Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur varmt får det vara på jobbet?

Kan jag vägra att gå till jobbet om jag mår dåligt av värmen? Och vem ansvarar för att luftkonditioneringen fungerar? Frågorna blev högaktuella under sommarens värmebölja då Unionen fick ovanligt många samtal från medlemmar.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Många lokaler har inte varit rustade för rekordvärmen i sommar. Colourbox

Det började redan i maj då medelhavsvärmen svepte in över landet. Sedan har det bara fortsatt. Rekordhöga temperaturer, sol nästan varje dag och knappt en droppe regn till semesterfirarnas stora glädje.

Men hettan har också varit påfrestande för många.

Har du tur jobbar du på ett kontor utrustat med modern och fungerande ventilation som har gjort jobbet till den svalaste platsen att vistas på. Men långt ifrån alla har haft samma tur.

Runt om i landet har medarbetare svettats i lokaler som inte varit rustade för supervärmen. När det var som varmast fick Arbetsmiljöverkets jourtelefon ta emot 150 samtal om dagen som rörde hettan. Jämför det med förra årets regniga sommar då de inte fick ett enda samtal om vädret.

Även Unionens fackliga rådgivare har fått ovanligt många samtal om hur värmen ställt till det på arbetsplatserna.

– Jag minns en tandsjuksköterska som ringde, det var över 30 grader inne på mottagningen och det gick inte att öppna fönstret. ”Kontoret är jättevarmt, alla svettas, det är svårt att utföra arbetssysslorna och chefen gör inget åt problemet”, berättar Erica Lönnerholm, facklig rådgivare på Unionen.

Att inte kunna öppna fönster, luftkonditionering som inte fanns eller fungerade, trasiga fläktar och brist på möjlighet att skärma av solen är de vanligaste problem som medlemmarna brottats med i hettan. En annan fråga som dök upp var om man kan vägra att arbeta om det är för varmt på jobbet?

– Men det kan man inte, det kan räknas som arbetsvägran. Däremot är det viktigt att upplysa arbetsgivaren, som alltid ansvarar för arbetsmiljön, om situationen.

Enligt lagen finns inga exakta gränser för hur varmt eller kallt det får vara på jobbet. Under sommaren får man också räkna med att det kan blir varmt under ett par veckor. Men däremot finns bestämmelser om att man inte ska behöva må dåligt eller bli sjuk på jobbet. Arbetsmiljöverket har också rekommendationer om temperaturer som kan vara lämpliga att sträva efter inomhus. Om värmen eller kylan påverkar arbetsmiljön och medarbetarna negativt måste arbetsgivaren enligt lag göra en riskbedömning och åtgärda problemen.

Förhoppningsvis kan vi ta lärdom av den här sommaren så att arbetsplatser och andra lokaler är utrustade för att klara långvariga höga temperaturer. För kanske måste vi vänja oss vid ett varmare klimat med värmeböljor även framöver.

– Se över policyn och förbered er i tid. Redan i vår kan man se över fläktar och annat, så att allt fungerar och finns om det blir lika varmt nästa sommar, säger Erica Lönnerholm.

Det här gäller!

  • Fån +10 till +30 grader räknas som neutral temperatur och utgör ingen risk för hälsan enligt Arbetsmiljöverket.  Men värme kan vara väldigt påfrestande och vi är alla olika känsliga. Riskerna för hälsan ökar också om du har ett fysiskt jobb. Höga temperaturer kan också leda till olyckor då vi koncentrerar oss sämre.
  • Det finns ingen maxgräns för hur varmt det får vara på jobbet, det är endast reglerat för vissa, till exempel inom vissa industriella arbeten. Men Arbetsmiljöverket har rekommendationer på mellan 20-26 grader i kontorsmiljö när det inte råder värmebölja. Under sommaren får man förvänta sig högre temperaturer under en period.
  • Du kan inte vägra att gå till jobbet för att det är för varmt men däremot ska arbetsgivaren göra en riskbedömning för att se till att de anställa orkar med jobbet och inte blir sjuka. Arbetsgivaren har alltid ansvar för att se till att det är en säker arbetsmiljö. Är situationen ohållbar måste åtgärder göras.
  • Försök att hitta lösningar tillsammans och anpassa efter läget. Kanske behöver ni länger pauser, byta lokaler, lätta på klädregler eller köpa fläktar.
  • Tänk förebyggande. Vad funkade mindre bra i somras? Behöver ni planera bättre inför nästa sommar om den blir lika extrem? Funkar luftkonditioneringen, kan vi öppna fönster och har vi gardiner, markiser eller persienner som håller solen borta?

Läs mer på Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.