Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Chefens roll vid mobbning på jobbet

Chefer är överrepresenterade bland mobbare. Men även chefer trakasseras. Risken är störst för nytillträdda ledare i otydliga organisationer.
David Österberg Publicerad
Syda Productions/Colourbox
Tre procent av alla chefer har någon gång blivit mobbade. Syda Productions/Colourbox

Varje dag utsätts 100 000 människor för mobbning på sina arbetsplatser. Tidigare har man mest sett chefer som mobbare. Men ny forskning från Karolinska institutet visar att även chefer blir mobbade. I studien Chefer i skottlinjen, som finansierats av AFA Försäkring, kom forskarna fram till att drygt tre procent av alla chefer någon gång har blivit utsatta.

Mobbarna kan vara högre chefer, personal på HR-avdelningen, kollegor eller medarbetare. När medarbetare mobbar en chef är mobbningen oftast mer subtil. Det kan till exempel handla om att medarbetare låter bli att gå på möten, att de sprider rykten om chefen, undanhåller information eller låter bli att utföra vissa arbetsuppgifter.

Risken att bli mobbad är störst för nya chefer, för chefer som leder dysfunktionella grupper och för grupper med informella ledare, enligt studien. Andra riskfaktorer är omorganisationer, otydlighet från högre chefer och otydliga strukturer i organisationen.

– I en väl fungerande organisation existerar inte mobbning, men när strukturerna är otydliga skapas utrymme för att bete sig illa mot andra. Det uppstår lätt maktkamper om du som nytillträdd chef har en vag roll eller har i uppdrag att förändra organisationen, säger Christina Björklund, docent i ekonomisk psykologi och den som lett studien.

Forskningen visar också tydliga samband mellan mobbning och psykisk ohälsa. De utsatta cheferna vittnade bland annat om sömnproblem och utmattning. Mobbningen upphör vanligen genom att de får aktivt stöd från någon på arbetsplatsen, genom utköp eller genom att den mobbade säger upp sig.

Men chefer är också överrepresenterade som mobbare. Enligt statistik från Arbetsmiljöverket står chefer för drygt hälften av den kränkande särbehandlingen i arbetslivet. Siffran bekräftas av den Novusundersökning om mobbning som Chef & Karriär låtit göra. I den svarar 56 procent av dem som utsatts för mobbning att chefen var förövaren.

Kristina Östberg är legitimerad psykoterapeut med ett förflutet som personalvetare. Hon har skrivit boken Mobbning på arbetsplatsen – en handbok i konsten att slå tillbaka tillsammans med maken Lasse Eriksson. Enligt henne är chefen på något sätt alltid inblandad när det förekommer mobbning på en arbetsplats.

– Kollegor som mobbar tar makt från chefen med chefens goda minne. På det viset är chefen alltid medskyldig. Det är chefens ansvar att ta itu med mobbningen och att göra det tidigt.

Är det värre att bli mobbad av en chef än av en kollega?
– Mobbning handlar om makt och eftersom en chef redan har makt över medarbetarna är det värre. Chefen kan till exempel plocka bort arbetsuppgifter från en medarbetare eller hålla inne med belöningar som en del av mobbningen.

Finns det en risk att medarbetare beskyller chefen för mobbning, trots att det egentligen handlar om berättigad kritik?
– Så kan det vara. Ibland handlar det om personer som inte sköter sitt jobb. Men med tanke på hur skamfyllt det är att utsättas för mobbning är det ovanligt att säga att man blir mobbad när man inte blir det. Många som utsätts vill inte ens erkänna för sig själva att de är mobbade.

Det finns också undersökningar som tyder på att personer som är duktiga på sina arbeten oftare utsätts för mobbning av sina chefer. I en studie från amerikanska Wake Forest University School of Business kom forskarna fram till att en del chefer känner sig hotade av duktiga medarbetare – och därför utsätter dem för mobbning. Det kan till exempel handla om att kalla dem inkompetenta inför andra och nedvärdera deras arbetsinsatser. Främst gäller det chefer som är maktlystna och som tycker att det är viktigt med social status och hierarkier.

