Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konfliktlösning - i arbetslivet och på förskolan

En dag på förskolan är fylld av lek, bus, kreativitet och skratt. Men också konflikter, stora som små. Alltså inte helt olikt en arbetsplats. Hur löser man konflikter - i arbetslivet och i förskolan? Kollega frågar proffsen!
Petra Rendik Publicerad
Konfliktlösning på förskolan

Kerstin Forsberg är förskolelärare i Stockholm. Hon skulle antagligen kunna göra en lysande karriär som facklig ombudsman efter år av svettiga förhandlingar med företagsamma ungar som inte alltid är överens med vad motparten vill.

Mycket av den konfliktlösning som hon tillämpar dagligen på jobbet går att använda på vuxna som råkar i luven på varandra eller surar i allmänhet. Många gånger handlar det om att bekräfta någon, att se och höra.

Men det är trots allt skillnad mellan barn och vuxna säger Kerstin

- Barn är alltid barn. De är omedelbara och reagerar direkt, barn kan ofta inte härbärgera ilska. Men i vissa situationer blir en vuxen som ett barn, det inre barnet tar över. Det händer mig också.

Vem föredrar du att hamna i konflikt med, en bestämd treåring eller en ilsken 40-åring?
- Det beror på hur stor 40-åringen är. Nej, men så klart att jag hellre möter en treåring. Deras ilska är ofta enkel. Vuxna bär på så mycket annat, det är mer komplicerat och så kan de ju bli aggressiva. Sen är barn gulliga...

SÅ HANTERAR DU DEN SOM...

... ogillar förändringar?
- Jag bekräftar: "Jaha du vill inte göra det här för att det är jobbigt. Jag förstår." Och plötsligt är barnet med på tåget, barn är flexiblare. Vuxna däremot vill inte tappa ansiktet. Då får man vara diplomat, föreslå att vi kan prova och om det inte fungerar så gör vi något annat. Det är ingen idé att köra på i tufft tempo, utan ta ett steg i taget.

... jämt ska vädra sitt missnöje?
- Jag ignorerar det beteendet hos barn. De får sitta och sura själva. Så tycker jag man ska göra med vuxna också. Låt beteendet stanna där det är.

... alltid "bossar"?
- Man får ta dusten med ledartypen. De måste få mothugg och få höra att det kan finnas personer i gruppen som inte orkar ta konflikten med den som bossar. Det här ligger på chefens bord (dvs den som har uppdraget att leda) men ledartyper är svåra att handskas med.

... är blyg?
- Blyga måste få känna trygghet. Jag försöker alltid stärka självkänslan hos dessa barn. Jag peppar, "du kan, jag hjälper dig, vi testar". Så är det med vuxna också, vi behöver känna oss trygga. Prata mycket med personen. Ha en dialog på tu man hand, inte i en grupp. Och ha tålamod.

... tappar humöret?
- Jag bekräftar ett ilsket barn. Säger "jag ser att du arg men nu håller jag dig" eftersom fysisk kontakt från en vuxen som inte är arg lugnar. En vuxen som tappar alla spärrar, där har det inre barnet tagit över. Bekräfta ilskan, be denne att ta ett steg tillbaka, lugna sig och prata om saken. Det är ingen idé att diskutera med en jättearg människa. Men som chef ska man också påpeka att det är obehagligt när personen far runt och skriker så där.

... aldrig kommer överens med någon annan?  
- Det sägs ju att lika barn leka bäst, jag tycker det är tvärtom. Lika barn är ofta jämnstarka och har därför ofta svårt att se sin roll i sammanhanget. Vem ska bestämma? Vem ska ha leksaken? Så kan det vara med vuxna också. Vi får lära oss att välja våra krig. Barn måste dessutom få "cred" ibland för att de protesterar. Vuxna får lära sig att backa eller så är det bara att tugga i sig. Som chef får man ju lägga sig i om det inte går att lösa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Din skärmhjärna har rättigheter

Vi är uppkopplade och multitaskar som aldrig förr. Det riskerar att slita på hjärnhälsan. Men på jobbet finns regler som ska skydda dig vid skärmen.
Elisabeth Brising Publicerad 28 april 2025, kl 06:01
Hund vid dator.
Vi tillbringar allt mer arbetstid och fritid vid skärmar. Det kan slita på hjärna och koncentration. Men det finns skärmregler för arbetslivet som ska skydda din hälsa. Foto: Colourbox

Vi har aldrig suttit så klistrade vid skärmar som nu, både på jobbet och fritiden. Enligt forskare kan beteendet få negativa hälsokonsekvenser och börja påverka hjärnans förmåga att jobba fokuserat. 

– Det finns studier som tyder på det, att våra koncentrationsbeteenden tycks ha förändrats över tid. Att vi jobbar kortare stunder med en och samma sak innan vi växlar fokus, säger Sissela Nutley hjärnforskare vid Karolinska institutet. 

Sissela Nutley.

