Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur varmt får det vara på jobbet?

Kan jag vägra att gå till jobbet om jag mår dåligt av värmen? Och vem ansvarar för att luftkonditioneringen fungerar? Frågorna blev högaktuella under sommarens värmebölja då Unionen fick ovanligt många samtal från medlemmar.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Många lokaler har inte varit rustade för rekordvärmen i sommar. Colourbox

Det började redan i maj då medelhavsvärmen svepte in över landet. Sedan har det bara fortsatt. Rekordhöga temperaturer, sol nästan varje dag och knappt en droppe regn till semesterfirarnas stora glädje.

Men hettan har också varit påfrestande för många.

Har du tur jobbar du på ett kontor utrustat med modern och fungerande ventilation som har gjort jobbet till den svalaste platsen att vistas på. Men långt ifrån alla har haft samma tur.

Runt om i landet har medarbetare svettats i lokaler som inte varit rustade för supervärmen. När det var som varmast fick Arbetsmiljöverkets jourtelefon ta emot 150 samtal om dagen som rörde hettan. Jämför det med förra årets regniga sommar då de inte fick ett enda samtal om vädret.

Även Unionens fackliga rådgivare har fått ovanligt många samtal om hur värmen ställt till det på arbetsplatserna.

– Jag minns en tandsjuksköterska som ringde, det var över 30 grader inne på mottagningen och det gick inte att öppna fönstret. ”Kontoret är jättevarmt, alla svettas, det är svårt att utföra arbetssysslorna och chefen gör inget åt problemet”, berättar Erica Lönnerholm, facklig rådgivare på Unionen.

Att inte kunna öppna fönster, luftkonditionering som inte fanns eller fungerade, trasiga fläktar och brist på möjlighet att skärma av solen är de vanligaste problem som medlemmarna brottats med i hettan. En annan fråga som dök upp var om man kan vägra att arbeta om det är för varmt på jobbet?

– Men det kan man inte, det kan räknas som arbetsvägran. Däremot är det viktigt att upplysa arbetsgivaren, som alltid ansvarar för arbetsmiljön, om situationen.

Enligt lagen finns inga exakta gränser för hur varmt eller kallt det får vara på jobbet. Under sommaren får man också räkna med att det kan blir varmt under ett par veckor. Men däremot finns bestämmelser om att man inte ska behöva må dåligt eller bli sjuk på jobbet. Arbetsmiljöverket har också rekommendationer om temperaturer som kan vara lämpliga att sträva efter inomhus. Om värmen eller kylan påverkar arbetsmiljön och medarbetarna negativt måste arbetsgivaren enligt lag göra en riskbedömning och åtgärda problemen.

Förhoppningsvis kan vi ta lärdom av den här sommaren så att arbetsplatser och andra lokaler är utrustade för att klara långvariga höga temperaturer. För kanske måste vi vänja oss vid ett varmare klimat med värmeböljor även framöver.

– Se över policyn och förbered er i tid. Redan i vår kan man se över fläktar och annat, så att allt fungerar och finns om det blir lika varmt nästa sommar, säger Erica Lönnerholm.

Det här gäller!

  • Fån +10 till +30 grader räknas som neutral temperatur och utgör ingen risk för hälsan enligt Arbetsmiljöverket.  Men värme kan vara väldigt påfrestande och vi är alla olika känsliga. Riskerna för hälsan ökar också om du har ett fysiskt jobb. Höga temperaturer kan också leda till olyckor då vi koncentrerar oss sämre.
  • Det finns ingen maxgräns för hur varmt det får vara på jobbet, det är endast reglerat för vissa, till exempel inom vissa industriella arbeten. Men Arbetsmiljöverket har rekommendationer på mellan 20-26 grader i kontorsmiljö när det inte råder värmebölja. Under sommaren får man förvänta sig högre temperaturer under en period.
  • Du kan inte vägra att gå till jobbet för att det är för varmt men däremot ska arbetsgivaren göra en riskbedömning för att se till att de anställa orkar med jobbet och inte blir sjuka. Arbetsgivaren har alltid ansvar för att se till att det är en säker arbetsmiljö. Är situationen ohållbar måste åtgärder göras.
  • Försök att hitta lösningar tillsammans och anpassa efter läget. Kanske behöver ni länger pauser, byta lokaler, lätta på klädregler eller köpa fläktar.
  • Tänk förebyggande. Vad funkade mindre bra i somras? Behöver ni planera bättre inför nästa sommar om den blir lika extrem? Funkar luftkonditioneringen, kan vi öppna fönster och har vi gardiner, markiser eller persienner som håller solen borta?

Läs mer på Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.