Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Nya jobbet blev räddningen

Sju år – så lång tid har det gått sedan de första tecknen på utbrändhet visade sig för Johanna Thomsson. Vändpunkten kom när hon fick chans att arbetsträna i en butik med en engagerad chef.
Publicerad
Karl Nilsson
Butikschefen Mikael Wedin har haft flera i sin omgivning som gått in i väggen. Därför ville han hjälpa Johanna. I dag är Johanna ansvarig för Systembolagsbutikens interna dryckesutbildning. Karl Nilsson

Sommaren 2015 började Johanna efter många år av stressbesvär och sjukskrivningar att arbetsträna i Systembolagsbutiken i centrala Kalmar. Det hade blivit uppenbart att hon inte skulle bli frisk om hon återgick till sitt gamla arbete.

– Jag älskade mitt jobb som lärare på hotell- och restaurangprogrammet. Problemet är att jag älskade det för mycket och samtidigt hade så höga krav på mig själv, säger Johanna.

I många år hade hon jobbat som servitris innan hon 1999 blev färdig hushållslärare. Intresset för mat och dryck gjorde det nära till hands att tänka på Systembolaget när hon skulle arbetsträna. Hon fick tag på butikschefen Mikael Wedin och frågade om de tog emot praktikanter.

– När jag berättade att jag var sjukskriven för utmattning och ville arbetsträna blev han intresserad, säger Johanna.

Mikael Wedin ville gärna hjälpa någon tillbaka till arbetslivet.

– Flera i min omgivning har blivit utbrända. Det är läskigt att den som kan verka hur stark som helst ena dagen nästa dag inte kan gå upp ur sängen, säger Mikael Wedin.

Läs mer: Så söker du jobb med ohälsa

I juli 2015 började Johanna Thomsson i butiken tre timmar per dag, tre dagar i veckan. Chefen var på semester så kollegorna fick introducera henne. Han hade förberett dem på vad som gällde.

– Vi är här för Johannas skull, hon ska kunna vila sig om det behövs och det är en bonus när hon hjälper oss.

– Jag har jobbat länge inom försäljning. Förut tänkte jag alltid att om affärerna går bra så mår medarbetarna bra. Men nu har jag vänt på resonemanget, säger han.

Handläggaren på Arbetsförmedlingen hade först varit skeptisk till om Johanna skulle klara av den stressiga butiksmiljön, men stöttade ändå hennes val.

– I dag är jag ledig när jag går för dagen. Som lärare fanns det alltid något jobb att göra även på fritiden, säger Johanna.

Om det var kvällsservering gick hon hem vid elvatiden, skrev utlåtanden om eleverna och gav feedback klockan åtta dagen därpå. Många gånger när hon slog sig ner framför tv:n en fredagskväll rättade hon samtidigt prov.

Även som småbarnsmamma fortsatte Johanna i samma höga tempo, både på jobbet och hemma. Stressymptomen kom gradvis och utan att Johanna insåg vad det var fråga om: öronsus, känslan av att vara tjock i huvudet, yrsel, mystiska eksem och ryggont.

– Tidigare hade jag en teori om att man som utbränd bara kunde skärpa sig, bita ihop och komma igen, säger Johanna.

I slutet av november 2011 var Johanna på skolan när det small till i huvudet. Allt snurrade i högervarv, huvudet kändes som bly och hon kräktes. Hon har fått flera yrselanfall som varat mellan två och sex timmar.

Det skulle dröja ytterligare ett år innan hon insåg att det var fråga om utmattning.

Läs mer: Har utmattningssyndrom blivit en folksjukdom?

– En dag sa min kiropraktor: ”Det hjälper inte hur mycket jag än trycker och klämmer på dig.” Då brast det för mig, säger Johanna.

Vägen tillbaka är långtifrån avklarad. Johanna har diagnostiserats med den kroniska yrselsjukdomen menière, troligen utlöst av stressen. Hon bär alltid med sig en tablett för att minska eller häva anfallen. Ibland måste hon vila i personalutrymmet.

Det har varit många läkarbesök, behandlingar, terapi och medicinering. Hon har haft ångest, sömnsvårigheter och oroat sig för framtiden, bland annat för att bli utförsäkrad.

Läs mer: Utbränd - på olika sätt

I dag har hon sagt upp sig från lärarjobbet, har ett vikariat på 75 procent, är ansvarig för butikens interna dryckesutbildning och är utlovad tillsvidareanställning.

– Innan har jag alltid velat prestera och gå vidare. Men nu vill jag bara vara kvar här. Jag är jättenöjd med det, säger hon.

JOHANNAS BÄSTA TIPS

➧ Lyssna på andra – ofta är man blind för sin egen situation.

