Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så gör du för att utreda rehabilitering

Går du omkring på jobbet och lider i det tysta av någon krämpa som inte blir bättre av ditt arbete? Vänta inte tills du stupar i tjänsten – begär själv rehabutredning och spar tid, pengar och onödigt lidande.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Har du varit sjuk mer än fyra veckor i följd eller varit sjukskriven fler än sex gånger under de senaste tolv månaderna har arbetsgivaren ansvar att i samråd med dig ta reda på varför du är sjuk och utreda ditt behov av rehabilitering.

Men det finns egentligen ingen anledning för dig att vänta på att chefen får upp ögonen för dina problem – har du en dåligt påläst chef kanske det aldrig sker.

- Man har också rätt att få en rehabutredning på egen begäran, säger Per-Ola Karlsson, ombudsman på Unionen Uppsala.

- Jag har fått in många rehabärenden och träffat medlemmar som väntat och lidit helt i onödan eftersom de inte känt till möjligheten att själv begära utredning. Men det bästa för både individen och företaget är att utredningen kommer igång så fort som möjligt.

Okunskap är förmodligen inte det enda skälet till att så få själva begär utredning. Det kan också vara så att många tjänstemän biter ihop och drar sig för att avslöja sin ohälsa. Kanske av rädsla för att bli betraktad som svag eller i tron om att en dokumenterad utredning skadar en framtida karriär.

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering finns reglerat såväl i arbetsmiljölagen som i föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering. Där framgår det till exempel att arbetsgivaren ska vara beredd att anpassa arbetsförhållandena med hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för att kunna jobba.

- Man kan ju inte begära det omöjliga av ett företag,  till exempel att bygga om hela företagsbyggnaden, men det som är vettigt och rimligt har man rätt att begära.  Det blir billigare att köpa ett höj- och sänkbart skrivbord, eller omplacera någon på ett tidigt stadium, än att vänta tills skadan är för stor, säger Per-Ola Karlsson.

Erfarenheter visar att ju tidigare rehabiliteringen kommer igång desto mer framgångsrik blir den. Syftet med utredningen är att ta reda på behovet av åtgärder – göra upp en tidsplan, klargöra vem som har ansvar för vad och vilka åtgärder som planeras. Som anställd har du rätt att ha ett fackligt ombud med vid rehabutredningen.

När utredningen är klar ska den lämnas till Försäkringskassan.

Tre skäl för rehabutredning:

I samråd med medarbetare ska det göras en rehabiliteringsutredning när en anställd...

  • varit sjuk mer än 4 veckor i följd
  • varit sjuk 6 gånger eller fler under en 12-månadersperiod
  • själv begär det

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.