Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kommunikatörer blir sjuka av stress

Kommunikatörens spretiga yrkesroll har diskuterats länge. Uppgifterna är för många, direktiven för otydliga och kraven för tuffa. Många blir sjuka av stress.
Publicerad
kvinna som jonglerar många saker i luften
Se till att få en arbetsbeskrivning innan du skriver på anställningskontraktet. Kommunikatörsrollen har annars en tendens att bli väldigt spretig. Illustration: Dennis Eriksson

Vad har en cirkusjonglör gemensamt med en kommunikatör? Ganska mycket. Du ska ha många bollar i luften och får inte göra misstag, säger kommunikationscoachen Pernilla Arwidson.

Pernilla Arwidsson

I över 20 år har hon arbetat som kommunikatör, men tröttnade på den otydliga och spretiga yrkesrollen och blev sin egen. I dag coachar hon andra kommunikatörer och driver podden Kick ass kommunikation där hon tillsammans med olika experter diskuterar branschen.

Pernilla Arwidson tycker att platsannonser riktade till kommunikatörer är orealistiska. Hon visar ett exempel från Arbetsförmedlingens Platsbanken, där ett medelstort företag söker en kommunikatör med:

  • Varumärkeskännedom
  • Pr- och sponsringserfarenhet
  • Erfarenhet av internt och externt strategiskt kommunikationsarbete
  • Kunskap om kris- och mediakommunikation
  • Erfarenhet av att ordna events och projektledning
  • Kunskap om olika publiceringsverktyg

Och som dessutom kan skriva, filma och redigera rörligt material samt är kunnig inom sociala medier.

– Det är människor med superkrafter de söker och egentligen flera personer i en enda tjänst. Fullkomligt orimlig är det!

 

Yrkesrollen en slaskhink

Pernilla Arwidson menar att yrkesrollen ofta blir som en slaskhink där arbetsuppgifter som inte har en naturlig mottagare automatiskt hamnar på kommunikatörens bord. Därför blev hon inte heller förvånad över Skandias rapport från 2021, som visade att den främsta orsaken till sjukrivning bland kommunikatörerna var psykisk ohälsa på grund av stress.

– En anledning till att statistiken ser ut som den gör är den stora arbetsbelastningen. Jag har själv fått ta hand om allt från mötesbokning till framtagande av kommunikationsstrategier, och däremellan fått projektleda, skriva nyhetsbrev, varit ansvarig för sociala medier, beställt skyltar, arbetat som copy och mycket annat.

Bilden bekräftas av ”Lotta”, 48 år, som arbetar som kommunikatör på ett medelstort företag utanför Stockholm. Hon väljer att vara anonym av rädsla för att förlora jobbet.

- Eftersom mitt yrke även präglas av stark ålderism vågar jag inte sluta trots att jag är sönderstressad och mår psykiskt dåligt.

Hon berättar att hennes arbetsuppgifter skiftar från dag till dag.

– Morgnarna börjar med fulla inkorgar. Därefter följer webbuppdateringar, artiklar att skriva, en mängd möten, kontakter med byråer, konferenser att planera, översättningar att gå igenom, nya tillgänglighetsdirektiv att ta del av, statistik att ta fram, målgruppsanalyser att utföra och pressjourer vissa kvällar och helger.

Lotta menar att arbetet på så sätt aldrig blir tråkigt, men att belastningen är alldeles för stor och respekten för yrket för liten.

— Man ser inte kommunikatör som ett yrke, att det kräver kompetens, akademiska studier - i bästa fall kombinerat med en fallenhet för stilistik, tajming och kreativa lösningar.

Hon betonar vikten av att kommunikation tas på allvar uppifrån, av ledningsgruppen, eftersom den påverkar hela verksamheten.

– Där jag är i dag når kommunikationen inte ut. Vi har ingen representant i ledningsgruppen och arbetar hela tiden i motvind, många blir sjukskrivna och utbrända. Eftersom vi befinner så långt från ledningen har vi heller ingen aning om vad verksamheten vill. Alltså arbetar vi med väldigt mycket – men oftast med helt fel saker.

Lotta har ett viktigt tips till nyblivna kommunikatörer:

– Innan du skriver på anställningspapper: Kolla upp verksamhetens och ledningens syn på kommunikation. Om du ser minsta ”misstro” mot yrket – sök ett annat jobb!


