Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så fungerar mobbning mot chefer

”Jag förstod inte att jag var utsatt för mobbning, men jag kände ju att jag mådde jättedåligt.” Det säger en av de chefer som forskaren Kristina Björklund intervjuat för sin studie om uppåtriktad mobbning och som hon gav ett smakprov på under Almedalsveckan.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox
Det finns nästan ingen forskning om mobbning av chefer. Om anställda som mobbas och om chefer som mobbar finns det massvis, men den typ av kränkande beteenden som riktar sig uppåt har hittills inte fått så mycket fokus. Kristina Björklund tror att det beror på att man associerar mobbning med makt, och påminner om att det också finns informella maktrelationer.
 

- Sedan finns också en föreställning om att ”som chef ska jag kunna ta det, det är ju det jag får lön för.” Men ingen ska behöva ta att bli mobbad, säger hon.

Att chefer sällan anmäler att de upplever sig mobbade vet också AFA Försäkring, som bland annat finansierat Kristina Björklunds forskning. De får in många anmälningar om annan mobbning, men oerhört lite från chefer. När den typen av anmälningar ändå kommer in är det typiskt mellanchefer det gäller, som upplever mobbning ovanifrån.

Kristina Björklund menar att den typiska uppåtriktade mobbningen kommer smygande och inte syns lika tydligt som mobbning på samma nivå eller nedåtgående. Som chefens beskrivning i början av texten, märkte hen inte att det hände. Men plötsligt en dag funkar ingenting.

Den enda forskning Kristina Björklund hittade innan hon drog igång sitt projekt under våren 2015 var en australiensisk studie från 2007, som visade att 5,4 procent av kvinnorna bland 30 000 tillfrågade chefer i privat sektor uppgav att de mobbas på jobbet, jämfört med 1,3 procent av männen.

Kristina Björklunds forskning är i sin linda, hon ska vara klar först om tre år, men det hon kommit fram till hittills är ett ganska tydligt mönster över hur mobbning mot chefer ofta uppstår, och i vilka sammanhang den uppstår.

När händer det?

  • När det råder osäkerhet i organisationen, vid omorganisationer och dylikt.
  • När chefen till hög grad är beroende av sina medarbetare, till exempel en grupp specialister.
  • När chefen är ny i sin chefsroll, och ändå försöker att utmana rådande normer.

I vilka slags sammanhang händer det?

  • Under tidspress, när kraven är höga, ibland orimligt höga.
  • När arbetsgruppen är ineffektiv.
  • När gruppen är disharmonisk/dysfunktionell.
  • När chefen inte får tillräckliga befogenheter.

Hur kan det se ut?

  • Medarbetare dyker inte upp på avtalade möten.
  • Medarbetare vägrar utföra uppgifter.
  • Medarbetare undanhåller information.
  • Skitsnack bakom ryggen.
  • Skvaller och ryktesspridning.
  • Mobbarna söker stöd hos andra chefer i organisationen.

 

Hallå där, Martin Linder! Vad gör Unionen?

Att mobbas på sin arbetsplats är förenat med stor risk för psykisk ohälsa. Vissa som mobbats drabbas av traumatiska stressyndrom som kan ta mycket lång tid att återhämta sig ifrån. Unionens första vice ordförande Martin Linder tror att mörkertalet är stort och tycker att det är mycket bra att det här området nu studeras.

- Det finns få saker som drabbar så hårt som mobbning i arbetslivet. Även familj och andra närstående drabbas.

Det viktigaste är att det finns stöd i organisationen, menar han. Men också att facket larmas i tid.

- Ofta får vi veta det för sent, då det har gått för långt. Bevisbördan ligger också tungt på den som drabbas. Det gör det svårt att få ut kompensation. Ofta landar det i en förhandling om avgångsvederlag, men det innebär också att det ser ut som något annat i statistiken.

Martin Linder tycker att lagstiftningen bör ses över och att man då kunde inspireras av diskrimineringslagen där bevisbördan inte är lika tung. Vid en prövning av ett diskrimineringsfall behöver man visa att det är skäligt att tro att diskriminering har skett, när det gäller mobbning måste den drabbade kunna bevisa att hen har just mobbats.

Vad gör Unionen?

- Fackförbundet Vision har lagt fram ett förslag på en ny, särskild lagstiftning om mobbning, vi har ännu inte tagit ställning till om det är rätt väg att gå, men vi tittar på det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.