Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så riskbedömer du att jobba hemifrån

Att göra riskbedömningar är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Men att jobba hemma innebär helt andra risker än på kontoret. Här är några saker du bör tänka på – både som chef och som anställd.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Riskerna i arbetsmiljön skiljer sig ofta åt om man jobbar hemifrån i stället för på ett gemensamt kontor. Colourbox

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön även när ni jobbar hemma. En riskbedömning på jobbet innebär att man går igenom arbetsplatsen, undersöker vilka risker som finns både fysiskt och psykosocialt, bedömer allvaret i riskerna, åtgärdar dem för att sedan kontrollera om det blivit bättring. I coronatider när många tjänstemän jobbar hemifrån är läget lite annorlunda. Vilka risker finns i hemmet och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar att åtgärda dem?

– I vanliga fall är det chefen som tillsammans med arbetsmiljöombudet gör en riskbedömning på arbetsplatsen. Men det går inte att kräva att chefen åker hem till alla anställda och undersöker arbetsmiljön och då blir det i stället medarbetaren själv som måste bedöma vilka risker som finns, säger Johan Mellnäs, projektledare på Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

De flesta som jobbar hemifrån har inte en fullgod kontorsmiljö. På arbetsplatsen är skrivbord och stolar ofta placerade i rätt ljus och ljud, med ergonomiska hjälpmedel och nära till teknisk support. Hemma kanske du placerat dig i kökssoffan med en bärbar dator i knät. En lösning som fungerar ett tag, men inte i längden.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

– Det är viktigt att titta både på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Den fysiska kan exempelvis handla om hur den tekniska utrustningen fungerar på distans, att man kommer åt de dokument man behöver. Ergonomin är förstås också viktig i hur man sitter och rör på sig under arbetsdagen. Den psykosociala arbetsmiljön kan handla om behovet av kontakt och avstämningar för att kolla av arbetsbörda och mående. Det finns också en påtaglig risk att arbetstid och fritid flyter ihop.

Om distansarbetet planeras under en längre tid är det också rimligt att hemmamiljön anpassas efter det. Kanske står det skrivbord och stolar i arbetsplatsens lokaler som inte kommer till nytta. Som medarbetare är det viktigt att du berättar vad du har för behov. Det finns dock ingen skyldighet för chefen att tillgodose alla dina krav.

Läs mer: Förtroendevalda fixar fikat på distans

– Som anställd kan du uttrycka dina behov och önskemål och hoppas att chefen lyssnar. Sedan kan man ju resonera så att kostnaden för arbetsgivaren blir betydligt högre om du får belastningsskador till följd av dålig ergonomi än att det budas hem en datorskärm, säger Johan Mellnäs.   

Som chef har du ett arbetsgivaransvar, men att leda på distans kan vara oerhört stressande. Det är svårare att upptäcka problem när den dagliga kontakten försvinner. Anställda med missbruksproblem har exempelvis lättare att falla tillbaka när kontakten med jobbet försvinner.

– Ett råd till chefer är att hålla tät kontakt med de anställda. Det ska inte uppfattas som kontroll utan som ett sätt att mötas. Ha omtankessamtal, där du frågar om det finns behov du kan hjälpa till med. På det sättet kan saker fångas upp.

Ett annat argument till att ha tät kontakt är att medarbetarna under orostider är i stort behov av information. Man vill veta vad som händer, vad som är på gång och hur läget ser ut, även om ingenting har förändrats.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

– Det är viktigt med regelbunden kommunikation även om man inte har så mycket nytt att säga. Då räcker det med att vara tydlig med det. Är företaget knuten till en företagshälsa finns också mycket kompetens knutna till den om anställda är i behov av stödsamtal eller att ventilera sin oro. Det kan ske utan att gå via chefen.

Riskbedömning vid hemmajobb

Om du som medarbetare känner dig osäker på vad du ska titta på, ha en dialog med chefen och arbetsmiljöombudet på ditt jobb. Arbetsgivaren är i allmänhet skyldig att förse dig med de verktyg som behövs för arbetet, som dator, mobiltelefon och teknisk support.

Tänk på det här!

Som medarbetare:

  • Hur arbetsplatsen med bord, stol och belysning med mera är utformad. Finns det möjlighet att justera skärm, stol och ljus?
  • Behöver du några ergonomiska hjälpmedel?
  • Hur fungerar den tekniska utrustningen?
  • Hur ser dialogen ut med chef och kollegor?
  • Hur ser balansen mellan jobb och fritid ut?
  • Har ni någon tillgänglighetspolicy?
  • Hur ser arbetsbelastning ut?


Som chef:

  • Hur ser dialogen med de anställda ut?
  • Finns det digitala mötesplatser där ni kan umgås?
  • Ha gärna gemensamma fikapauser där det finns möjlighet att dryfta vad som hänt under dagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.