Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Som Kollega tidigare har berättat får många inte jobba hemifrån under pandemin. Många känner sig inte heller trygga på arbetsplatsen eftersom de upplever att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att skydda dem mot potentiell smitta där.
Och nyligen meddelade regeringen att man nu har beslutat skärpa tonen mot arbetsgivarna för att fler ska kunna jobba hemifrån och att den som inte följer myndigheternas instruktioner för att minska smittrisken riskerar få betala skadestånd.
Folkhälsomyndighetens och regeringens agerande har gjort stort intryck på säljaren Marcus. Dock inte på hans chef.
Redan när denne vid ett videomöte för några veckor sedan berättade om den planerade tvådagars-konferensen i Göteborg, som inbegriper middag med alkohol, hotellövernattning och ett fabriksbesök tillsammans med flera anställda från en uppdragsgivare, protesterade Marcus.
– Det var alldeles efter Löfvens tal till nationen där han uttryckligen säger att man ska stanna hemma och undvika att träffas. Och här är pandemin så påtaglig nu. Flera av min sambos kollegor är smittade och en av mina unga kusiner har fått hämtas med ambulans. Så jag har liksom ett massivt tryck omkring mig, säger han.
– Dessutom arbetar vi inte med något som inte kan skötas med den teknik som finns. Att titta på de produkterna vi ska sälja är absolut inget vi behöver studera på plats vid konferensen och i fabriken. Det går precis lika bra genom en videokonferens.
Men när Marcus ifrågasatte chefens planer tyckte denne att han måste vara en lagspelare. Dessutom skulle man ändå se till att hålla avstånd under konferensen, påpekade chefen.
– Jag har tagit upp det här flera gånger. Men bara fått liknande svar, säger Marcus.
Att chefen inte brytt sig om hans invändningar tror han beror på dennes personlighet.
– Vi ska snart börja jobba med det här projektet och han vill alltid göra allting väldigt grundligt. Sedan är han en sådan som verkar tro att han är odödlig.
Även om Marcus tror att kollegorna har samma uppfattning som honom har ingen annan sagt ifrån.
– När jag tagit upp det så har de bara ryckt på axlarna. Men vi har normalt lågt i tak och är nu som så många andra pressade ekonomiskt. Dessutom har chefen redan sagt upp flera säljare. Och i det läget väljer tyvärr många att stryka honom medhårs.
Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning. Och att det i de råden bland annat ingår att anställda så långt som möjligt ska ges möjlighet att arbete hemifrån och att hålla avstånd.
– Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att arbetstagarna har en säker arbetsmiljö. En konferens med efterföljande middag med alkohol och övernattning, är svår att genomföra på ett säkert sätt med den nuvarande smittspridningen. Och eftersom det finns möjligheter att mötas på sätt som inte medför risker, i första hand digitalt, bör det väljas i stället, säger Elisabet Olsson.
Hon tipsar om att i det fall Marcus, eller andra i samma situation, kontaktar Unionens medlemsrådgivning för att få stöd så är det här något som förbundet skulle kunna ta upp via ett arbetsmiljöombud eller en ombudsman.
Viktigt är dock att man inte bara kan vägra att delta i ett möte eller en konferens, eftersom det skulle kunna ses som arbetsvägran. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd.
– Men en arbetstagare kan knappast tvingas vara med på en middag eller övernattning, eftersom detta sker efter arbetstid och därför inte brukar betraktas som arbete, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:
– Om bolaget inte vill lyssna är det ändå bra att försöka tala med kollegorna och se om man kan göra något tillsammans, eventuellt med stöd av Unionen. Det är alltid lättare att förändra något om fler kommer med samma budskap.
Marcus heter egentligen något annat.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.