Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stress värst för arbetsmiljön

Var tionde arbetsplats bedriver inte något systematiskt arbetsmiljöarbete. Det visar fackförbundet Unionens Arbetsmiljöbarometer där 7 av 10 pekar ut stress och arbetsbelastning som det största problemet.
Ola Rennstam Publicerad
Motortion/Colourbox
Unionens medlemmar har hög arbetsbelastning och jobbar mycket övertid. Motortion/Colourbox

Vart tredje arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskaper om riskerna i den psykosociala arbetsmiljön är dåliga eller mycket dåliga. Det framkommer i Unionens Arbetsmiljöbarometer, en årlig undersökning där förbundets arbetsmiljöombud, motsvarande skyddsombud, svarat på frågor om arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet på sin arbetsplats.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

7 av 10 pekar ut stress och arbetsbelastning som den i särklass viktigaste frågan att jobba med. Vart femte arbetsmiljöombud bedömer den psykosociala arbetsmiljön som dålig eller mycket dålig. Och sämst ser det ut inom service- och tjänstesektorn samt i  IT och telekom. Samtidigt visar Arbetsmiljöbarometer att det på var tionde arbetsplats inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete över huvud taget.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Hälften av arbetsmiljöombuden anser dock att att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen är mycket bra eller bra. Det innebär en liten förbättring jämfört med tidigare undersökningar. Den positiva utvecklingen kan, enligt Unionen, till viss del förklaras av införandet av föreskrifterna om organisatoriska och sociala arbetsmiljö (OSA).

Läs mer: Jobbstressen minskar - men vi sover sämre

Tjänstemännen inom Unionens område har en hög arbetsbelastning, jobbar mycket övertid och arbetar gränslöst. Enligt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetstidsfrågor följas upp varje år. Trots det anger endast tio procent av arbetsmiljöombuden att arbetstidsfrågor uppmärksammas i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. En dryg femtedel svarar att det inte görs någon årlig uppföljning alls.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.