Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svårt reglera gränslöst arbetsliv

I Tyskland kan en lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda på fritiden vara på gång. I Frankrike har ett kollektivavtal tecknats som betyder att ingen anställd ska jobba efter klockan 18. Men att något liknande ska hända i Sverige är osannolikt menar Unionens avtalsexpert Bosse Hallberg.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg Colourbox

Det är den tyska arbetsmarknadsministern Andrea Nahles som, efter att ha oroats över den ökande stressen på arbetsplatserna, nu överväger att införa en ny lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda via e-post på fritiden.

I Tyskland är det redan förbjudet att kontakta anställda under semestern och flera stora företag, som Volkswagen och BMW, har själva sett till att begränsa möjligheten att kontakta personalen efter arbetstid.

Det kollektivavtal som tecknades i Frankrike i våras innebär att en miljon anställda inom teknik- och konsultbranschen måste ha sina telefoner avstängda efter klockan 18. Avtalet innebär också att arbetsgivarna är skyldiga att se till att personalen följer det beslutet.

Frågan har också diskuterats inom Unionen sedan förtroendevalda inför förbundets avtalsförhandlingar framfört att de tycker det vore bra att få det här reglerat, berättar Bosse Hallberg, Unionens avtalsexpert.

- Man kan se det här på flera sätt. Vi har ju en arbetsskyldighet som exempelvis innebär att man ska jobba mellan åtta och fem från måndag till fredag och sedan är ledig. Men sedan kan en arbetsgivare ändå, beroende på situationen, få för sig att ringa till folk på deras fritid. Och då innebär arbetsskyldigheten att om arbetsgivaren får tag på en, så får man också rycka in och jobba.

De företag som vill hantera det här seriöst har möjlighet att göra det. Det finns beredskapsavtal som innebär att anställda löser av varandra genom att gå i beredskap under någon vecka i taget enligt ett schema. Då betalar arbetsgivaren en ersättning för det, samtidigt vet de anställda när de ska vara anträffbara och när de inte behöver vara det. Men tyvärr finns det också många företag som struntar i det här eftersom de inte tycker att de ska behöva betala för det, påpekar Bosse Hallberg.

Han vill ändå inte rekommendera att man driver den här frågan vid avtalsförhandlingarna.

- Vi har redan de här beredskapsavtalen och då blir det konstigt om vi skulle ställa krav på att vi vill ha ett avtal om att arbetsgivarna inte får kontakta oss på fritiden. Om vi inte når framgång i den frågan så blir den negativt reglerad som det heter på avtalsspråk. Så ibland måste man passa sig för att ställa krav som man inte kan uppnå, säger han.

Att i stället införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg.

-  Men det  kommer aldrig att hända i Sverige. Det finns för starka krafter emot det. Arbetsgivarna vill kunna fortsätta kontakta folk på fritiden.

- Det jag skulle rekommendera är att man ordnar nåbarhetspolicys på fler arbetsplatser, där arbetsgivaren och facket kommer fram till en bra lösning utifrån hur det ser ut på det egna företaget. Sedan är nog problemet att många ändå säkert fortsätter jobba på sin fritid. Vi har ju tyvärr utvecklat ett sådant arbetsliv, att man ständigt ska vara anträffbar, säger Bosse Hallberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.