ett steg i rätt riktning. Inte minst för Unionens arbetsmiljöombud eftersom arbetsplaster där man har ombud och gör systematiska riskbedömningar har en bättre psykosocial hälsa. Cecilia Fahlberg tror att den nya föreskriften kommer leda till större fokus på den psykosociala arbetsmiljön och stressproblematik.

Dagens chefer har en väldigt viktig uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket.

En av fackets viktigaste uppgifter är enligt Cecilia Fahlberg att lyfta frågor om stress och press i arbetslivet. Till exempel genom att värva, utbilda och stötta arbetsmiljöombud, något Unionen har satsat på. I dag har man utöka antalet arbetsmiljöombud till 7 500.

En medlem som befinner sig i en situation där man inte hinner med måste också sätta gränser, även om Cecilia Fahlberg menar att man inte ska finna sig i en miljö där man ständigt behöver säga nej utan att få gehör. Hon är dock noga med att poängtera att arbetsgivaren har det största ansvaret för arbetsmiljön och är den som sätter kulturen och normen på arbetsplatsen. Undersökningen visar att majoriteten varken har regler eller riktlinjer för att man inte ska störas av jobbet på fritiden.

- Man har svårt som individ att sätta gränser och dagens chefer har en väldigt viktigt uppgift i att hjälpa till att prioritera när det blir för mycket och ge återkoppling. Att se den som alltid sitter kvar och kommer tidigt och säga att nu har vi gjort vad vi kan, trots att det ligger högar på skrivbordet, säger Cecilia Fahlberg.

- Man behöver en beteendevetenskaplig kunskap om hur människor blir stressade och hur man gör för att bryta stress.

Är det många chefer som saknar den kunskapen?
-
Ja, det tror jag. De flesta organisationer har HR-enheter där kunskapen definitivt finns. Men det är ju inte de som leder arbetet eller coachar och stöttar sina medarbetare. Framtidens chefer måste ha en större tyngd i den typen av ledarskap.

"Stress och press i arbetslivet"

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Unionen i september 2015 genom intervjuer med ett slumpmässigt urval av privata tjänstemän. Resultaten bygger på svar från 1 011 personer.

Rapport: Stress och press i arbetslivet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar
Arbetsmiljö

5 mardrömskickoffer: magsjuka, banandans och polisutryckningar

Banandans, benbrott och blåljus. Kickoffer, konferenser och personalfester ska stärka gemenskapen på jobbet, men ibland blir resultatet det motsatta. Här är fem uppmärksammade exempel.
Lina Björk Publicerad 24 september 2026, kl 06:00
Ballonger, färgad konfetti, serpentiner och sönderrivet papper ligger utspridda på ett ljust golv efter en fest.
Kickoffer och konferenser ska skapa sammanhållning på jobbet. I de fem exemplen i artikeln slutade tillställningarna i stället med bland annat skador, kritik och polisutryckningar. Foto: Colourbox

Militärövningar och magsjuka

Teknikföretaget Plex tog med hela personalstyrkan till Honduras under temat ”överlevnad”, som tidningen Wall Street Journal var först att skriva om. Övningarna som leddes av en före detta soldat från elitstyrkan Navy Seals var tuffa och många av deltagarna tuppade av i den höga värmen. 

Vd:n drabbades av magsjuka och deltog inte i några aktiviteter, en medarbetare ramlade i ett myrbo och blev svårt biten samtidigt som hela gänget drabbades av loppor. 

När det var dags att åka hem hade företaget chartrat för små plan viket gjorde att halva personalstyrkan fick stanna en dag till. 

Läs mer här.

Sponsor-vd bröt benet under hockeylagets fest

2013 skulle Frölunda hockey kicka i gång den nya säsongen med lagfest. Eftersom föreningen inte ville betala för kalaset bjöd spelarna in en av sina största sponsorer till festen. Det slutade i en blöt kväll och ett benbrott då företagets vd klättrade upp på en av spelarnas axlar och ramlade ner. 

Läs mer här. 

Hyresgästföreningen förbjöd alkohol efter konferens


2019 hade Hyresgästföreningen en tvådagarskonferens i Stockholmsområdet. Under kvällen gick två anställda fram till en mick och drog rasistiska och sexistiska skämt. 

