Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så gör du för att utreda rehabilitering

Går du omkring på jobbet och lider i det tysta av någon krämpa som inte blir bättre av ditt arbete? Vänta inte tills du stupar i tjänsten – begär själv rehabutredning och spar tid, pengar och onödigt lidande.
Johanna Rovira Publicerad
Fredrik Sandberg/TT
Fredrik Sandberg/TT

Har du varit sjuk mer än fyra veckor i följd eller varit sjukskriven fler än sex gånger under de senaste tolv månaderna har arbetsgivaren ansvar att i samråd med dig ta reda på varför du är sjuk och utreda ditt behov av rehabilitering.

Men det finns egentligen ingen anledning för dig att vänta på att chefen får upp ögonen för dina problem – har du en dåligt påläst chef kanske det aldrig sker.

- Man har också rätt att få en rehabutredning på egen begäran, säger Per-Ola Karlsson, ombudsman på Unionen Uppsala.

- Jag har fått in många rehabärenden och träffat medlemmar som väntat och lidit helt i onödan eftersom de inte känt till möjligheten att själv begära utredning. Men det bästa för både individen och företaget är att utredningen kommer igång så fort som möjligt.

Okunskap är förmodligen inte det enda skälet till att så få själva begär utredning. Det kan också vara så att många tjänstemän biter ihop och drar sig för att avslöja sin ohälsa. Kanske av rädsla för att bli betraktad som svag eller i tron om att en dokumenterad utredning skadar en framtida karriär.

Arbetsgivarens ansvar för rehabilitering finns reglerat såväl i arbetsmiljölagen som i föreskriften om arbetsanpassning och rehabilitering. Där framgår det till exempel att arbetsgivaren ska vara beredd att anpassa arbetsförhållandena med hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar för att kunna jobba.

- Man kan ju inte begära det omöjliga av ett företag,  till exempel att bygga om hela företagsbyggnaden, men det som är vettigt och rimligt har man rätt att begära.  Det blir billigare att köpa ett höj- och sänkbart skrivbord, eller omplacera någon på ett tidigt stadium, än att vänta tills skadan är för stor, säger Per-Ola Karlsson.

Erfarenheter visar att ju tidigare rehabiliteringen kommer igång desto mer framgångsrik blir den. Syftet med utredningen är att ta reda på behovet av åtgärder – göra upp en tidsplan, klargöra vem som har ansvar för vad och vilka åtgärder som planeras. Som anställd har du rätt att ha ett fackligt ombud med vid rehabutredningen.

När utredningen är klar ska den lämnas till Försäkringskassan.

Tre skäl för rehabutredning:

I samråd med medarbetare ska det göras en rehabiliteringsutredning när en anställd...

  • varit sjuk mer än 4 veckor i följd
  • varit sjuk 6 gånger eller fler under en 12-månadersperiod
  • själv begär det

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.