Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svårt reglera gränslöst arbetsliv

I Tyskland kan en lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda på fritiden vara på gång. I Frankrike har ett kollektivavtal tecknats som betyder att ingen anställd ska jobba efter klockan 18. Men att något liknande ska hända i Sverige är osannolikt menar Unionens avtalsexpert Bosse Hallberg.
Anita Täpp Publicerad
Colourbox
Att införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg Colourbox

Det är den tyska arbetsmarknadsministern Andrea Nahles som, efter att ha oroats över den ökande stressen på arbetsplatserna, nu överväger att införa en ny lag som förbjuder arbetsgivare att kontakta sina anställda via e-post på fritiden.

I Tyskland är det redan förbjudet att kontakta anställda under semestern och flera stora företag, som Volkswagen och BMW, har själva sett till att begränsa möjligheten att kontakta personalen efter arbetstid.

Det kollektivavtal som tecknades i Frankrike i våras innebär att en miljon anställda inom teknik- och konsultbranschen måste ha sina telefoner avstängda efter klockan 18. Avtalet innebär också att arbetsgivarna är skyldiga att se till att personalen följer det beslutet.

Frågan har också diskuterats inom Unionen sedan förtroendevalda inför förbundets avtalsförhandlingar framfört att de tycker det vore bra att få det här reglerat, berättar Bosse Hallberg, Unionens avtalsexpert.

- Man kan se det här på flera sätt. Vi har ju en arbetsskyldighet som exempelvis innebär att man ska jobba mellan åtta och fem från måndag till fredag och sedan är ledig. Men sedan kan en arbetsgivare ändå, beroende på situationen, få för sig att ringa till folk på deras fritid. Och då innebär arbetsskyldigheten att om arbetsgivaren får tag på en, så får man också rycka in och jobba.

De företag som vill hantera det här seriöst har möjlighet att göra det. Det finns beredskapsavtal som innebär att anställda löser av varandra genom att gå i beredskap under någon vecka i taget enligt ett schema. Då betalar arbetsgivaren en ersättning för det, samtidigt vet de anställda när de ska vara anträffbara och när de inte behöver vara det. Men tyvärr finns det också många företag som struntar i det här eftersom de inte tycker att de ska behöva betala för det, påpekar Bosse Hallberg.

Han vill ändå inte rekommendera att man driver den här frågan vid avtalsförhandlingarna.

- Vi har redan de här beredskapsavtalen och då blir det konstigt om vi skulle ställa krav på att vi vill ha ett avtal om att arbetsgivarna inte får kontakta oss på fritiden. Om vi inte når framgång i den frågan så blir den negativt reglerad som det heter på avtalsspråk. Så ibland måste man passa sig för att ställa krav som man inte kan uppnå, säger han.

Att i stället införa en lag som förbjuder arbetsgivare att ta kontakt med anställda på fritiden kan mycket väl vara bra för en stor del av medlemmarna, menar Bosse Hallberg.

-  Men det  kommer aldrig att hända i Sverige. Det finns för starka krafter emot det. Arbetsgivarna vill kunna fortsätta kontakta folk på fritiden.

- Det jag skulle rekommendera är att man ordnar nåbarhetspolicys på fler arbetsplatser, där arbetsgivaren och facket kommer fram till en bra lösning utifrån hur det ser ut på det egna företaget. Sedan är nog problemet att många ändå säkert fortsätter jobba på sin fritid. Vi har ju tyvärr utvecklat ett sådant arbetsliv, att man ständigt ska vara anträffbar, säger Bosse Hallberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte