Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Här tar personalen skäll med ro

Receptionisterna på djursjukhuset i Falun är vana att besökarna skäller och fräser på dem. De är alla djurvänner – även om det finns en och annan varelse som får enskilda att lämna receptionen.
Johanna Rovira Publicerad
Hunden Nixon och Johanna Schultz.
Jaktlabradoren Nixon följer med Johanna Schultz på jobbet. Foto: Klas Sjöberg

Det luktar hund på djursjukhuset i Falun. I väntrummet finns ett antal nervösa vovvar som är upphov till den märkbara doften. Någon gläfser eländigt, en liten knähund morrar kaxigt mot en stor schäfer, som ser uppriktigt förvånad ut. En beagle, Peggy, vankar oroligt fram och tillbaka, oförmögen att slå sig till ro. Något med magen gissar husse och matte.

Små sjuka katter, hundar och kaniner får hjälp på smådjurskliniken Anicura i Falun. De första deras ägare möter när de kommer till sjukhuset, oavsett om besöket är akut eller inplanerat, är receptionisterna. De tar emot nyanlända patienter och hänvisar de som bär på kattburar till höger och hundägare rakt fram. Hundar med misstänkt smitta får hålla sig utomhus.

Poppis jobba med djur

De tio receptionisterna på Falu djursjukhus är stora djurvänner. Även om det råder stor brist på både veterinärer och legitimerade djursjukskötare, är receptionsjobben populära. Många vill jobba här trots att lönen kunde vara bättre och att arbetet ibland kan vara tufft

– Vi har många sökande på receptionisttjänsterna. Jag tror många tilltalas av att jobba med djur, säger Johanna Schultz, gruppledare för receptionisterna.

Katten Shelby.
Katten Shelby har problem med ena ögat och får träffa en ögonveterinär. Foto: Klas Sjöberg

För hennes egen del var det definitivt kärleken till djur i allmänhet och hundar i synnerhet som fick henne att söka jobb som receptionist på djursjukhuset för sex år sedan. Dessutom får hon ha jaktlabradoren Nixon med sig på jobbet. Det är värt mycket både för henne och för resten av de totalt 120 anställda – hit räknas även de som jobbar på filialerna i Borlänge och Ludvika – att kunna ha hund på jobbet. Flertalet av alla anställda har djur, även om alla inte har hundar.

– Jag var medveten när jag sökte jobbet om att det är en stor utmaning att arbeta på akutdjursjukhus. Det kommer ibland in djur som är väldigt skadade och då är det vi receptionister som först tar emot djurägarna, varav många är chockade, säger Johanna Schultz.

Hit kommer även en del döda husdjur vars ägare vill ha djuren kremerade och varje dag är det någon avlivning inbokad.

– I början var det tufft med avlivningar. Nu är det vardag, även om det låter hemskt att säga det. Visst kan det vara kämpigt nu också, mycket beroende på hur djurägarna reagerar, men det ger ändå en mening att kunna hjälpa djurägarna till ett fint avslut.

– Andra dagar kommer det in gulliga valpar som ska vaccineras, så det jämnar ut sig, säger hon och ler brett åt tanken.

Kattslagsmål och diabetes

Ettåriga katten Nisse har åkt på däng av en ondskefull grannkatt och fått en böld på vänster framtass. Han och matte Kristina Bäckmans har åkt sju mil för att komma till veterinären. De blir hänvisade till ett undersökningsrum och han gnäller lite ömkligt när djurvårdaren Emma Jansson gör en första koll. Det blir akutoperation för Nisse, bara att slå sig ner i väntrummet igen.

Marsvinet Alvin i HåGe Perssons famn.
Marsvinet Alvin kan ha fått diabetes. Foto: Klas Sjöberg

Virvelmarsvinet Alvin, en i en brödraskara på tre från Ludvika, väntar för säkerhets skull i husse HåGe Perssons bil. Veterinärerna misstänker diabetes, men man har skickat i väg provsvaren till en gnagarspecialist.

– Han har uppträtt annorlunda, mest legat och tryckt. Man märker direkt att det inte är samma marsvin, säger HåGe Persson.

Det är övervägande hundar och katter som besöker Falu djursjukhus, men även en del smådjur som till exempel kaniner och marsvin. Några gånger varje år kommer Rättviks viltjour in med skadade djur, till exempel en kattuggla, ormvråk eller kungsörn, berättar Johanna Schultz.

Receptionisten Tilde Belin, matte till vita fluffiga blandrashunden Mio, ryser vid tanken på rovfåglar.

– Jag gillar verkligen inte fåglar, säger Tilde Belin, som hittills under det år hon jobbat på djursjukhuset, inte tagit emot något fågel.

Tilde Belin.
Tilde Belin jobbar som receptionist på Falu djursjukhus sedan ett år. Foto: Klas Sjöberg

Hon och kollegan Rebecka Nietula, matte till Batman, svart långhårig huskatt, sluter snabbt en pakt. Vid eventuella besök av sjuka fåglar får Tilde gå ut och Rebecka tar ensam över receptionen. Kommer det däremot in en orm får Rebecka lov att gå undan. Inte heller Johanna Schultz kommer att stanna i receptionen om det skulle dyka upp en orm.

– Det är faktiskt bara ormar jag känner en viss rädsla för, andra djur är jag aldrig rädd för, men man ska så klart ha viss respekt för dem, säger Johanna Schultz.

Orm, älg, björn och varg fara för hund

Ormar är för övrigt en av anledningarna till att sjukhuset är extra pressat under sommaren, då många djur blir ormbitna. Utöver det ökade trycket på sommaren är det under jaktsäsongerna som djursjukhuset försöker ha extra beredskap.

– Under älgjakten händer det att hundar blir sparkade, men värst är det under björn- och vargjakt, säger Rebecka Nietula, som jobbat på sjukhuset i snart tio år.

– En gång fick vi in två hundar på samma dag. En hade blivit riven av en björn, den andra biten i huvudet. Båda klarade sig. Under vargjakten var det däremot en jakthund som strök med.

Beageln Peggy slipper jaga varg, hon är ingen jakthund, trots att rasen används för drevjakt. Däremot är hon ett matvrak. Framemot lunch har väntrummet tömts på besökare och Peggy är nästan enda hunden kvar. Hon är fortfarande orolig. Troligtvis har hon ätit något olämpligt – choklad och vindruvor är till exempel farliga för hundar.

– Beaglar äter allt de får fatt på, suckar husse Jan Pihl.

Peggy fick gå hem under eftermiddagen och hennes ägare har inte hört av sig igen, så gissningsvis mår hon bra. 

Rebecka Nietula bakom receptionsdisken.
Rebecka Nietula står på god fot med de flesta djur och deras ägare. Foto: Klas Sjöberg

Falu djursjukhus i siffror

  • 120 personer jobbar på Falu djursjukhus och dess filialer i Borlänge och Ludvika. Förutom receptionister, veterinärer, djursjukskötare även djurvårdare, biomedicinska analytiker, fysioterapeut, vaktmästare och husfru.
  • 16 anställda är medlemmar i Unionen. Det finns kollektivavtal, men ej Unionenklubb.
  • 30 000 djur behandlas varje år.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.