Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Psykosociala arbetsmiljön problem i alla branscher

Stress och arbetsbelastning är det viktigaste området att arbeta med på arbetsplatserna. Det visar sig när arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna berättar hur det står till ute på arbetsplatserna.
Niklas Hallstedt Publicerad
Henrik Montegomery/TT
Var femte arbetsmiljöombud bedömer den psykosociala arbetsmiljön på sina arbetsplatser som dålig eller mycket dålig. Henrik Montegomery/TT

Det är den psykosociala arbetsmiljön som står i fokus i en ny undersökning från Unionen. På andra plats över viktiga områden att jobba med hamnar chefs- och ledarfrågor, och på tredje det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöombuden har även fått bedöma den psykosociala respektive den fysiska arbetsmiljön på sina arbetsplatser. Skillnaderna mellan de båda kategorierna är stor. Medan 7 av 10 rankar den fysiska arbetsmiljön som bra eller mycket bra, är det inte ens 5 av 10 som säger samma sak om den psykosociala arbetsmiljön. Var femte arbetsmiljöombud bedömer den till och med som dålig eller mycket dålig.

Faktum är att den psykosociala arbetsmiljön får sämre betyg än den fysiska i samtliga branscher.

Att den fysiska arbetsmiljön fortfarande har en särställning i arbetslivet visar sig också av att var tredje arbetsmiljöombud tycker att arbetsgivarens kunskap om riskerna i den psykosociala miljön är dålig. Inte blir det bättre av att det inte bedrivs något systematiskt arbetsmiljöarbete alls på var tionde arbetsplats.

– Den psykosociala ohälsan är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Chefer och arbetsledare måste arbeta för en bra psykosocial arbetsmiljö. Vi kan inte tillåta att människor blir sjuka av jobbet, säger Martin Linder, Unionens ordförande i ett pressmeddelande.

I Unionens undersökning, den årligt återkommande Arbetsmiljöbarometern, har 2 497 av förbundets arbetsmiljöombud deltagit.
Ett systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka risker som finns i verksamheten, och sedan åtgärda och följa upp.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.