Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljön problem i alla branscher

Stress och arbetsbelastning är det viktigaste området att arbeta med på arbetsplatserna. Det visar sig när arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna berättar hur det står till ute på arbetsplatserna.
Niklas Hallstedt Publicerad 19 mars 2019, kl 08:46
Henrik Montegomery/TT
Var femte arbetsmiljöombud bedömer den psykosociala arbetsmiljön på sina arbetsplatser som dålig eller mycket dålig. Henrik Montegomery/TT

Det är den psykosociala arbetsmiljön som står i fokus i en ny undersökning från Unionen. På andra plats över viktiga områden att jobba med hamnar chefs- och ledarfrågor, och på tredje det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöombuden har även fått bedöma den psykosociala respektive den fysiska arbetsmiljön på sina arbetsplatser. Skillnaderna mellan de båda kategorierna är stor. Medan 7 av 10 rankar den fysiska arbetsmiljön som bra eller mycket bra, är det inte ens 5 av 10 som säger samma sak om den psykosociala arbetsmiljön. Var femte arbetsmiljöombud bedömer den till och med som dålig eller mycket dålig.

Faktum är att den psykosociala arbetsmiljön får sämre betyg än den fysiska i samtliga branscher.

Att den fysiska arbetsmiljön fortfarande har en särställning i arbetslivet visar sig också av att var tredje arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskap om riskerna i den psykosociala miljön är dålig. Inte blir det bättre av att det inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete alls på var tionde arbetsplats.

– Den psykosociala ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Chefer och arbetsledare måste arbeta för en bra psykosocial arbetsmiljö. Vi kan inte tillåta att människor blir sjuka av jobbet, säger Martin Linder, Unionens ordförande i ett pressmeddelande.

I Unionens undersökning, den årligt återkommande Arbetsmiljöbarometern, har 2 497 av förbundets arbetsmiljöombud deltagit.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka risker som finns i verksamheten, och sedan åtgärda och följa upp.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.