Multitasking leder till att vi både blir mer stressade och mindre effektiva påpekar hon. Vår kapacitet att vara uppmärksamma på rätt saker minskar när den digitala miljön är designad för att splittra vårt fokus med notiser. 

–  Den lockar till fragmentarisk uppmärksamhet eftersom vi kan agera på en ny tanke direkt och kolla saker. Det kostar för hjärnan, säger Sissela Nutley. 

Finns regler för skärmjobb 

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för arbetsmiljön och hur din hälsa påverkas av jobbet. Sedan 90-talet finns riktlinjer för arbete vid ”bildskärm”. Jobbet ska göras med hänsyn till människans ergonomi och där ingår hur vi förstår och hanterar information. Det kallas kognitiv ergonomi berättar Kersti Lorén, sakkunnig i ergonomi på Arbetsmiljöverket och förklarar: 

Kersti Lorén
Kersti Lorén. Foto: Arbetsmiljöverket

– Arbetet ska anpassas efter människan och inte tvärtom. Att man förstår hur människan tar till sig och bearbetar information och vad vi behöver för att ha hälsa, välbefinnande och göra ett bra, produktivt jobb. 

Den kognitiva belastningen är något man talar mer om

De medicinska risker med datorarbete som beskrivits tydligast hos myndigheten är rygg- och synbesvär. Men bildskärmsreglerna är gamla och ett nytt direktiv om arbetsmiljön vid skärmar är på gång från EU-kommissionen, även om det dröjer innan de är i bruk. 

– Den kognitiva belastningen är något man pratar mer om idag är min uppfattning, säger Kersti Lorén. 

Hon föreslår att vi pratar på jobbet om hur digitala arbetssätt och system påverkar oss. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är det viktiga. 

– På arbetsplatsträffar kan ni titta på risker hos er och då kan det handla om att man sitter för länge vid datorn, eller känner sig övervakad, Kersti Lorén.

”Man har inte tittat på konsekvenserna

Arbetsmiljöverkets inspektör Malin Cato har lett 1 500 kontroller av arbetsgivare om hur de kan förebygga risker i den digitala arbetsmiljön. Var fjärde arbetsplats hade brister. Hon vill se mer kunskap om hur anställdas hälsa påverkas av teknikutvecklingen.

Malin Cato.
Malin Cato. Foto: Privat

– Nu har vi haft arbete vid datorer ganska länge, men man har inte tittat på arbetsmiljökonsekvenserna, säger hon. 

Hur många timmar det är hållbart för människor att sitta vid skärm är väldigt individuellt, enligt Malin Cato.

I den digitala miljön kan man också få in uppgifter från många olika håll på en gång, vilket kräver mer av hjärnans arbetsminne, betonar hon. Digitala möten och hybridmöten kräver dessutom mer av vår kognition än fysiska möten enligt studier. 

Tips: Se hjärnan som en muskel

– Våra hjärnor är komplexa. Arbetsgivaren ska undersöka hur vi mår och hur systemen fungerar. Vi behöver tänka på hjärnan som en muskel. Du tränar inte bara biceps tre timmar, säger Malin Cato. 

Utan möjlighet till återhämtning blir konsekvenserna ytterst ohälsa och sjukfrånvaro. 

– Vi ser ju utmattningssymptom. Det är en sjukfrånvaro som inte minskar. Den har inte bara med digital utveckling att göra, men det är bidragande. 

Finns bevisade samband mellan sjukskrivningarna i stress och digitala arbetssätt? 

– Inte statistiska samband. Men kognitiv forskning pekar på att man överbelastar funktioner i hjärnan, säger Malin Cato. 

Reglerna vid jobbskärmen

Ett urval av föreskrifterna från Arbetsmiljöverket för ”bildskärmsarbete” - som arbetsgivare förväntas ha koll på: 

  • Hänsyn till kognitiv ergonomi: ”Arbetsgivaren ska vid utformning, val och ändring av programvara, ta särskild hänsyn till de ergonomiska principer som gäller för människans förmåga att uppfatta, förstå och bearbeta information.”
     
  • Pauser och glasögon: Du ska kunna växla till andra uppgifter om synbesvär eller andra belastningsbesvär uppstår. Alternativt få tillräckliga pauser. Du har rätt till synundersökning och terminalglasögon vid behov. 
     
  • Ingen osynlig kontroll: ”Arbetsgivaren får inte kontrollera arbetstagarnas arbetsinsats via datasystem, varken kvantitativt eller kvalitativt, utan att arbetstagarna känner till det.” 
     
  • Begripliga it-system: ”Lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov.”
     
  • Inte starkt styrt eller bundet: Arbetet vid skärm ska om möjligt inte vara tvunget att utföras i en strikt ordning där du inte kan avbryta jobbet utan att bli avlöst, eller inte kan bestämma takten. 

Reglerna är förkortade och sammanfattade av Kollega. Arbetsmiljöverkets alla riktlinjer finns på Arbetsmiljöverket

Det finns också andra regler och lagar som påverkar digital arbetsmiljö, som GDPR och den nya AI-förordningen