Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.

 

Arbetsmiljö

Alkoholpolicy på jobbet räcker inte

Normer om alkohol styr mest på en arbetsplats. Alkoholpolicy gör noll nytta, om ingen jobbar med den i vardagen.
Sandra Lund Publicerad 27 maj 2026, kl 06:03
Alkoholpolicy
Normer styr mer än policys, säger forskaren Ewa Wikström vid Göteborgs universitet angående vad som hjälper och eventuellt stjälper på en arbetsplats när det kommer till missbruk.

Normer om alkohol på arbetsplatsen styr mer än vad en alkoholpolicy gör. En sådan hjälper inte om den framför allt blir liggande i något mappsystem, som ingen längre hittar till.

En alkoholpolicy måste användas i vardagen, om den ska göra nytta. 

– Det finns ett tydligt glapp mellan policy och praktik. Ofta finns det en policy men man pratar inte om den och det är ett kulturproblem, sa Ewa Wikström, forskare vid Göteborgs universitet, till föreningen Sunt arbetsliv.

After work och jobbresor är gråzoner

Där summeras åtta olika forskningsprojekt om skadligt bruk på arbetsplatser, som finansierats av Afa Försäkring och vilka presenterades under en konferens i april.

Alkohol är fortfarande känsligt att fråga om. 

Chefer är oroliga att misstolka och gråzoner som jobbresor och after work gör det inte lättare.

Cheferna är också osäkra på om det är de, HR-avdelningen eller företagshälsovården som ska ta tag i frågan.

– Det skapar en organisatorisk tystnad kring alkoholfrågorna och det leder till att man agerar först när problemet är stort och inte på tidiga signaler, säger Ewa Wikström till Sunt arbetsliv.

Risk för missbruk ökar vid stress

Andra studier som presenterades under konferensen visar att sådant som att arbetsmiljöer med mycket stress, hot och våld ökar risken att någon börjar bruka skadligt.  

Forskningen visar också vad som gör skillnad, och kan därmed förebygga ett skadligt bruk: tydliga rutiner, stöd till chefer samt en öppen och trygg kultur på jobbet. 

Så ofta spelar spelberoende på arbetstid

En annan studie som presenterades har tittat på spelberoende på arbetsplatser. Över tusen personer intervjuades om spelande på jobbet.

Av dem som var beroende, spelade 95 procent på arbetstid. Nätkasinon är bland de mest beroendeframkallande spelen.

Att spela på jobbet kan leda till risker för patientens säkerhet för den som jobbar inom vården, men även till sådant som säkerhet, stöld och förskingring.

– Spel om pengar kan påverka arbetsmiljön negativt oavsett omfattningen av spelandet, säger Jonas Rafi psykolog och forskare vid Stockholms universitet, i en kommentar.