Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du musarm alla årets dagar

Arbetar du ofta och länge framför datorn? Då tillhör du kanske den fjärdedel som lider av musarm och som därför uppmärksammas extra idag på den internationella musarmsdagen.
Kim Engstrand Lund Publicerad

En stor del av alla anställda i Sverige jobbar med någon form av kontorsarbete. Begreppet musarm eller Repetitive Strain Injury (RSI) omfattar olika former av belastningsskador som orsakas av långvarig och enformig arbetsbelastning.

- Musarm är ingen diagnos i sig utan ett begrepp som kommit av att folk tillbringar allt längre tid med ensidigt arbete vid datorn. Det kan drabba de som sitter mycket framför skärmen och som jobbar långt tid utan pauser med alltför mycket belastning på en arm, säger Tone Petrelius, ergonom på TCO Development.

Enligt en undersökning gjord av ergonomiföretaget Contour Design är fyra av tio svenskar drabbade av det som kallas för musarm. Utsatta områden brukar vara händer, armar, axlar, nacken och ryggen. Tone Petrelius menar att mycket handlar om att undvika ensidigt arbete och lära sig ta pauser.

- Det är viktigt med variation både psykiskt och fysiskt. Kroppen är duktig på att säga ifrån, du måste lyssna på din kropp. Fundera på om du kan variera bildskärmsarbetet och växla mellan olika typer av arbetsuppgifter.

Belastningsskador kan drabba människor i alla åldrar. För att slippa enformigt arbete är det möjligt att inreda så att det skapas förutsättningar för variation. Bland annat finns ergonomiska möss och tangentbord samt höj- och sänkbara skrivbord så man kan stå upp under en stund. Samtidigt betonar Tone Petrelius att en bra arbetsplats inte enbart kan kompensera för ensidiga arbetsuppgifter.

- Kanske är det möjligt att planera din dag så du undviker långa pass med ensidigt bildskärmsarbete eller bara resa dig upp ibland och diskutera något med en kollega.

Den internationella musarmsdagen syftar till att uppmärksamma problemen med arbetsbelastningar och fokusera på en bättre kontorsergonomi. Det är chefen som är den ytterst arbetsmiljöansvariga på arbetsplatsen. Företagen kan rådfråga ergonomer vid företagshälsovården och få konkreta tips om hur arbetsplatsen kan förbättras.

Fakta

Tips för att undvika musarm:

- Ta pauser och rör lite på kroppen.

- Se över ditt val av styrdon, till exempel musen och tangentbordet. Välj ett alternativ som känns bäst för dig.

- Använd kortkommandon när det är möjligt.

- Variera din arbetsställning, stå upp ibland.

- Sträck på ryggen även när du sitter.

- Ställ in stolen så att fötterna kan ha stöd mot golvet. Ställ in bordshöjden så att du kan arbeta avspänt med stöd för armarna när du känner att det behövs.

- Använd headset så händerna är fria och du slipper hålla telefonen.

- Placera datorn på ett bekvämt avstånd så det känns bra för både ögon och nacke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.