Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Störst tidspress i Norden

Stress och tidspress är ett betydligt större problem på arbetsplatser i Norden än i övriga Europa. Brist på tid är dessutom det största hindret för en god arbetsmiljö på nordiska företag. Sverige ligger dock i topp vad gäller förekomsten av handlingsplaner för att motverka psykosocial stress.
Linnea Andersson Publicerad
Henrik Montgomery / TT
I Nordens fem länder pekar 70 procent ut tidspress som en psykosocial riskfaktor, jämfört med 43 procent i EU i stort. Henrik Montgomery / TT

Anställda och företag i Norden sticker på flera punkter ut från den europeiska mängden när det kommer till hantering av stress och tidspress. Kampen mot klockan är till exempel en större psykosocial riskfaktor i alla fem nordiska länder, på 70 procent, jämfört med övriga Europa, 43 procent. På sjätte plats efter Norden kommer Nederländerna där 62 procent ser tidspress som en riskfaktor. Det skriver nättidningen Arbeidsliv i Norden och hänvisar till en undersökning från Europeiska Arbetsmiljöbyrån.

Tidspressen spelar även en stor roll i hur företag i Norden hanterar arbetsmiljöfrågor. Organisationer i Sverige, Danmark, Norge och Finland pekar alla ut brist på tid och personal som det största hindret för arbetsmiljöarbetet. I EU i stort anser företagen att det snarare är lagkrav och byråkrati som sätter käppar i arbetsmiljöhjulen.

Undersökningen visar att en stor del av Europas företag framför allt kämpar med att hantera stress och psykosociala riskfaktorer framför andra arbetsmiljöfrågor. Ett av tre företag, med fler än 20 anställda, har en handlingsplan för att hantera stress. Det är dock stora skillnader mellan olika länder och Sverige och Danmark är klart bäst i klassen.

Sverige ligger tillsammans med Finland även i topp när det gäller att erbjuda psykologhjälp till medarbetare som lider av stress. Här tar 60 procent av företagen hjälp av psykolog, jämfört med 16 procent i Europa i stort.

Undersökningen:

Undersökningen ESENER-2 genomfördes av Europeiska Arbetsmiljöbyrån under 2014 och bygger på svar från den personen med störst kunskap om arbetsmiljön i nära 50 000 företag runt om i 36 europeiska länder.

Den första ESENER-undersökningen genomfördes under 2009.

Europeiska Arbetsmiljöbyrån

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.