Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konfliktlösning - i arbetslivet och på förskolan

En dag på förskolan är fylld av lek, bus, kreativitet och skratt. Men också konflikter, stora som små. Alltså inte helt olikt en arbetsplats. Hur löser man konflikter - i arbetslivet och i förskolan? Kollega frågar proffsen!
Petra Rendik Publicerad
Konfliktlösning på förskolan

Kerstin Forsberg är förskolelärare i Stockholm. Hon skulle antagligen kunna göra en lysande karriär som facklig ombudsman efter år av svettiga förhandlingar med företagsamma ungar som inte alltid är överens med vad motparten vill.

Mycket av den konfliktlösning som hon tillämpar dagligen på jobbet går att använda på vuxna som råkar i luven på varandra eller surar i allmänhet. Många gånger handlar det om att bekräfta någon, att se och höra.

Men det är trots allt skillnad mellan barn och vuxna säger Kerstin

- Barn är alltid barn. De är omedelbara och reagerar direkt, barn kan ofta inte härbärgera ilska. Men i vissa situationer blir en vuxen som ett barn, det inre barnet tar över. Det händer mig också.

Vem föredrar du att hamna i konflikt med, en bestämd treåring eller en ilsken 40-åring?
- Det beror på hur stor 40-åringen är. Nej, men så klart att jag hellre möter en treåring. Deras ilska är ofta enkel. Vuxna bär på så mycket annat, det är mer komplicerat och så kan de ju bli aggressiva. Sen är barn gulliga...

SÅ HANTERAR DU DEN SOM...

... ogillar förändringar?
- Jag bekräftar: "Jaha du vill inte göra det här för att det är jobbigt. Jag förstår." Och plötsligt är barnet med på tåget, barn är flexiblare. Vuxna däremot vill inte tappa ansiktet. Då får man vara diplomat, föreslå att vi kan prova och om det inte fungerar så gör vi något annat. Det är ingen idé att köra på i tufft tempo, utan ta ett steg i taget.

... jämt ska vädra sitt missnöje?
- Jag ignorerar det beteendet hos barn. De får sitta och sura själva. Så tycker jag man ska göra med vuxna också. Låt beteendet stanna där det är.

... alltid "bossar"?
- Man får ta dusten med ledartypen. De måste få mothugg och få höra att det kan finnas personer i gruppen som inte orkar ta konflikten med den som bossar. Det här ligger på chefens bord (dvs den som har uppdraget att leda) men ledartyper är svåra att handskas med.

... är blyg?
- Blyga måste få känna trygghet. Jag försöker alltid stärka självkänslan hos dessa barn. Jag peppar, "du kan, jag hjälper dig, vi testar". Så är det med vuxna också, vi behöver känna oss trygga. Prata mycket med personen. Ha en dialog på tu man hand, inte i en grupp. Och ha tålamod.

... tappar humöret?
- Jag bekräftar ett ilsket barn. Säger "jag ser att du arg men nu håller jag dig" eftersom fysisk kontakt från en vuxen som inte är arg lugnar. En vuxen som tappar alla spärrar, där har det inre barnet tagit över. Bekräfta ilskan, be denne att ta ett steg tillbaka, lugna sig och prata om saken. Det är ingen idé att diskutera med en jättearg människa. Men som chef ska man också påpeka att det är obehagligt när personen far runt och skriker så där.

... aldrig kommer överens med någon annan?  
- Det sägs ju att lika barn leka bäst, jag tycker det är tvärtom. Lika barn är ofta jämnstarka och har därför ofta svårt att se sin roll i sammanhanget. Vem ska bestämma? Vem ska ha leksaken? Så kan det vara med vuxna också. Vi får lära oss att välja våra krig. Barn måste dessutom få "cred" ibland för att de protesterar. Vuxna får lära sig att backa eller så är det bara att tugga i sig. Som chef får man ju lägga sig i om det inte går att lösa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare

Tre kvinnor som pratar runt fikabordet
"Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med", säger Maria Cutova (i mitten), grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. Foto: Klas Sjöberg

Alla, eller åtminstone det stora flertalet av oss gör det. Snackar skit bakom ryggen om kollegans mystiska frånvaro, om chefens reaktion på senaste mötet eller ledningens enögda syn på kontorsmiljön. 

– Så klart vi snackar skit på jobbet, säger Maria Cutova, grupp- och konferenssäljare på Idre fjäll. 

