Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Därför firar vi fössta tossdan i mass

En småländsk tradition håller sakta men säkert på att infiltrera svensk arbetsmarknad. Marsipantillverkare och konditorier gnuggar händerna av förtjusning över kravet på massipantårta fössta tossdan i mass.
Johanna Rovira Publicerad
Johanna Rovira/Kollega
Prinsesstårtefenomenet är störst i Småland, men har spridit sig vida omkring. I kylen på Vetekatten i Stockholm ligger flera prinsesstårtebeställningar och väntar och bagarna har förberett både tårtor och text inför en rusning. Johanna Rovira/Kollega

Här och var påstås det att det är Smålands nationaldag i dag. Men att äta marsipantårta första torsdagen i mars kan knappast kallas en lång tradition – däremot en trevlig tradition. Enligt kvällstidningar ska traditionen ha startats för bara tio år sedan av ett par syskon som jobbade i Stockholm med en småländsk faster som talade om fössta mass. Syskonparet lade själva till tossdagen och hur marsipantårtan kom in i bilden förtäljer inte historien.  

Men inne är den. Det insåg Unionenmedlemmen Katrin Lycksell när hon kom till jobbet på en informationsbyrå i morse och fick frågan av en småländsk kollega: Vet du vad det är för dag i dag?  

– Jag hade ingen aning. Men när jag fick veta det gav jag mig genast av för att köpa en marsipantårta. Kollegan är helt underbar och tar alltid hand om alla, så vi måste se till att ta hand om honom också, säger Katrin Lycksell, och köper en stor prinsesstårta med texten: Fössta tossdan i mass!

– Jag trodde jag skulle vara tvungen att beställa en tårta med specialtext, men de hade redan förberett sig, säger Katrin Lycksell.


Katrin Lycksell får hjälp av Helene Johansson att välja prinsesstårta till jobbet. Foto: Johanna Rovira/Kollega


På Hemköp har man också förberett sig på en rusning från smålänningar som vill äta ”massipantårta fössta tossdagen i mass”. Foto: Johanna Rovira/Kollega

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.