Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Hur varmt får det vara på jobbet?

Kan jag vägra att gå till jobbet om jag mår dåligt av värmen? Och vem ansvarar för att luftkonditioneringen fungerar? Frågorna blev högaktuella under sommarens värmebölja då Unionen fick ovanligt många samtal från medlemmar.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Många lokaler har inte varit rustade för rekordvärmen i sommar. Colourbox

Det började redan i maj då medelhavsvärmen svepte in över landet. Sedan har det bara fortsatt. Rekordhöga temperaturer, sol nästan varje dag och knappt en droppe regn till semesterfirarnas stora glädje.

Men hettan har också varit påfrestande för många.

Har du tur jobbar du på ett kontor utrustat med modern och fungerande ventilation som har gjort jobbet till den svalaste platsen att vistas på. Men långt ifrån alla har haft samma tur.

Runt om i landet har medarbetare svettats i lokaler som inte varit rustade för supervärmen. När det var som varmast fick Arbetsmiljöverkets jourtelefon ta emot 150 samtal om dagen som rörde hettan. Jämför det med förra årets regniga sommar då de inte fick ett enda samtal om vädret.

Även Unionens fackliga rådgivare har fått ovanligt många samtal om hur värmen ställt till det på arbetsplatserna.

– Jag minns en tandsjuksköterska som ringde, det var över 30 grader inne på mottagningen och det gick inte att öppna fönstret. ”Kontoret är jättevarmt, alla svettas, det är svårt att utföra arbetssysslorna och chefen gör inget åt problemet”, berättar Erica Lönnerholm, facklig rådgivare på Unionen.

Att inte kunna öppna fönster, luftkonditionering som inte fanns eller fungerade, trasiga fläktar och brist på möjlighet att skärma av solen är de vanligaste problem som medlemmarna brottats med i hettan. En annan fråga som dök upp var om man kan vägra att arbeta om det är för varmt på jobbet?

– Men det kan man inte, det kan räknas som arbetsvägran. Däremot är det viktigt att upplysa arbetsgivaren, som alltid ansvarar för arbetsmiljön, om situationen.

Enligt lagen finns inga exakta gränser för hur varmt eller kallt det får vara på jobbet. Under sommaren får man också räkna med att det kan blir varmt under ett par veckor. Men däremot finns bestämmelser om att man inte ska behöva må dåligt eller bli sjuk på jobbet. Arbetsmiljöverket har också rekommendationer om temperaturer som kan vara lämpliga att sträva efter inomhus. Om värmen eller kylan påverkar arbetsmiljön och medarbetarna negativt måste arbetsgivaren enligt lag göra en riskbedömning och åtgärda problemen.

Förhoppningsvis kan vi ta lärdom av den här sommaren så att arbetsplatser och andra lokaler är utrustade för att klara långvariga höga temperaturer. För kanske måste vi vänja oss vid ett varmare klimat med värmeböljor även framöver.

– Se över policyn och förbered er i tid. Redan i vår kan man se över fläktar och annat, så att allt fungerar och finns om det blir lika varmt nästa sommar, säger Erica Lönnerholm.

Det här gäller!

  • Fån +10 till +30 grader räknas som neutral temperatur och utgör ingen risk för hälsan enligt Arbetsmiljöverket.  Men värme kan vara väldigt påfrestande och vi är alla olika känsliga. Riskerna för hälsan ökar också om du har ett fysiskt jobb. Höga temperaturer kan också leda till olyckor då vi koncentrerar oss sämre.
  • Det finns ingen maxgräns för hur varmt det får vara på jobbet, det är endast reglerat för vissa, till exempel inom vissa industriella arbeten. Men Arbetsmiljöverket har rekommendationer på mellan 20-26 grader i kontorsmiljö när det inte råder värmebölja. Under sommaren får man förvänta sig högre temperaturer under en period.
  • Du kan inte vägra att gå till jobbet för att det är för varmt men däremot ska arbetsgivaren göra en riskbedömning för att se till att de anställa orkar med jobbet och inte blir sjuka. Arbetsgivaren har alltid ansvar för att se till att det är en säker arbetsmiljö. Är situationen ohållbar måste åtgärder göras.
  • Försök att hitta lösningar tillsammans och anpassa efter läget. Kanske behöver ni länger pauser, byta lokaler, lätta på klädregler eller köpa fläktar.
  • Tänk förebyggande. Vad funkade mindre bra i somras? Behöver ni planera bättre inför nästa sommar om den blir lika extrem? Funkar luftkonditioneringen, kan vi öppna fönster och har vi gardiner, markiser eller persienner som håller solen borta?

Läs mer på Arbetsmiljöverket

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.

Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.