Fler kommunikatörer i ledningsgruppen

Både Lotta och Pernilla Arwidson tycker att problemen med kommunikatörens yrkesroll har diskuterats länge nog. Nu är det dags att agera. Arbetsgivare borde se till att kommunikatörer alltid får en tydlig arbetsbeskrivning och – om de är nyexaminerade – ett team eller en senior kommunikatör som stöttar.

Även Pernillas Arwidson efterlyser fler kommunikationschefer som ingår i ledningsgrupper.

– För mig är det en indikator på hur företaget värderar kommunikation. Goda medierelationer vill ju alla företag ha, därför behöver kommunikatörerna veta vad som pratas och beslutas om i ledningsgruppen för att kunna agera så proaktivt som möjligt.

Caroline Thunved

Caroline Thunved, vd på yrkesnätverket Sveriges kommunikatörer, har tillsammans med Johanna Lindell, vd på på DIK, ett fackförbund för de som jobbar inom kultur, kommunikation och kreativ sektor, nyligen gett ut antologin Om det inte vore för oss - kommunikatörer i demokratins tjänst

Hon känner väl igen Pernilla Arwidssons och Lottas berättelser.

– Ja, tyvärr gör jag det och den återspeglas också i Sveriges kommunikatörers årliga kompetenskartläggning. Kommunikatören förväntas vara både generalist och samtidigt ha expertkunskap inom flera områden, som blir allt fler i takt med den nya tekniken. Det är en omöjlig ekvation, och rollen blir allt otydligare när arbetsuppgifterna utökas.

 

Kommunikation förutsättning för demokrati

Hon menar att kommunikatören behövs mer än någonsin i en tid när informationsbehovet i samhället är enormt och att kommunikation en förutsättning för en fungerande demokrati. Men det ska inte vara på bekostnad av människor.

– Alla chefer och ledare har ansvar att följa lagen om arbetsmiljö och arbetstid. Lösningen på problemet är att tydliggöra kommunikatörernas olika kompetensområden, visa hur alla delar behövs och skapa förutsättningar för att lyckas.

- Vi behöver belysa vad kommunikatörerna gör och vad de inte ska göra. När du bygger ett hus krävs ingenjörer, arkitekter, rörmokare, snickare. Alla gör olika saker men alla kallas inte ”byggnadsarbetare”. På en kommunikationsavdelning är det vanligt att alla har titeln ”kommunikatör”, även om de jobbar med olika saker.

Caroline Thunveds råd till kommunikatörer är att våga ta hjälp.

– Hos oss kan medlemmar få stöd, dela med sig av sina erfarenheter och bygga nätverk. Vi arrangerar också utbildningar. Glöm inte heller att du kan ta hjälp av ditt fackförbund. Försök att prata med din chef eller ta hjälp av skyddsombudet om situationen blir ohållbar. Du är inte ensam.

Text: Katarina Markiewicz

Våga säga nej

Pernillas Arwidsons fem bästa råd till kommunikatörer:

1. SÄG NEJ. Våga säga nej till arbetsuppgifter som du inte har riktig koll på eller som du bedömer inte ger den bästa effekten för att nå syftet. Det inger respekt att stå upp för sig själv.

2. GÖR RESEARCH INFÖR EN NY TJÄNST. Ta reda på om det finns ett team som stöttar och tar emot dig. Har företaget en kommunikationsstrategi? Får du en tydlig arbetsbeskrivning? Får du betalt för övertid och jour? Sitter kommunikationschefen i ledningsgruppen? Vad förväntas av dig?

3. KOLLA BUDGETEN. Dra öronen åt dig om arbetsgivaren säger att budgeten är väldigt liten. Det betyder oftast att du kommer att få göra allt.

4. SÄNK DINA EGNA KRAV. Kräv regelbunden avstämning så att du kan ställa frågor. 

5. BLI KONSULT. Om du känner att du inte mäktar med alla arbetsuppgifter och inte får gehör uppifrån, fundera på att bli konsult. Som sådan tar du betalt för din tid och då faller det sig naturligt att arbetsgivaren bara ber dig utföra de uppgifter du är expert på.

 

Flest kvinnor

  • 20 882 personer arbetar som informatörer, kommunikatörer och pr-specialister.
  • 69 procent är kvinnor, 31 procent män. 
  • Bland chefer är det 41 procent män och 59 procent kvinnor. 

Källa. SCB:s yrkesregister. (Siffrorna är från 2021.)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?