Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Musik gör att du jobbar sämre

Att jobba med musik i öronen eller inte är en fråga som länge delat arbetsmarknaden i två läger. Nu har forskare avgjort tvisten – musikmotståndarna har rätt.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Visst kan det vara härligt att dagdrömma sig bort till en karriär som rockstjärna, men musiken gör dig dessvärre inte bättre på jobbet. Shutterstock

”Jag blir mer kreativ när jag lyssnar på musik,” är ett vanligt argument hos anställda som antingen lyssnar på musik i hörlurar eller helt enkelt låter radion eller datorn skvala i bakgrunden när de jobbar.

Forskare vid Högskolan i Gävle har tillsammans med universiteten i Lancashire och Lancaster slagit hål på uppfattningen att musik främjar kreativiteten. De lät, enligt sajten Forskning.se, olika grupper försöka lösa problem kreativt samtidigt som de fick lyssna på olika typer av musik.

I samtliga försök presterade deltagarna sämre med musik i öronen än i tyst miljö.

Men typen av musik påverkar också koncentrationen och kreativiteten mer eller mindre – låtar med text visade sig vara mer distraherande än ren instrumentell musik, eftersom hjärnan sjunger med i texten, utan vår vetskap och oavsett om vi vill det eller ej.

Det blir alltså kämpigare för hjärnan att hantera och lösa andra problem samtidigt som den i lönndom nynnar texten till exempelvis Tystnar i luren (som av en händelse är nr 2 på listan över mest spelade låtar i Sverige 2021). 

Tystnad i lurarna är alltså att föredra för den som vill vara kreativ och göra bra ifrån sig på jobbet. Däremot kunde inte forskarna upptäcka om det fanns skillnad i prestation för olika typer av tystnad, exempelvis biblioteksljud eller helt knäpptyst miljö.

När Kollega för några år sedan gjorde en undersökning i frågan musik eller inte på jobbet svarade en tredjedel att de upplevt musik som störande – troligtvis handlade det då mest om kollegornas musik som sipprade ut ur hörlurarna eller spelades högt helt ogenerat.

Läs mer: En av tre tycker jobbmusiken stör 

Topp 10 mest spelade låtar i Sverige 2021

  1. Babblarnas vaggvisa – Babblarna
  2. Tystnar i luren – Miriam Bryant, Victor Leksell
  3. Samma gamla vanliga – A36
  4. Gamora – Hov1, Einár
  5. Svag – Victor Leksell
  6. STAY (with Justin Bieber) – The Kid LAROI, Justin Bieber
  7. Du måste finnas – Newkid
  8. Barn av vår tid – Hov1
  9. Lose my mind – Myra Granberg
  10. Bad Habits – Ed Sheeran

Spotify

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält