Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störst tidspress i Norden

Stress och tidspress är ett betydligt större problem på arbetsplatser i Norden än i övriga Europa. Brist på tid är dessutom det största hindret för en god arbetsmiljö på nordiska företag. Sverige ligger dock i topp vad gäller förekomsten av handlingsplaner för att motverka psykosocial stress.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery / TT
I Nordens fem länder pekar 70 procent ut tidspress som en psykosocial riskfaktor, jämfört med 43 procent i EU i stort. Henrik Montgomery / TT

Anställda och företag i Norden sticker på flera punkter ut från den europeiska mängden när det kommer till hantering av stress och tidspress. Kampen mot klockan är till exempel en större psykosocial riskfaktor i alla fem nordiska länder, på 70 procent, jämfört med övriga Europa, 43 procent. På sjätte plats efter Norden kommer Nederländerna där 62 procent ser tidspress som en riskfaktor. Det skriver nättidningen Arbeidsliv i Norden och hänvisar till en undersökning från Europeiska Arbetsmiljöbyrån.

Tidspressen spelar även en stor roll i hur företag i Norden hanterar arbetsmiljöfrågor. Organisationer i Sverige, Danmark, Norge och Finland pekar alla ut brist på tid och personal som det största hindret för arbetsmiljöarbetet. I EU i stort anser företagen att det snarare är lagkrav och byråkrati som sätter käppar i arbetsmiljöhjulen.

Undersökningen visar att en stor del av Europas företag framför allt kämpar med att hantera stress och psykosociala riskfaktorer framför andra arbetsmiljöfrågor. Ett av tre företag, med fler än 20 anställda, har en handlingsplan för att hantera stress. Det är dock stora skillnader mellan olika länder och Sverige och Danmark är klart bäst i klassen.

Sverige ligger tillsammans med Finland även i topp när det gäller att erbjuda psykologhjälp till medarbetare som lider av stress. Här tar 60 procent av företagen hjälp av psykolog, jämfört med 16 procent i Europa i stort.

Undersökningen:

Undersökningen ESENER-2 genomfördes av Europeiska Arbetsmiljöbyrån under 2014 och bygger på svar från den personen med störst kunskap om arbetsmiljön i nära 50 000 företag runt om i 36 europeiska länder.

Den första ESENER-undersökningen genomfördes under 2009.

Europeiska Arbetsmiljöbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.