Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Därför anmäler vi inte övertramp på jobbet
Vi har blivit alltmer ovilliga att reagera om vi upptäcker oetiskt beteende på företaget där vi jobbar. Allra minst benägna att agera är vi om vi ser att det förekommer stölder, visar en ny undersökning.
Det vanligaste beteendet när man blir varse etiska problem – allt ifrån ekonomisk brottslighet till sexuella trakasserier – på jobbet är att titta åt ett annat håll. Det var tydligt redan i den första undersökningen från Nordic Business Ethics som gjordes i fjol. I den svarade 44 procent av svenskarna att man valde att göra ingenting.
Läs mer: Många blundar för oegentligheter på jobbet
I årets undersökning med deltagande av omkring fyratusen anställda från de nordiska länderna, varav drygt tusen från Sverige, har siffran ökat till 64 procent. Med undantag från Finland har motsvarande ökning skett även i övriga Norden.
Eftersom undersökningen genomfördes precis före coronautbrottet finns inget samband med pandemin, konstaterar Anna Romberg, etikexpert och medgrundare av Nordic Business Ethics.
– Vi har naturligtvis funderat mycket på vad ökningen beror på. En tolkning är att det hänger samman med att många anställda redan i fjol svarade att det inte är någon idé att anmäla eftersom inget händer. Och ju färre som anmäler desto mindre händer, vilket gör att man ser ännu mindre anledning att anmäla överträdelser.
De främsta anledningarna till att man valde att inte ingripa var i tur och ordning att man inte ansåg att det skulle göra någon skillnad, att man inte hade med saken att göra och att det inte kändes relevant.
– Det är naturligt att inte vilja sticka ut, inte vilja vara besvärlig och att vilja höra till gruppen. Innan man bestämmer sig för att anmäla etiska problem så funderar man på om det är värt det. Det kan innebära personliga risker, inte minst som chefen kan vara inblandad i den överträdelse som man anmäler, säger Anna Romberg.
Svenskarna undviker främst att agera om det handlar om stölder på jobbet, om favorisering och nepotism samt om företaget gör affärer med oetiska affärspartners. Däremot anmäler man gärna om det handlar om diskriminering och mobbning, liksom om det rör säkerhetsrisker på jobbet.
Läs mer: Nytt skydd för visselblåsare i Europa
– Det kan handla om att vi på våra arbetsplatser pratar mycket om diskriminering och mobbning, att vi är bra på att identifiera dessa situationer och att det känns självklart att reagera. Men när det handlar om exempelvis ekonomiska transaktioner kan man som anställd känna att det handlar om en gråzon som man inte känner sig ansvarig för att lägga sig i.
Undersökningen visar vidare att bara 23 procent av de svenska företagen har en visselblåsarfunktion, som anställda kan vända sig till för att rapportera oegentligheter.
– Det är klart att det är ett problem att inte fler anställda har tillgång till konfidentiella rapporteringskanaler. Den vanligaste rapporteringskanalen är att prata med sin närmaste chef. Men som vi ser i vår studie så är chefen ofta inblandad i det som de vill rapportera om. Det blir ett moment 22.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
