Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Marcus bor i en del av landet som är värst drabbad av corona. Ändå har chefen bestämt att han och de andra säljarna ska på konferens, med middag och övernattning, med ett annat företag i veckan.
Anita Täpp Publicerad
Människor och konferens. Coronavirus i förstoring.
När Marcus protesterade mot att åka på konferens fick han höra av chefen att han inte var någon lagspelare. Foto: Shutterstock, AP Photo / TT

Som Kollega tidigare har berättat får många inte jobba hemifrån under pandemin. Många känner sig inte heller trygga på arbetsplatsen eftersom de upplever att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att skydda dem mot potentiell smitta där.

Och nyligen meddelade regeringen att man nu har beslutat skärpa tonen mot arbetsgivarna för att fler ska kunna jobba hemifrån och att den som inte följer myndigheternas instruktioner för att minska smittrisken riskerar få betala skadestånd.

Folkhälsomyndighetens och regeringens agerande har gjort stort intryck på säljaren Marcus. Dock inte på hans chef.

Redan när denne vid ett videomöte för några veckor sedan berättade om den planerade tvådagars-konferensen i Göteborg, som inbegriper middag med alkohol, hotellövernattning och ett fabriksbesök tillsammans med flera anställda från en uppdragsgivare, protesterade Marcus.

– Det var alldeles efter Löfvens tal till nationen där han uttryckligen säger att man ska stanna hemma och undvika att träffas. Och här är pandemin så påtaglig nu. Flera av min sambos kollegor är smittade och en av mina unga kusiner har fått hämtas med ambulans. Så jag har liksom ett massivt tryck omkring mig, säger han.

– Dessutom arbetar vi inte med något som inte kan skötas med den teknik som finns. Att titta på de produkterna vi ska sälja är absolut inget vi behöver studera på plats vid konferensen och i fabriken. Det går precis lika bra genom en videokonferens.

Ekonomiskt pressade

Men när Marcus ifrågasatte chefens planer tyckte denne att han måste vara en lagspelare. Dessutom skulle man ändå se till att hålla avstånd under konferensen, påpekade chefen.

– Jag har tagit upp det här flera gånger. Men bara fått liknande svar, säger Marcus.

Att chefen inte brytt sig om hans invändningar tror han beror på dennes personlighet.

– Vi ska snart börja jobba med det här projektet och han vill alltid göra allting väldigt grundligt. Sedan är han en sådan som verkar tro att han är odödlig.

Även om Marcus tror att kollegorna har samma uppfattning som honom har ingen annan sagt ifrån.

– När jag tagit upp det så har de bara ryckt på axlarna. Men vi har normalt lågt i tak och är nu som så många andra pressade ekonomiskt. Dessutom har chefen redan sagt upp flera säljare. Och i det läget väljer tyvärr många att stryka honom medhårs.

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning. Och att det i de råden bland annat ingår att anställda så långt som möjligt ska ges möjlighet att arbete hemifrån och att hålla avstånd.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att arbetstagarna har en säker arbetsmiljö. En konferens med efterföljande middag med alkohol och övernattning, är svår att genomföra på ett säkert sätt med den nuvarande smittspridningen. Och eftersom det finns möjligheter att mötas på sätt som inte medför risker, i första hand digitalt, bör det väljas i stället, säger Elisabet Olsson.

Hon tipsar om att i det fall Marcus, eller andra i samma situation, kontaktar Unionens medlemsrådgivning för att få stöd så är det här något som förbundet skulle kunna ta upp via ett arbetsmiljöombud eller en ombudsman.

Kan ses som arbetsvägran

Viktigt är dock att man inte bara kan vägra att delta i ett möte eller en konferens, eftersom det skulle kunna ses som arbetsvägran. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd.

– Men en arbetstagare kan knappast tvingas vara med på en middag eller övernattning, eftersom detta sker efter arbetstid och därför inte brukar betraktas som arbete, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:

– Om bolaget inte vill lyssna är det ändå bra att försöka tala med kollegorna och se om man kan göra något tillsammans, eventuellt med stöd av Unionen. Det är alltid lättare att förändra något om fler kommer med samma budskap.

Marcus heter egentligen något annat.

Stöd från Arbetsmiljöverket

  • Om du upplever att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att skydda dig på jobbet och av något skäl inte vill gå via facket kan du också ringa till Arbetsmiljöverkets svarstjänst för att få råd.
  • Du kan också göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är då alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att arbetsgivaren mot vite kan tvinga vidta åtgärder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också.

Carl Cederström
Carl Cederström är författare till Kontoret - en historia om arbetsplatserna som format Sverige. Foto: Karl Nordlund/Bonnier

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.