Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljön problem i alla branscher

Stress och arbetsbelastning är det viktigaste området att arbeta med på arbetsplatserna. Det visar sig när arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna berättar hur det står till ute på arbetsplatserna.
Niklas Hallstedt Publicerad
Henrik Montegomery/TT
Var femte arbetsmiljöombud bedömer den psykosociala arbetsmiljön på sina arbetsplatser som dålig eller mycket dålig. Henrik Montegomery/TT

Det är den psykosociala arbetsmiljön som står i fokus i en ny undersökning från Unionen. På andra plats över viktiga områden att jobba med hamnar chefs- och ledarfrågor, och på tredje det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöombuden har även fått bedöma den psykosociala respektive den fysiska arbetsmiljön på sina arbetsplatser. Skillnaderna mellan de båda kategorierna är stor. Medan 7 av 10 rankar den fysiska arbetsmiljön som bra eller mycket bra, är det inte ens 5 av 10 som säger samma sak om den psykosociala arbetsmiljön. Var femte arbetsmiljöombud bedömer den till och med som dålig eller mycket dålig.

Faktum är att den psykosociala arbetsmiljön får sämre betyg än den fysiska i samtliga branscher.

Att den fysiska arbetsmiljön fortfarande har en särställning i arbetslivet visar sig också av att var tredje arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskap om riskerna i den psykosociala miljön är dålig. Inte blir det bättre av att det inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete alls på var tionde arbetsplats.

– Den psykosociala ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Chefer och arbetsledare måste arbeta för en bra psykosocial arbetsmiljö. Vi kan inte tillåta att människor blir sjuka av jobbet, säger Martin Linder, Unionens ordförande i ett pressmeddelande.

I Unionens undersökning, den årligt återkommande Arbetsmiljöbarometern, har 2 497 av förbundets arbetsmiljöombud deltagit.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka risker som finns i verksamheten, och sedan åtgärda och följa upp.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.