Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Pytonorm tog båten till Lindesberg

En australisk pytonorm damp tidigare i veckan ner hos företaget Meritor i Lindesberg. Den hade plankat på en båt från Australien och blev snabbt föremål för diskussioner.
Johanna Rovira Publicerad
Pytonorm med tungan ute.
En australisk pytonorm dök upp i en låda hos ett företag i Lindesberg. Det är inte ormen på bilden som fanns i paketet. Foto: TT/AP Foto.

Tidigare i veckan gjorde en anställd på företaget Meritor i Lindesberg en udda upptäckt - en cirka en meter lång orm trillade bryskt ner ur en låda som levererats från Australien.  Ormen levde fortfarande även om den knappt rörde sig.

– Den var utmattad när den kom efter att ha befunnit sig på en båt från Australien, utan mat och vatten i fyra, fem veckor, meddelar Magnus Karlsson, ordförande i Unionenklubben på Lindesbergsfabriken.

– Vi har mycket leveranser från världens alla hörn och vi är vana vid få med lite spindlar och skalbaggar i leveranserna. Men det här var det största djuret hittills. 

Magnus Karlsson såg själv aldrig ormen - när han fick reda på dess existens hade den redan lämnat Lindesberg och fabriken som tillverkar axlar till tunga lastbilar.

– Vi tyckte ormen skulle få det bättre på Skansenakvariet, så en anställd körde den till Stockholm i sin bil.

Kramar ihjäl byten

Ormen som kom till Lindesberg.

Lindesbergsormen undersöktes vid ankomsten till Skansenakvariet och identifierades som en rutpyton, en  orm som kan bli upp till tre meter som vuxen men som inte är giftig utan  kramar ihjäl sina byten. Kort därefter fick Magnus Karlsson och hans kollegor beskedet att ormens öde var beseglat.  

– Tyvärr är den död nu, den klarade sig inte fick vi veta.

– Visst blev det lite diskussioner om ormen, men det vi diskuterar i klubben är framförallt att vi blivit uppköpta och numer tillhör en större koncern och förhoppningsvis får lite större muskler, säger Magnus Karlsson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare