Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så gör du för att utreda rehabilitering

Går du omkring på jobbet och lider i det tysta av någon krämpa som inte blir bättre av ditt arbete? Vänta inte tills du stupar i tjänsten – begär själv rehabutredning och spar tid, pengar och onödigt lidande.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Har du varit sjuk mer än fyra veckor i följd eller varit sjukskriven fler än sex gånger under de senaste tolv månaderna har arbetsgivaren ansvar att i samråd med dig ta reda på varför du är sjuk och utreda ditt behov av rehabilitering.

Men det finns egentligen ingen anledning för dig att vänta på att chefen får upp ögonen för dina problem – har du en dåligt påläst chef kanske det aldrig sker.

- Man har också rätt att få en rehabutredning på egen begäran, säger Per-Ola Karlsson, ombudsman på Unionen Uppsala.

- Jag har fått in många rehabärenden och träffat medlemmar som väntat och lidit helt i onödan eftersom de inte känt till möjligheten att själv begära utredning. Men det bästa för både individen och företaget är att utredningen kommer igång så fort som möjligt.

Okunskap är förmodligen inte det enda skälet till att så få själva begär utredning. Det kan också vara så att många tjänstemän biter ihop och drar sig för att avslöja sin ohälsa. Kanske av rädsla för att bli betraktad som svag eller i tron om att en dokumenterad utredning skadar en framtida karriär.

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering finns reglerat såväl i arbetsmiljölagen som i föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering. Där framgår det till exempel att arbetsgivaren ska vara beredd att anpassa arbetsförhållandena med hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för att kunna jobba.

- Man kan ju inte begära det omöjliga av ett företag,  till exempel att bygga om hela företagsbyggnaden, men det som är vettigt och rimligt har man rätt att begära.  Det blir billigare att köpa ett höj- och sänkbart skrivbord, eller omplacera någon på ett tidigt stadium, än att vänta tills skadan är för stor, säger Per-Ola Karlsson.

Erfarenheter visar att ju tidigare rehabiliteringen kommer igång desto mer framgångsrik blir den. Syftet med utredningen är att ta reda på behovet av åtgärder – göra upp en tidsplan, klargöra vem som har ansvar för vad och vilka åtgärder som planeras. Som anställd har du rätt att ha ett fackligt ombud med vid rehabutredningen.

När utredningen är klar ska den lämnas till Försäkringskassan.

Tre skäl för rehabutredning:

I samråd med medarbetare ska det göras en rehabiliteringsutredning när en anställd...

  • varit sjuk mer än 4 veckor i följd
  • varit sjuk 6 gånger eller fler under en 12-månadersperiod
  • själv begär det

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.