Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kraftigt höjda böter för arbetsmiljöbrott

Nästa år ska stora företag få betala en halv miljard kronor i böter vid arbetsmiljöbrott. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss. I dag är maxbeloppet tio miljoner kronor.
David Österberg Publicerad 10 juni 2019, kl 12:25
Susanna Pettersson Öste/TT
Justitieminister Morgan Johansson vill att Arbetsmiljölagen ska slå mer rättvist mot företag som bryter mot den. Susanna Pettersson Öste/TT

Det kostar för lite för ett stort företag att bryta mot Arbetsmiljölagen. Maxbeloppet är tio miljoner kronor och den summan är ”knappt märkbar” för många företag, enligt justitieminister Morgan Johansson (S). Regeringen föreslår därför en rejäl höjning av bötesbeloppet till som mest 500 miljoner kronor.

Avgörande för hur stor boten blir är företagets betalningsförmåga, enligt förslaget.

– I dag får små och stora företag betala samma bötesbelopp för likartade brott. Det kan leda till att en bot som för ett mindre företag är mycket kännbar knappt blir märkbar för ett större företag, trots att brottsligheten är lika allvarlig. Det är varken rimligt eller rättvist, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson i ett pressmeddelande.

Förutom de kraftigt höjda bötesbeloppen innehåller lagförslaget andra skärpningar av sanktionerna mot företag. Det handlar bland annat om att företag ska kunna få böta för brott som de begår vid sidan av sin näringsverksamhet. Svenska domstolar ska också få större möjligheter att döma vid internationella mutbrott.

Lagrådsremissen överlämnades till Lagrådet förra veckan. Lagändringarna föreslås träda i kraft vid årsskiftet.

När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.