Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stress värst för arbetsmiljön

Var tionde arbetsplats bedriver inte något systematiskt arbetsmiljöarbete. Det visar fackförbundet Unionens Arbetsmiljöbarometer där 7 av 10 pekar ut stress och arbetsbelastning som det största problemet.
Ola Rennstam Publicerad
Motortion/Colourbox
Unionens medlemmar har hög arbetsbelastning och jobbar mycket övertid. Motortion/Colourbox

Vart tredje arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskaper om riskerna i den psykosociala arbetsmiljön är dåliga eller mycket dåliga. Det framkommer i Unionens Arbetsmiljöbarometer, en årlig undersökning där förbundets arbetsmiljöombud, motsvarande skyddsombud, svarat på frågor om arbetsmiljön och arbetsmiljöarbetet på sin arbetsplats.

Läs mer: Därför blir fler unga utbrända

7 av 10 pekar ut stress och arbetsbelastning som den i särklass viktigaste frågan att jobba med. Vart femte arbetsmiljöombud bedömer den psykosociala arbetsmiljön som dålig eller mycket dålig. Och sämst ser det ut inom service- och tjänstesektorn samt i  IT och telekom. Samtidigt visar Arbetsmiljöbarometer att det på var tionde arbetsplats inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete över huvud taget.

Läs mer: "Jag älskade mitt jobb"

Hälften av arbetsmiljöombuden anser dock att att den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatsen är mycket bra eller bra. Det innebär en liten förbättring jämfört med tidigare undersökningar. Den positiva utvecklingen kan, enligt Unionen, till viss del förklaras av införandet av föreskrifterna om organisatoriska och sociala arbetsmiljö (OSA).

Läs mer: Jobbstressen minskar - men vi sover sämre

Tjänstemännen inom Unionens område har en hög arbetsbelastning, jobbar mycket övertid och arbetar gränslöst. Enligt föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö ska arbetstidsfrågor följas upp varje år. Trots det anger endast tio procent av arbetsmiljöombuden att arbetstidsfrågor uppmärksammas i det systematiska arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen. En dryg femtedel svarar att det inte görs någon årlig uppföljning alls.

Läs mer: Övertid motsvarande 16 400 tjänster

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.