Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du musarm alla årets dagar

Arbetar du ofta och länge framför datorn? Då tillhör du kanske den fjärdedel som lider av musarm och som därför uppmärksammas extra idag på den internationella musarmsdagen.
Kim Engstrand Lund Publicerad

En stor del av alla anställda i Sverige jobbar med någon form av kontorsarbete. Begreppet musarm eller Repetitive Strain Injury (RSI) omfattar olika former av belastningsskador som orsakas av långvarig och enformig arbetsbelastning.

- Musarm är ingen diagnos i sig utan ett begrepp som kommit av att folk tillbringar allt längre tid med ensidigt arbete vid datorn. Det kan drabba de som sitter mycket framför skärmen och som jobbar långt tid utan pauser med alltför mycket belastning på en arm, säger Tone Petrelius, ergonom på TCO Development.

Enligt en undersökning gjord av ergonomiföretaget Contour Design är fyra av tio svenskar drabbade av det som kallas för musarm. Utsatta områden brukar vara händer, armar, axlar, nacken och ryggen. Tone Petrelius menar att mycket handlar om att undvika ensidigt arbete och lära sig ta pauser.

- Det är viktigt med variation både psykiskt och fysiskt. Kroppen är duktig på att säga ifrån, du måste lyssna på din kropp. Fundera på om du kan variera bildskärmsarbetet och växla mellan olika typer av arbetsuppgifter.

Belastningsskador kan drabba människor i alla åldrar. För att slippa enformigt arbete är det möjligt att inreda så att det skapas förutsättningar för variation. Bland annat finns ergonomiska möss och tangentbord samt höj- och sänkbara skrivbord så man kan stå upp under en stund. Samtidigt betonar Tone Petrelius att en bra arbetsplats inte enbart kan kompensera för ensidiga arbetsuppgifter.

- Kanske är det möjligt att planera din dag så du undviker långa pass med ensidigt bildskärmsarbete eller bara resa dig upp ibland och diskutera något med en kollega.

Den internationella musarmsdagen syftar till att uppmärksamma problemen med arbetsbelastningar och fokusera på en bättre kontorsergonomi. Det är chefen som är den ytterst arbetsmiljöansvariga på arbetsplatsen. Företagen kan rådfråga ergonomer vid företagshälsovården och få konkreta tips om hur arbetsplatsen kan förbättras.

Fakta

Tips för att undvika musarm:

- Ta pauser och rör lite på kroppen.

- Se över ditt val av styrdon, till exempel musen och tangentbordet. Välj ett alternativ som känns bäst för dig.

- Använd kortkommandon när det är möjligt.

- Variera din arbetsställning, stå upp ibland.

- Sträck på ryggen även när du sitter.

- Ställ in stolen så att fötterna kan ha stöd mot golvet. Ställ in bordshöjden så att du kan arbeta avspänt med stöd för armarna när du känner att det behövs.

- Använd headset så händerna är fria och du slipper hålla telefonen.

- Placera datorn på ett bekvämt avstånd så det känns bra för både ögon och nacke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.