Efter händelsen bestämde arbetsgivaren att det inte fick förekomma alkohol vare sig på föreningens kontor eller i några konferenssammanhang. 

Läs mer här. 

Lärare fick dansa som bananer

2017 bjöd Malmö stad in alla grundskolelärare till fortbildning med inhyrda konsulter. Dagen ägnades åt flera föreläsare som höll olika föredrag. Men det som framför allt har nämnts i efterspelet är banandansen som åhörarna fick göra efter ett föredrag om hjärnforskning. Lärarna uppmanades att stå upp och sjunka enkla ramsor samtidigt som de skulle dansa ”som bananer”. 

Notan för dagen var närmare 1 miljon kronor. 

Läs mer här. 

Sex polisbesök och en stulen lastbil

När Jysk bäddlager bjöd sina anställda på en tidig julfest 2005 fick polisen kallas till platsen hela sex gånger. Bland annat anmälde festdeltagarna misshandel, olaga hot, ofredande av personalen och stöld ur jackor. Dessutom stals en lastbil i samband med festen. 

Läs mer här.

Arbetsmiljö

Så blir kickoffen en succé istället för trauma

En kickoff kan skapa gemenskap, engagemang och delaktighet. Men fel aktiviteter kan leda till obehag, utanförskap och minskat förtroende. Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz förklarar vad arbetsgivaren behöver tänka på i planeringen.
Lina Björk Publicerad 24 september 2026, kl 05:59
En grupp deltagare sitter i en föreläsningslokal och skrattar.
En lyckad kickoff kräver mer än god stämning under dagen. Arbetsgivaren bör planera aktiviteter som skapar delaktighet utan att utsätta medarbetare för press eller obehag, enligt Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz. Foto: Colourbox

En bra tumregel att tänka på inför planeringen av en kickoff är, enligt Unionens Viktor Rosencrantz, att ställa sig frågan: Vad kan gå fel? 

Viktor Rosenkrantz

Om arbetsgivaren exempelvis planerar en överlevnadsvecka i skogen kan man fundera på vad som kan gå fel när människor ska sova i tält tillsammans utan ordentlig mat eller tillgång till sanitära utrymmen. 

Vissa kommer troligtvis tycka att det är spännande. Andra kommer att tycka att det är fruktansvärt. 

– Medarbetare har olika erfarenheter, förutsättningar och behov. Vi vet inte vad vissa har i bagaget som kan trigga traumatiska upplevelser. 

Hur skapar arbetsgivare aktiviteter som alla kan delta i?

–  Som arbetsgivare kan man tänka på att vända på steken och fundera på om aktiviteten som planeras riskerar att skapa obehag, utanförskap, press eller är gränsöverskridande på något sätt. Även om en aktivitet är rolig för majoriteten kan de tas emot på annat sätt av personer som har funktionsvariationer eller social oro. 

– Tänk också gärna att de roliga aktiviteterna ska ha något med jobbet att göra. En del kanske uppskattar ett quiz om vilka fotbollsspelare som var med i bronsmatchen 1994, men majoriteten kommer inte tycka att det är kul. 

Finns det aktiviteter som arbetsgivare bör vara försiktiga med att använda? 

– Alkohol bör man fundera över så att det inte blir tongivande. Man ska vara försiktig med tävlingar, fysiska prestationer eller övningar som innebär att medarbetare behöver bjuda för mycket på sig själva. 

Måste medarbetare delta? 

– Nej, om du känner obehag eller oro så ska du prata med din chef. 

Hur vet vi att en kickoff är lyckad? 

– Det är lätt att tänka att en kickoff varit lyckad om det var bra stämning men då har man missat målet. Det bästa sätet att mäta är om man kan se någon effekt på gruppen, känner de en ökad samhörighet och känsla av inkludering, så har det varit lyckade aktiviteter. 

Vad gör en dålig kickoff med en arbetsgrupp?

– Det kan få stora konsekvenser som sträcker sig bortom själva kickoffen. Det kan handla om konflikter mellan medarbetare, ett minskat förtroende eller till och med kränkningar. Arbetsgivaren ska se kickoffen som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.