Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Så fungerar mobbning mot chefer
”Jag förstod inte att jag var utsatt för mobbning, men jag kände ju att jag mådde jättedåligt.” Det säger en av de chefer som forskaren Kristina Björklund intervjuat för sin studie om uppåtriktad mobbning och som hon gav ett smakprov på under Almedalsveckan.
Det finns nästan ingen forskning om mobbning av chefer. Om anställda som mobbas och om chefer som mobbar finns det massvis, men den typ av kränkande beteenden som riktar sig uppåt har hittills inte fått så mycket fokus. Kristina Björklund tror att det beror på att man associerar mobbning med makt, och påminner om att det också finns informella maktrelationer.
- Sedan finns också en föreställning om att ”som chef ska jag kunna ta det, det är ju det jag får lön för.” Men ingen ska behöva ta att bli mobbad, säger hon.
Att chefer sällan anmäler att de upplever sig mobbade vet också AFA Försäkring, som bland annat finansierat Kristina Björklunds forskning. De får in många anmälningar om annan mobbning, men oerhört lite från chefer. När den typen av anmälningar ändå kommer in är det typiskt mellanchefer det gäller, som upplever mobbning ovanifrån.
Kristina Björklund menar att den typiska uppåtriktade mobbningen kommer smygande och inte syns lika tydligt som mobbning på samma nivå eller nedåtgående. Som chefens beskrivning i början av texten, märkte hen inte att det hände. Men plötsligt en dag funkar ingenting.
Den enda forskning Kristina Björklund hittade innan hon drog igång sitt projekt under våren 2015 var en australiensisk studie från 2007, som visade att 5,4 procent av kvinnorna bland 30 000 tillfrågade chefer i privat sektor uppgav att de mobbas på jobbet, jämfört med 1,3 procent av männen.
Kristina Björklunds forskning är i sin linda, hon ska vara klar först om tre år, men det hon kommit fram till hittills är ett ganska tydligt mönster över hur mobbning mot chefer ofta uppstår, och i vilka sammanhang den uppstår.
När händer det?
- När det råder osäkerhet i organisationen, vid omorganisationer och dylikt.
- När chefen till hög grad är beroende av sina medarbetare, till exempel en grupp specialister.
- När chefen är ny i sin chefsroll, och ändå försöker att utmana rådande normer.
I vilka slags sammanhang händer det?
- Under tidspress, när kraven är höga, ibland orimligt höga.
- När arbetsgruppen är ineffektiv.
- När gruppen är disharmonisk/dysfunktionell.
- När chefen inte får tillräckliga befogenheter.
Hur kan det se ut?
- Medarbetare dyker inte upp på avtalade möten.
- Medarbetare vägrar utföra uppgifter.
- Medarbetare undanhåller information.
- Skitsnack bakom ryggen.
- Skvaller och ryktesspridning.
- Mobbarna söker stöd hos andra chefer i organisationen.
Hallå där, Martin Linder! Vad gör Unionen?
Att mobbas på sin arbetsplats är förenat med stor risk för psykisk ohälsa. Vissa som mobbats drabbas av traumatiska stressyndrom som kan ta mycket lång tid att återhämta sig ifrån. Unionens första vice ordförande Martin Linder tror att mörkertalet är stort och tycker att det är mycket bra att det här området nu studeras.
- Det finns få saker som drabbar så hårt som mobbning i arbetslivet. Även familj och andra närstående drabbas.
Det viktigaste är att det finns stöd i organisationen, menar han. Men också att facket larmas i tid.
- Ofta får vi veta det för sent, då det har gått för långt. Bevisbördan ligger också tungt på den som drabbas. Det gör det svårt att få ut kompensation. Ofta landar det i en förhandling om avgångsvederlag, men det innebär också att det ser ut som något annat i statistiken.
Martin Linder tycker att lagstiftningen bör ses över och att man då kunde inspireras av diskrimineringslagen där bevisbördan inte är lika tung. Vid en prövning av ett diskrimineringsfall behöver man visa att det är skäligt att tro att diskriminering har skett, när det gäller mobbning måste den drabbade kunna bevisa att hen har just mobbats.
Vad gör Unionen?
- Fackförbundet Vision har lagt fram ett förslag på en ny, särskild lagstiftning om mobbning, vi har ännu inte tagit ställning till om det är rätt väg att gå, men vi tittar på det.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp
Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel?
– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.
Hur ser en vanlig arbetsdag ut?
– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.
Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?
– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.
– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.
Vad är roligast med ditt jobb?
– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.
Vad driver dig?
– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.
Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey
Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.
För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.
Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.
Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.
I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.
Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven
GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.
ÅLDER: 46.
BOR: Umeå.
BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.
