Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefens roll vid mobbning på jobbet

Chefer är överrepresenterade bland mobbare. Men även chefer trakasseras. Risken är störst för nytillträdda ledare i otydliga organisationer.
David Österberg Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Tre procent av alla chefer har någon gång blivit mobbade. Syda Productions/Colourbox

Varje dag utsätts 100 000 människor för mobbning på sina arbetsplatser. Tidigare har man mest sett chefer som mobbare. Men ny forskning från Karolinska institutet visar att även chefer blir mobbade. I studien Chefer i skottlinjen, som finansierats av AFA Försäkring, kom forskarna fram till att drygt tre procent av alla chefer någon gång har blivit utsatta.

Mobbarna kan vara högre chefer, personal på HR-avdelningen, kollegor eller medarbetare. När medarbetare mobbar en chef är mobbningen oftast mer subtil. Det kan till exempel handla om att medarbetare låter bli att gå på möten, att de sprider rykten om chefen, undanhåller information eller låter bli att utföra vissa arbetsuppgifter.

Risken att bli mobbad är störst för nya chefer, för chefer som leder dysfunktionella grupper och för grupper med informella ledare, enligt studien. Andra riskfaktorer är omorganisationer, otydlighet från högre chefer och otydliga strukturer i organisationen.

– I en väl fungerande organisation existerar inte mobbning, men när strukturerna är otydliga skapas utrymme för att bete sig illa mot andra. Det uppstår lätt maktkamper om du som nytillträdd chef har en vag roll eller har i uppdrag att förändra organisationen, säger Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi och den som lett studien.

Forskningen visar också tydliga samband mellan mobbning och psykisk ohälsa. De utsatta cheferna vittnade bland annat om sömnproblem och utmattning. Mobbningen upphör vanligen genom att de får aktivt stöd från någon på arbetsplatsen, genom utköp eller genom att den mobbade säger upp sig.

Men chefer är också överrepresenterade som mobbare. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket står chefer för drygt hälften av den kränkande särbehandlingen i arbetslivet. Siffran bekräftas av den Novusundersökning om mobbning som Chef & Karriär låtit göra. I den svarar 56 procent av dem som utsatts för mobbning att chefen var förövaren.

Kristina Östberg är legitimerad psykoterapeut med ett förflutet som personalvetare. Hon har skrivit boken Mobbning på arbetsplatsen – en handbok i konsten att slå tillbaka tillsammans med maken Lasse Eriksson. Enligt henne är chefen på något sätt alltid inblandad när det förekommer mobbning på en arbetsplats.

– Kollegor som mobbar tar makt från chefen med chefens goda minne. På det viset är chefen alltid medskyldig. Det är chefens ansvar att ta itu med mobbningen och att göra det tidigt.

Är det värre att bli mobbad av en chef än av en kollega?
– Mobbning handlar om makt och eftersom en chef redan har makt över medarbetarna är det värre. Chefen kan till exempel plocka bort arbetsuppgifter från en medarbetare eller hålla inne med belöningar som en del av mobbningen.

Finns det en risk att medarbetare beskyller chefen för mobbning, trots att det egentligen handlar om berättigad kritik?
– Så kan det vara. Ibland handlar det om personer som inte sköter sitt jobb. Men med tanke på hur skamfyllt det är att utsättas för mobbning är det ovanligt att säga att man blir mobbad när man inte blir det. Många som utsätts vill inte ens erkänna för sig själva att de är mobbade.

Det finns också undersökningar som tyder på att personer som är duktiga på sina arbeten oftare utsätts för mobbning av sina chefer. I en studie från amerikanska Wake Forest University School of Business kom forskarna fram till att en del chefer känner sig hotade av duktiga medarbetare – och därför utsätter dem för mobbning. Det kan till exempel handla om att kalla dem inkompetenta inför andra och nedvärdera deras arbetsinsatser. Främst gäller det chefer som är maktlystna och som tycker att det är viktigt med social status och hierarkier.

Läs mer: "När det gick bra började chefen mobba mig"

Men enligt Kristina Östberg kan vem som helst drabbas av mobbning.

– Det finns inget i forskningen som tyder på att brottsoffren är på ett speciellt sätt. Däremot kan det vara så att resursstarka, ofta seniora, personer stannar på en arbetsplats trots att de blir mobbade. Det är personer som säger att de älskar sina jobb. De står upp för sig själva. Och ju längre man stannar, desto värre är det.

Den som är mobbad får ofta rådet att prata med chefen. Om chefen är mobbaren får man vända sig till chefens chef och till facket. Men enligt Kristina Östberg kan det vara svårt att få omgivningen att förstå vad man är utsatt för.

Läs mer: Gör facket tillräckligt för mobbbade?

– Mobbare är ofta skickliga på att behandla olika personer olika. En mobbande chef ger ofta ett bra intryck. Om de skulle vara likadana mot alla skulle de framstå som flåbusar och bli upptäckta.

Om en arbetsplats tar tag i problemen i tid finns möjlighet att förhindra mobbningen. Annars är det bäst för den mobbade att sluta på arbetsplatsen.

– Ta hjälp av facket och sluta med ett rejält avgångsvederlag. Jag vet att många blir provocerade av att jag råder folk att sluta. De tycker att det är orättvist att den som mobbar får stanna. Men risken med att stanna är så stor, i värsta fall blir man knäckt för livet.

#tvåiveckan

Enligt en försiktig uppskattning leder mobbning till 100 självmord per år. Det är dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor och motsvarar cirka två personer i veckan, vilket Kollega har uppmärksammat under hashtaggen #tvåiveckan

Läs mer: Okunskap om hur mobbning ska hanteras

Så undviks mobbning

  • Arbetsgivaren har skyldighet att agera och jobba förebyggande mot kränkande särbehandling. Lagen kräver att du som chef har kompetens att hantera kränkningar, men för det krävs resurser och tid.
  • Ha rutiner. Att ha en policy på intranätet gör ingen nytta om den inte används och om inte alla känner till den.
  • Kränkande särbehandling är ett vitt begrepp, diskutera vilka faktiska beteenden det gäller och vad som inte är okej på ert företag.
  • Gör tydligt att nolltolerans råder. Då skapas en kultur där dina medarbetare känner sig så trygga att de vet att de kan påtala problem och att du och ledningen står bakom dem.
  • Se till att ha en kompetent företagshälsovård och att den används både proaktivt och vid tidiga signaler.
  • Ha en god relation till förtroendevalda. De kan föra en dialog mellan medarbetare och arbetsgivare.

OM DU SJÄLV SOM CHEF ÄR UTSATT
Även chefen kan utsättas för mobbning. Det är vanligast när man är ny i sin roll, vid omorganisationer och nedskärningar men också i situationer av maktobalans, då chefen är beroende av medarbetares expertis samt i osäkra organisationer.

Du har rätt till samma goda arbetsmiljö och hjälp som dina medarbetare. Ta kontakt med din arbetsgivare och kräv att få stöd. Kontakta också Unionen för rådgivning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.