Läs mer: "När det gick bra började chefen mobba mig"

Men enligt Kristina Östberg kan vem som helst drabbas av mobbning.

– Det finns inget i forskningen som tyder på att brottsoffren är på ett speciellt sätt. Däremot kan det vara så att resursstarka, ofta seniora, personer stannar på en arbetsplats trots att de blir mobbade. Det är personer som säger att de älskar sina jobb. De står upp för sig själva. Och ju längre man stannar, desto värre är det.

Den som är mobbad får ofta rådet att prata med chefen. Om chefen är mobbaren får man vända sig till chefens chef och till facket. Men enligt Kristina Östberg kan det vara svårt att få omgivningen att förstå vad man är utsatt för.

Läs mer: Gör facket tillräckligt för mobbbade?

– Mobbare är ofta skickliga på att behandla olika personer olika. En mobbande chef ger ofta ett bra intryck. Om de skulle vara likadana mot alla skulle de framstå som flåbusar och bli upptäckta.

Om en arbetsplats tar tag i problemen i tid finns möjlighet att förhindra mobbningen. Annars är det bäst för den mobbade att sluta på arbetsplatsen.

– Ta hjälp av facket och sluta med ett rejält avgångsvederlag. Jag vet att många blir provocerade av att jag råder folk att sluta. De tycker att det är orättvist att den som mobbar får stanna. Men risken med att stanna är så stor, i värsta fall blir man knäckt för livet.

#tvåiveckan

Enligt en försiktig uppskattning leder mobbning till 100 självmord per år. Det är dubbelt så många som dör i arbetsplatsolyckor och motsvarar cirka två personer i veckan, vilket Kollega har uppmärksammat under hashtaggen #tvåiveckan

Läs mer: Okunskap om hur mobbning ska hanteras

Så undviks mobbning

  • Arbetsgivaren har skyldighet att agera och jobba förebyggande mot kränkande särbehandling. Lagen kräver att du som chef har kompetens att hantera kränkningar, men för det krävs resurser och tid.
  • Ha rutiner. Att ha en policy på intranätet gör ingen nytta om den inte används och om inte alla känner till den.
  • Kränkande särbehandling är ett vitt begrepp, diskutera vilka faktiska beteenden det gäller och vad som inte är okej på ert företag.
  • Gör tydligt att nolltolerans råder. Då skapas en kultur där dina medarbetare känner sig så trygga att de vet att de kan påtala problem och att du och ledningen står bakom dem.
  • Se till att ha en kompetent företagshälsovård och att den används både proaktivt och vid tidiga signaler.
  • Ha en god relation till förtroendevalda. De kan föra en dialog mellan medarbetare och arbetsgivare.

OM DU SJÄLV SOM CHEF ÄR UTSATT
Även chefen kan utsättas för mobbning. Det är vanligast när man är ny i sin roll, vid omorganisationer och nedskärningar men också i situationer av maktobalans, då chefen är beroende av medarbetares expertis samt i osäkra organisationer.

Du har rätt till samma goda arbetsmiljö och hjälp som dina medarbetare. Ta kontakt med din arbetsgivare och kräv att få stöd. Kontakta också Unionen för rådgivning.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Attention: ”Föräldrarna i ett vakuum när barnet är hemmasittare”

Föräldrar till hemmasittare kläms mellan arbetslivets krav och skolplikten. En del har möjlighet att gå ned i arbetstid – andra tvingas sluta jobba.
Publicerad 21 maj 2026, kl 09:30
Splittbild: porträttfoto av Matilda Berglund Calais på Attention i blå- och vitrandig skjorta (ansiktet maskerat), bredvid genrebild av ett barn bakifrån som sitter på en stoppad stol.
Föräldrar till hemmasittare kan tvingas ta semester, obetald ledighet eller gå ner i tid för att täcka upp när barnet är hemma. Matilda Berglund Calais på Attention beskriver ett ansvarsglapp där arbetsgivaren i praktiken avgör om vardagen går ihop. Samtidigt varnar Unionen för att olovlig frånvaro kan få arbetsrättsliga följder. Foto: Attention/Colourbox.

