En småländsk tradition håller sakta men säkert på att infiltrera svensk arbetsmarknad. Marsipantillverkare och konditorier gnuggar händerna av förtjusning över kravet på massipantårta fössta tossdan i mass.
Prinsesstårtefenomenet är störst i Småland, men har spridit sig vida omkring. I kylen på Vetekatten i Stockholm ligger flera prinsesstårtebeställningar och väntar och bagarna har förberett både tårtor och text inför en rusning. Johanna Rovira/Kollega
Här och var påstås det att det är Smålands nationaldag i dag. Men att äta marsipantårta första torsdagen i mars kan knappast kallas en lång tradition – däremot en trevlig tradition. Enligt kvällstidningar ska traditionen ha startats för bara tio år sedan av ett par syskon som jobbade i Stockholm med en småländsk faster som talade om fössta mass. Syskonparet lade själva till tossdagen och hur marsipantårtan kom in i bilden förtäljer inte historien.
Men inne är den. Det insåg Unionenmedlemmen Katrin Lycksell när hon kom till jobbet på en informationsbyrå i morse och fick frågan av en småländsk kollega: Vet du vad det är för dag i dag?
– Jag hade ingen aning. Men när jag fick veta det gav jag mig genast av för att köpa en marsipantårta. Kollegan är helt underbar och tar alltid hand om alla, så vi måste se till att ta hand om honom också, säger Katrin Lycksell, och köper en stor prinsesstårta med texten: Fössta tossdan i mass!
– Jag trodde jag skulle vara tvungen att beställa en tårta med specialtext, men de hade redan förberett sig, säger Katrin Lycksell.
Katrin Lycksell får hjälp av Helene Johansson att välja prinsesstårta till jobbet.Foto: Johanna Rovira/Kollega
På Hemköp har man också förberett sig på en rusning från smålänningar som vill äta ”massipantårta fössta tossdagen i mass”. Foto: Johanna Rovira/Kollega
När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.
I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.
– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.
Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång
Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:
• Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.
• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.
• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.
Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad. – Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.
I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.
Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?
I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.
Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om. – Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.
Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet
I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas. – Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.
Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger
Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.
