Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Musik gör att du jobbar sämre

Att jobba med musik i öronen eller inte är en fråga som länge delat arbetsmarknaden i två läger. Nu har forskare avgjort tvisten – musikmotståndarna har rätt.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock
Visst kan det vara härligt att dagdrömma sig bort till en karriär som rockstjärna, men musiken gör dig dessvärre inte bättre på jobbet. Shutterstock

”Jag blir mer kreativ när jag lyssnar på musik,” är ett vanligt argument hos anställda som antingen lyssnar på musik i hörlurar eller helt enkelt låter radion eller datorn skvala i bakgrunden när de jobbar.

Forskare vid Högskolan i Gävle har tillsammans med universiteten i Lancashire och Lancaster slagit hål på uppfattningen att musik främjar kreativiteten. De lät, enligt sajten Forskning.se, olika grupper försöka lösa problem kreativt samtidigt som de fick lyssna på olika typer av musik.

I samtliga försök presterade deltagarna sämre med musik i öronen än i tyst miljö.

Men typen av musik påverkar också koncentrationen och kreativiteten mer eller mindre – låtar med text visade sig vara mer distraherande än ren instrumentell musik, eftersom hjärnan sjunger med i texten, utan vår vetskap och oavsett om vi vill det eller ej.

Det blir alltså kämpigare för hjärnan att hantera och lösa andra problem samtidigt som den i lönndom nynnar texten till exempelvis Tystnar i luren (som av en händelse är nr 2 på listan över mest spelade låtar i Sverige 2021). 

Tystnad i lurarna är alltså att föredra för den som vill vara kreativ och göra bra ifrån sig på jobbet. Däremot kunde inte forskarna upptäcka om det fanns skillnad i prestation för olika typer av tystnad, exempelvis biblioteksljud eller helt knäpptyst miljö.

När Kollega för några år sedan gjorde en undersökning i frågan musik eller inte på jobbet svarade en tredjedel att de upplevt musik som störande – troligtvis handlade det då mest om kollegornas musik som sipprade ut ur hörlurarna eller spelades högt helt ogenerat.

Läs mer: En av tre tycker jobbmusiken stör 

Topp 10 mest spelade låtar i Sverige 2021

  1. Babblarnas vaggvisa – Babblarna
  2. Tystnar i luren – Miriam Bryant, Victor Leksell
  3. Samma gamla vanliga – A36
  4. Gamora – Hov1, Einár
  5. Svag – Victor Leksell
  6. STAY (with Justin Bieber) – The Kid LAROI, Justin Bieber
  7. Du måste finnas – Newkid
  8. Barn av vår tid – Hov1
  9. Lose my mind – Myra Granberg
  10. Bad Habits – Ed Sheeran

Spotify

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.