Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så riskbedömer du att jobba hemifrån

Att göra riskbedömningar är en viktig del i arbetsmiljöarbetet. Men att jobba hemma innebär helt andra risker än på kontoret. Här är några saker du bör tänka på – både som chef och som anställd.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Riskerna i arbetsmiljön skiljer sig ofta åt om man jobbar hemifrån i stället för på ett gemensamt kontor. Colourbox

Arbetsgivaren har ansvar för arbetsmiljön även när ni jobbar hemma. En riskbedömning på jobbet innebär att man går igenom arbetsplatsen, undersöker vilka risker som finns både fysiskt och psykosocialt, bedömer allvaret i riskerna, åtgärdar dem för att sedan kontrollera om det blivit bättring. I coronatider när många tjänstemän jobbar hemifrån är läget lite annorlunda. Vilka risker finns i hemmet och hur långt sträcker sig arbetsgivarens ansvar att åtgärda dem?

– I vanliga fall är det chefen som tillsammans med arbetsmiljöombudet gör en riskbedömning på arbetsplatsen. Men det går inte att kräva att chefen åker hem till alla anställda och undersöker arbetsmiljön och då blir det i stället medarbetaren själv som måste bedöma vilka risker som finns, säger Johan Mellnäs, projektledare på Prevent, en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

De flesta som jobbar hemifrån har inte en fullgod kontorsmiljö. På arbetsplatsen är skrivbord och stolar ofta placerade i rätt ljus och ljud, med ergonomiska hjälpmedel och nära till teknisk support. Hemma kanske du placerat dig i kökssoffan med en bärbar dator i knät. En lösning som fungerar ett tag, men inte i längden.

Läs mer: Tänk på det här om du jobbar hemma

– Det är viktigt att titta både på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Den fysiska kan exempelvis handla om hur den tekniska utrustningen fungerar på distans, att man kommer åt de dokument man behöver. Ergonomin är förstås också viktig i hur man sitter och rör på sig under arbetsdagen. Den psykosociala arbetsmiljön kan handla om behovet av kontakt och avstämningar för att kolla av arbetsbörda och mående. Det finns också en påtaglig risk att arbetstid och fritid flyter ihop.

Om distansarbetet planeras under en längre tid är det också rimligt att hemmamiljön anpassas efter det. Kanske står det skrivbord och stolar i arbetsplatsens lokaler som inte kommer till nytta. Som medarbetare är det viktigt att du berättar vad du har för behov. Det finns dock ingen skyldighet för chefen att tillgodose alla dina krav.

Läs mer: Förtroendevalda fixar fikat på distans

– Som anställd kan du uttrycka dina behov och önskemål och hoppas att chefen lyssnar. Sedan kan man ju resonera så att kostnaden för arbetsgivaren blir betydligt högre om du får belastningsskador till följd av dålig ergonomi än att det budas hem en datorskärm, säger Johan Mellnäs.   

Som chef har du ett arbetsgivaransvar, men att leda på distans kan vara oerhört stressande. Det är svårare att upptäcka problem när den dagliga kontakten försvinner. Anställda med missbruksproblem har exempelvis lättare att falla tillbaka när kontakten med jobbet försvinner.

– Ett råd till chefer är att hålla tät kontakt med de anställda. Det ska inte uppfattas som kontroll utan som ett sätt att mötas. Ha omtankessamtal, där du frågar om det finns behov du kan hjälpa till med. På det sättet kan saker fångas upp.

Ett annat argument till att ha tät kontakt är att medarbetarna under orostider är i stort behov av information. Man vill veta vad som händer, vad som är på gång och hur läget ser ut, även om ingenting har förändrats.

Läs mer: Så stöttar du en orolig kollega

– Det är viktigt med regelbunden kommunikation även om man inte har så mycket nytt att säga. Då räcker det med att vara tydlig med det. Är företaget knuten till en företagshälsa finns också mycket kompetens knutna till den om anställda är i behov av stödsamtal eller att ventilera sin oro. Det kan ske utan att gå via chefen.

Riskbedömning vid hemmajobb

Om du som medarbetare känner dig osäker på vad du ska titta på, ha en dialog med chefen och arbetsmiljöombudet på ditt jobb. Arbetsgivaren är i allmänhet skyldig att förse dig med de verktyg som behövs för arbetet, som dator, mobiltelefon och teknisk support.

Tänk på det här!

Som medarbetare:

  • Hur arbetsplatsen med bord, stol och belysning med mera är utformad. Finns det möjlighet att justera skärm, stol och ljus?
  • Behöver du några ergonomiska hjälpmedel?
  • Hur fungerar den tekniska utrustningen?
  • Hur ser dialogen ut med chef och kollegor?
  • Hur ser balansen mellan jobb och fritid ut?
  • Har ni någon tillgänglighetspolicy?
  • Hur ser arbetsbelastning ut?


Som chef:

  • Hur ser dialogen med de anställda ut?
  • Finns det digitala mötesplatser där ni kan umgås?
  • Ha gärna gemensamma fikapauser där det finns möjlighet att dryfta vad som hänt under dagen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen