Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svårt reglera gränslöst arbetsliv

I Tyskland kan en lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda på fritiden vara på gång. I Frankrike har ett kollektivavtal tecknats som betyder att ingen anställd ska jobba efter klockan 18. Men att något liknande ska hända i Sverige är osannolikt menar Unionens avtalsexpert Bosse Hallberg.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg Colourbox

Det är den tyska arbetsmarknadsministern Andrea Nahles som, efter att ha oroats över den ökande stressen på arbetsplatserna, nu överväger att införa en ny lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda via e-post på fritiden.

I Tyskland är det redan förbjudet att kontakta anställda under semestern och flera stora företag, som Volkswagen och BMW, har själva sett till att begränsa möjligheten att kontakta personalen efter arbetstid.

Det kollektivavtal som tecknades i Frankrike i våras innebär att en miljon anställda inom teknik- och konsultbranschen måste ha sina telefoner avstängda efter klockan 18. Avtalet innebär också att arbetsgivarna är skyldiga att se till att personalen följer det beslutet.

Frågan har också diskuterats inom Unionen sedan förtroendevalda inför förbundets avtalsförhandlingar framfört att de tycker det vore bra att få det här reglerat, berättar Bosse Hallberg, Unionens avtalsexpert.

- Man kan se det här på flera sätt. Vi har ju en arbetsskyldighet som exempelvis innebär att man ska jobba mellan åtta och fem från måndag till fredag och sedan är ledig. Men sedan kan en arbetsgivare ändå, beroende på situationen, få för sig att ringa till folk på deras fritid. Och då innebär arbetsskyldigheten att om arbetsgivaren får tag på en, så får man också rycka in och jobba.

De företag som vill hantera det här seriöst har möjlighet att göra det. Det finns beredskapsavtal som innebär att anställda löser av varandra genom att gå i beredskap under någon vecka i taget enligt ett schema. Då betalar arbetsgivaren en ersättning för det, samtidigt vet de anställda när de ska vara anträffbara och när de inte behöver vara det. Men tyvärr finns det också många företag som struntar i det här eftersom de inte tycker att de ska behöva betala för det, påpekar Bosse Hallberg.

Han vill ändå inte rekommendera att man driver den här frågan vid avtalsförhandlingarna.

- Vi har redan de här beredskapsavtalen och då blir det konstigt om vi skulle ställa krav på att vi vill ha ett avtal om att arbetsgivarna inte får kontakta oss på fritiden. Om vi inte når framgång i den frågan så blir den negativt reglerad som det heter på avtalsspråk. Så ibland måste man passa sig för att ställa krav som man inte kan uppnå, säger han.

Att i stället införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg.

-  Men det  kommer aldrig att hända i Sverige. Det finns för starka krafter emot det. Arbetsgivarna vill kunna fortsätta kontakta folk på fritiden.

- Det jag skulle rekommendera är att man ordnar nåbarhetspolicys på fler arbetsplatser, där arbetsgivaren och facket kommer fram till en bra lösning utifrån hur det ser ut på det egna företaget. Sedan är nog problemet att många ändå säkert fortsätter jobba på sin fritid. Vi har ju tyvärr utvecklat ett sådant arbetsliv, att man ständigt ska vara anträffbar, säger Bosse Hallberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.