– Vi snackar om allt mellan himmel och jord, både om sådant som är bra, men också sådant som vi är missnöjda med. Det finns ju skavanker på alla arbetsplatser. 

Brist på skitsnack får varningsklockan att ringa

Skitsnack på jobbet är otroligt spritt, men inte en naturlag. Det finns arbetsplatser där det inte snackas skit alls och då börjar varningsklockorna ringa hos beteendevetaren Nina Jansdotter.

Nina Jansdotter
Nina Jansdotter Foto: Jens C Hilner

– Total tystnad på en arbetsplats är mycket värre än skitsnack. Det innebär att det råder en tystnadskultur där alla har garden uppe och ingen litar tillräckligt mycket på någon annan för att våga säga något negativt. 

Skitsnack skapar sammanhållning

För skitsnack i lagom doser kan vara nyttigt, menar Nina Jansdotter. Att våga blotta sig för någon annan och få bekräftelse på sina olustkänslor kan skapa samhörighet kollegor emellan, en känsla av att man sitter i samma båt. 

– Skitsnack kan ge en känsla av lättnad för den som känner sig vilsen. Det fungerar som en ventil där man låter stress och oro pysa över och skapar ett gemensamt kitt mellan kollegor, säger Nina Jansdotter. 

– Att snacka skit kan dessutom leda till något konstruktivt. Om man märker att fler faktiskt tycker samma sak kan det ge någon modet att lyfta upp det som skaver på dagordningen och kanske lösa några knutar. 

Maria Cutova är inne på samma linje: 

– Jag tror det är viktigt att snacka skit i den närmaste gruppen, för det betyder att vi är ärliga mot varandra. För att åstadkomma förändring måste man kunna lyfta det som bubblar under ytan. Merparten av alla bra lösningar kommer från sådana diskussioner.

Svårt veta var gränsen går

Men det finns en gräns för skitsnacket som man bör vara observant på så inte skitsnacket går överstyr, menar Nina Jansdotter. 

– Exakt var gränsen går är svårt att säga, det är en gråzon. Men om skitsnacket blir elakt och med avsikt att såra är det inte okej. Om man till exempel märker att någon inte är ute efter att lösa något, utan går bakom ryggen på andra av ren illvilja, sprider rykten och lögner och utser syndabockar. 

Nina Jansdotter tycker att man ska ställa sig frågan: Vem gagnar skitsnacket? 

Det förekommer att folk har en agenda med sitt etter, och försöker manipulera andra, kanske i konkurrenssyfte. Om någon ideligen talar bakom ryggen på en kollega utan att någonsin försöka ge feedback direkt till denne, så har man inte gett vederbörande en chans att ändra sitt beteende. 

Du bör sätta ner foten när du upplever att skitsnacket blivit för skadligt, anser Nina Jansdotter.  

– Man kan behöva sätta stopp för egen del och fundera på om det är något i arbetslivet jag saknar som jag fyller skvallret eller skitsnacket med. Men ibland kan man behöva stoppa andra genom att säga: Jag känner mig inte bekväm att prata så om henne när hon inte är här och kan ge svar på tal. 

Otydlig organisation göder skitsnack

Skitsnackandet kan också behöva tacklas på chefsnivå. Inte genom att lägga locket på, för det fungerar inte, enligt Nina Jansdotter, men genom att se över hur organisationen kan förbättras. 

– Råder det oklarhet och ovisshet i organisationen? Det är då skitsnacket tar fart. De som leder måste komma med mer information och tydligare riktlinjer för att minska skvaller och skitsnack. Kanske kan man hitta en gemensam vision framåt i stället, säger Nina Jansdotter. 

Så hanterar du skitsnack på jobbet

  • Fråga dig vem skitsnacket gagnar och om samtalet kan leda till en lösning.
  • Undvik att sprida rykten, lögner eller utse en kollega till syndabock.
  • Ge den berörda personen återkoppling direkt i stället för att bara prata bakom ryggen.
  • Sätt stopp om samtalet blir elakt: Jag känner mig inte bekväm med att prata så om henne när hon inte är här och kan svara.
  • Fundera på om missnöjet visar att något behöver förändras i arbetet eller organisationen.
  • Vid återkommande skitsnack behöver chefen minska ovissheten genom tydligare information och riktlinjer.