Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kraftigt höjda böter för arbetsmiljöbrott

Nästa år ska stora företag få betala en halv miljard kronor i böter vid arbetsmiljöbrott. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. I dag är maxbeloppet tio miljoner kronor.
David Österberg Publicerad
Susanna Pettersson Öste/TT
Justitieminister Morgan Johansson vill att Arbetsmiljölagen ska slå mer rättvist mot företag som bryter mot den. Susanna Pettersson Öste/TT

Det kostar för lite för ett stort företag att bryta mot Arbetsmiljölagen. Maxbeloppet är tio miljoner kronor och den summan är ”knappt märkbar” för många företag, enligt justitieminister Morgan Johansson (S). Regeringen föreslår därför en rejäl höjning av bötesbeloppet till som mest 500 miljoner kronor.

Avgörande för hur stor boten blir är företagets betalningsförmåga, enligt förslaget.

– I dag får små och stora företag betala samma bötesbelopp för likartade brott. Det kan leda till att en bot som för ett mindre företag är mycket kännbar knappt blir märkbar för ett större företag, trots att brottsligheten är lika allvarlig. Det är varken rimligt eller rättvist, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande.

Förutom de kraftigt höjda bötesbeloppen innehåller lagförslaget andra skärpningar av sanktionerna mot företag. Det handlar bland annat om att företag ska kunna få böta för brott som de begår vid sidan av sin näringsverksamhet. Svenska domstolar ska också få större möjligheter att döma vid internationella mutbrott.

Lagrådsremissen överlämnades till Lagrådet förra veckan. Lagändringarna föreslås träda i kraft vid årsskiftet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.