Psykosociala arbetsmiljön problem i alla branscher
Stress och arbetsbelastning är det viktigaste området att arbeta med på arbetsplatserna. Det visar sig när arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna berättar hur det står till ute på arbetsplatserna.
Var femte arbetsmiljöombud bedömer den psykosociala arbetsmiljön på sina arbetsplatser som dålig eller mycket dålig. Henrik Montegomery/TT
Det är den psykosociala arbetsmiljön som står i fokus i en ny undersökning från Unionen. På andra plats över viktiga områden att jobba med hamnar chefs- och ledarfrågor, och på tredje det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöombuden har även fått bedöma den psykosociala respektive den fysiska arbetsmiljön på sina arbetsplatser. Skillnaderna mellan de båda kategorierna är stor. Medan 7 av 10 rankar den fysiska arbetsmiljön som bra eller mycket bra, är det inte ens 5 av 10 som säger samma sak om den psykosociala arbetsmiljön. Var femte arbetsmiljöombud bedömer den till och med som dålig eller mycket dålig.
Faktum är att den psykosociala arbetsmiljön får sämre betyg än den fysiska i samtliga branscher.
Att den fysiska arbetsmiljön fortfarande har en särställning i arbetslivet visar sig också av att var tredje arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskap om riskerna i den psykosociala miljön är dålig. Inte blir det bättre av att det inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete alls på var tionde arbetsplats.
– Den psykosociala ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Chefer och arbetsledare måste arbeta för en bra psykosocial arbetsmiljö. Vi kan inte tillåta att människor blir sjuka av jobbet, säger Martin Linder, Unionens ordförande i ett pressmeddelande.
I Unionens undersökning, den årligt återkommande Arbetsmiljöbarometern, har 2 497 av förbundets arbetsmiljöombud deltagit. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka risker som finns i verksamheten, och sedan åtgärda och följa upp.
Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet
Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising
På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.
Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar.
1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat
– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter, eftersom de stör henne. – Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon.
Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.
Mark Flanagan.
– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen.
Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. – Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget.
2. Vad är det äckligaste en kollega ätit?
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising
– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.
Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle:
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising
– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda.
3. Får man kommentera kollegors lunchmat?
– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.
– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg.
– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då.
4. Finns det någon mat som är tabu här?
Mark Flanagan:
– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha.
Na "Hanna" Han.
Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet:
– En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.
Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt.
5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?
– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt.
– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson.
6. Vad lagar ni helst för mat själva?
– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han.
– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.