➧ Våga släppa kontrollen, du kan inte ha koll på allt.

➧ Var öppen med din situation. Det har jag varit och det har lett till att jag har fått mycket fin hjälp.

➧ Skuldbelägg inte dig själv.

➧ Ta hjälp av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och sjukvården. Jag har bara gott att säga om dem.

➧ Var inte rädd för att ta hjälp av kollegor, vänner och familj.

… OCH RÅD TILL CHEFEN

➧ Se dina medarbetare.

➧ Våga ta tag i eventuella problem. Det behövs så lite, en klapp på axeln eller en fråga om hur det går.

➧ Om någon är stressad och mår dåligt, skuldbelägg inte – det gör personen så lätt själv.

➧ Se medarbetarens positiva sidor och lyft fram dem. Det har tagit lång tid att komma igen efter utbrändheten, men nu mår Johanna bra.

 

Cajsa Högberg
cajsa.hogberg@kollega.se

JOHANNA THOMSSON

ÅLDER: 47 år.

GÖR: Arbetar i Systembolagsbutik.

FAMILJ: Maken Urban, elektriker, och sonen Max, 12 år.

BOR: I ett litet 1800-talshus i Kalmar.

HOBBY: Mat och dryck, familjen, resor och trädgård.

BÄSTA MED JOBBET: Att få hålla på med mitt stora intresse, mat och dryck, och att få jobba med människor och genom dem få så otroligt mycket energi tillbaka.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön. 

Arbetsmiljö

Hotet mot Paradox: Skulle tända eld på kontoret

En person hotade att tända eld på Paradox Interactives kontor i Stockholm och knivhugga anställda, enligt företagets polisanmälan. Efter hoten förstärktes bevakningen kring arbetsplatsen.
– Att hotet riktades så direkt mot kontoret var obehagligt, säger Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på Paradox.
Lina Björk Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:30
Delad bild med ett strategispel på en datorskärm och ett porträtt av Unionens klubbordförande på Paradox Interactive.
Efter hoten förstärktes bevakningen kring Paradox Interactives kontor i Stockholm. Enligt Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på företaget, har oron bland de anställda nu minskat. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För några veckor sedan utsattes spelutvecklaren Paradox Interactives Stockholmskontor för hot från upprörda spelare.  Bakgrunden är att Paradox på den sociala plattformen Discord förbjudit en spelare att använda en bild på Turkiets första president Kemal Atatürk. 

Enligt Paradox har de en regel som inte tillåter att man har riktiga historiska personer som profilbilder.  Paradox moderator ska också ha kallat Atatürk för "kontroversiell", vilket väckte en våg av mycket starka känslor hos vissa. 
 

Hotet: skulle tända eld på arbetsplatsen

Enligt polisanmälan kommer hotet bland annat från en person som skrivit att man vid lunchtid ska gå in på arbetsplatsen i Stockholm och tända eld på lokalen. 

Om man inte skulle lyckas med det ska personen stå utanför ingången med en kniv och vänta på personal att knivhugga. 

Personen ska även ha lagt ut bilder på ingången till arbetsplatsen på sociala medier. 

Att spelföretag orsakar känslor är inte helt ovanligt. Framför allt kring släpp av nya spel. Men hot av den här digniteten är ovanligare. 

– Vi exponeras för en stor del av världen. Men att hotet riktas så här direkt mot kontoret var obehagligt. Det var skönt att arbetsgivaren tog det på allvar och satte in resurser direkt, säger Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox. 

Extra bevakning efter hoten mot Paradox

I samband med hoten sattes extra bevakning in kring kontoret på Södermalm. 

Händelsen är anmäld till polisen och Arbetsmiljöverket. I den sistnämnda framgår att hoten varit riktade både mot företaget i allmänhet, kontoret i Stockholm och enskilda medarbetare. 

Hur mår de anställda idag? 

– Nu tycker jag att oron har lagt sig lite. Anställda reagerade väldigt olika på hoten, vi är många nationaliteter som jobbar här med olika bakgrund och erfarenheter, så vissa tog det hårdare än andra. 

Paradox ändrade reglerna för profilbilder

Paradox har efter detta infört nya regler för profilbilder för det aktuella spelet ”Hearts of Iron IV”. Verkliga bilder av politiska eller militära personer födda efter år 1800 får inte längre användas. Porträtt hämtade från själva spelet är däremot tillåtna, med undantag för framträdande ledare i Nazityskland. 

Paradox Interactive

  • Svenskt spelbolag med huvudkontor på Södermalm i Stockholm.
  • Utvecklar och ger ut främst strategi- och managementspel, däribland Hearts of Iron IV.
  • Har enligt företaget fem spelutvecklingsstudior i fem länder.