Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Trots pandemin – säljare tvingas åka på konferens

Marcus bor i en del av landet som är värst drabbad av corona. Ändå har chefen bestämt att han och de andra säljarna ska på konferens, med middag och övernattning, med ett annat företag i veckan.
Anita Täpp Publicerad
Människor och konferens. Coronavirus i förstoring.
När Marcus protesterade mot att åka på konferens fick han höra av chefen att han inte var någon lagspelare. Foto: Shutterstock, AP Photo / TT

Som Kollega tidigare har berättat får många inte jobba hemifrån under pandemin. Många känner sig inte heller trygga på arbetsplatsen eftersom de upplever att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att skydda dem mot potentiell smitta där.

Och nyligen meddelade regeringen att man nu har beslutat skärpa tonen mot arbetsgivarna för att fler ska kunna jobba hemifrån och att den som inte följer myndigheternas instruktioner för att minska smittrisken riskerar få betala skadestånd.

Folkhälsomyndighetens och regeringens agerande har gjort stort intryck på säljaren Marcus. Dock inte på hans chef.

Redan när denne vid ett videomöte för några veckor sedan berättade om den planerade tvådagars-konferensen i Göteborg, som inbegriper middag med alkohol, hotellövernattning och ett fabriksbesök tillsammans med flera anställda från en uppdragsgivare, protesterade Marcus.

– Det var alldeles efter Löfvens tal till nationen där han uttryckligen säger att man ska stanna hemma och undvika att träffas. Och här är pandemin så påtaglig nu. Flera av min sambos kollegor är smittade och en av mina unga kusiner har fått hämtas med ambulans. Så jag har liksom ett massivt tryck omkring mig, säger han.

– Dessutom arbetar vi inte med något som inte kan skötas med den teknik som finns. Att titta på de produkterna vi ska sälja är absolut inget vi behöver studera på plats vid konferensen och i fabriken. Det går precis lika bra genom en videokonferens.

Ekonomiskt pressade

Men när Marcus ifrågasatte chefens planer tyckte denne att han måste vara en lagspelare. Dessutom skulle man ändå se till att hålla avstånd under konferensen, påpekade chefen.

– Jag har tagit upp det här flera gånger. Men bara fått liknande svar, säger Marcus.

Att chefen inte brytt sig om hans invändningar tror han beror på dennes personlighet.

– Vi ska snart börja jobba med det här projektet och han vill alltid göra allting väldigt grundligt. Sedan är han en sådan som verkar tro att han är odödlig.

Även om Marcus tror att kollegorna har samma uppfattning som honom har ingen annan sagt ifrån.

– När jag tagit upp det så har de bara ryckt på axlarna. Men vi har normalt lågt i tak och är nu som så många andra pressade ekonomiskt. Dessutom har chefen redan sagt upp flera säljare. Och i det läget väljer tyvärr många att stryka honom medhårs.

Elisabet Ohlsson, förbundsjurist på Unionen, påpekar att arbetsgivare är skyldiga att följa de råd som Folkhälsomyndigheten ger för att förhindra smittspridning. Och att det i de råden bland annat ingår att anställda så långt som möjligt ska ges möjlighet att arbete hemifrån och att hålla avstånd.

– Arbetsgivaren har en skyldighet att se till att arbetstagarna har en säker arbetsmiljö. En konferens med efterföljande middag med alkohol och övernattning, är svår att genomföra på ett säkert sätt med den nuvarande smittspridningen. Och eftersom det finns möjligheter att mötas på sätt som inte medför risker, i första hand digitalt, bör det väljas i stället, säger Elisabet Olsson.

Hon tipsar om att i det fall Marcus, eller andra i samma situation, kontaktar Unionens medlemsrådgivning för att få stöd så är det här något som förbundet skulle kunna ta upp via ett arbetsmiljöombud eller en ombudsman.

Kan ses som arbetsvägran

Viktigt är dock att man inte bara kan vägra att delta i ett möte eller en konferens, eftersom det skulle kunna ses som arbetsvägran. Vilket i värsta fall kan leda till att man blir uppsagd.

– Men en arbetstagare kan knappast tvingas vara med på en middag eller övernattning, eftersom detta sker efter arbetstid och därför inte brukar betraktas som arbete, säger Elisabet Ohlsson och fortsätter:

– Om bolaget inte vill lyssna är det ändå bra att försöka tala med kollegorna och se om man kan göra något tillsammans, eventuellt med stöd av Unionen. Det är alltid lättare att förändra något om fler kommer med samma budskap.

Marcus heter egentligen något annat.

Stöd från Arbetsmiljöverket

  • Om du upplever att arbetsgivaren inte gör tillräckligt för att skydda dig på jobbet och av något skäl inte vill gå via facket kan du också ringa till Arbetsmiljöverkets svarstjänst för att få råd.
  • Du kan också göra en ”arbetstagares anmälan” på Arbetsmiljöverkets hemsida. Du är då alltid anonym. Om arbetsmiljöinspektörerna bedömer att det behövs kan en tillsyn göras på arbetsplatsen, vilket kan resultera i att arbetsgivaren mot vite kan tvinga vidta åtgärder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?