Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, är en av huvudförfattarna till tre nya rapporter om tystnadskultur på arbetsplatser.
Vad är det mest uppseendeväckande resultatet?
– Att drygt 40 procent av 7 000 tillfrågade upplever att de inte får något gehör från ledningen när de berättar något som de tycker är viktigt att förbättra.
Vilka är problemen med tystnadskultur?
– Det kan få massor med konsekvenser. Ledningen får inte reda på hur verksamheten fungerar på golvet och kan inte komma till rätta med de problem som finns. Det handlar både om säkerheten på arbetsplatsen och hur verksamheten kan utvecklas, till exempel hur det går att sälja mer och möta kunderna bättre.
– Och på en arbetsplats där alla tystar ner varandra och det inte går att vara sig själv, mår medarbetare inte bra och vill ofta inte stanna kvar.
Hur uppstår en tystnadskultur?
– Det finns flera förklaringar. Om de anställda har svårt att hinna med sina uppgifter och att prioritera bland mål och utmaningar, är det vanligt att de är tysta om olika problem för att undvika att få ännu mer att göra.
En annan förklaring är enligt Lotta Dellve att organisationer som är måna om sitt varumärke ofta har en vision om att alla i organisationen ska må bra. Då vill ledningen inte alltid höra om problem som inte stämmer överens med varumärkesvisionen.
– Det kan också uppstå en tystnadskultur om de anställda alltid arbetar på samma ställe, inte kan röra sig mellan olika grupper, platser eller jobba hemma ibland. De som alltid arbetar tillsammans anpassar sig till varandra. Normer om till exempel censur och att ingen lyssnar när problem lyfts får ett större grepp om individerna.
Lotta Dellve gör nu en fördjupad undersökning tillsammans med en doktorand om sambandet mellan att de anställda arbetar på plats och att det uppstår en tystnadskultur.
Vilka drabbas hårdast?
– Tystnadskulturer är framför allt vanligt på arbetsplatser där många har en osäker anställning. De anställda tänker att karriären gynnas av att vara tyst och lojal med arbetsgivaren. Yngre medarbetare, 16 – 29 år, är också tystare. De upplever oftare än äldre att de behöver tolka signaler på arbetsplatsen och anpassa sig för att bli en del av gemenskapen – både bland kollegor och i organisationen. Exempel på branscher där det är vanligt med tystnadskultur är handel, hotell- och restaurang och fastighetsbranschen.
Vad ska en medarbetare på en tyst arbetsplats göra?
– Det är viktigt att vara modig och fortsätta att lyfta risker i arbetslivet, både med sin chef och sina kollegor. Det är bra att diskutera hur problem ska tas upp på arbetsplatsen.
Hur ska ledningen agera?
– Det är viktigt med tydlig, regelbunden kommunikation i dialog om hur problem kan rapporteras. Det är också viktigt med en närvarande närmsta chef som lyssnar och välkomnar alla – oavsett kön, ålder och födelseland.
Om det används ett digitalt system för att rapportera incidenter, risker och händelser är det också viktigt att det går att rapportera enkelt och snabbt få återkoppling, enligt Lotta Dellve.
Har du själv upplevt tystnadskultur? Mejla gärna till kamilla.kvarntorp@kollega.se och berätta. Du har källskydd och ingenting publiceras utan ditt samtycke.
Vad är tystnadskultur?
Lotta Dellve, professor i arbetsvetenskap, beskriver tystandskultur som en kombination av följande faktorer:
• Att vara tyst om problem som hade kunnat lösas om de kommit fram.
• En miljö där anställda censurerar varandra.
• En upplevelse av organisatorisk dövhet bland dem som kan göra något åt problemet.