När ett barn inte klarar att vara närvarande i skolan minskas påfrestningarna till en nivå som barnet orkar med – så kallad anpassad skolgång. Lektion efter lektion plockas bort. Ibland återstår bara ett par, tre lektioner i veckan.

Innan det sker har barn och föräldrar som regel kämpat länge med att förmå barnet att gå normal lektionstid. Kamp och lirkande för att komma upp ur sängen, för att få på kläder, skjutsa, följa, övertala att stanna kvar.

Föräldrar som behöver vara fysiskt närvarande på arbetsplatsen – men samtidigt måste vara hemma med sina barn – börjar med att använda semesterdagarna, sedan tar de obetalad tjänstledighet. Om de får. Och går ned i arbetstid – om de får.

Semesterdagar och obetald ledighet blir första lösningen

Det hänger på arbetsgivarens goda vilja.

Men när ett barn väl fått anpassningar är det skolans beslut att barnet ska vara där endast ett fåtal lektioner i stället för hela skoldagar.

– Föräldrarna lämnas i ett vakuum. Skolan har beslutat att barnet inte behöver vara där. Men det finns ingenting som möjliggör för föräldern att vara hemma med barnet, säger Matilda Berglund Calais på Riksförbundet Attention, som arbetar för personer med NPF och deras anhöriga.

Att ha ett barn som är hemmasittare innebär inte att man har rätt till den ledighet från arbetet som för det mesta behövs. Om barnet har en NPF-diagnos kan man hänvisa till diskrimineringslagen, men i praktiken är det arbetsgivaren som avgör om ledighet eller kortare arbetstid är förenligt med arbetsgivarens behov.

Olovlig frånvaro kan bli arbetsrättsligt ärende

Den som hamnar i ett dilemma och väljer att prioritera barnets behov genom att vara frånvarande utan vab eller godkänd ledighet riskerar att bli uppsagd på grund av olovlig frånvaro – flera av de föräldrar som Kollega har pratat med har oroat sig för det.

Olle Brynja, Unionen, porträttbild.
Olle Brynja. Foto: Peter Knutson.

Olle Brynja, utredare på Unionen, konstaterar att det skydd som finns för anhöriga i diskrimineringslagen är begränsat.

– Det är upp till arbetsgivaren att avgöra vilka anpassningar som är rimliga, exempelvis med hänsyn till ekonomin eller till vad arbetet kräver.

Arbetsgivare som inte är villiga att göra anpassningar kan ta till helt andra medel, menar han.

– Det finns ofta möjlighet för arbetsgivaren att hitta förevändningar för att göra sig av med någon som uppfattas som besvärlig.

Fackets råd: agera tidigt innan frånvaron infekterar relationerna

Hans främsta råd är att vid problem kontakta facket, men också att vara proaktiv och bevaka att det förebyggande arbetet mot diskriminering fungerar bra Alla arbetsgivare ska jobba förebyggande mot diskriminering, och varje år utvärdera det arbetet.

– Det är tyvärr fortfarande många som inte uppfyller det kravet. Men de flesta arbetsgivare är ambitiösa och vill följa den lagstiftning som finns. Och när man utvärderar det förebyggande arbetet är det ju möjligt att man kommer fram till att personer som har barn med NPF riskerar bli missgynnande, säger Olle Brynja.

Kort sagt behöver medvetenheten öka. Även fackförbunden är relativt obekanta med den problematik som föräldrar till hemmasittare brottas med, eftersom det är ganska sällsynt att de kontaktar facket.

– Min spontana tanke är att det finns en stor okunskap om de rättigheter man har. Men det här är absolut en fråga som behöver tas om hand bättre i arbetslivet.

Matilda Berglund Calais på Attention betonar vikten av att komma in tidigt i processerna, innan hög och oförutsägbar frånvaro har hunnit infektera relationerna.

– Ofta kommer fackförbunden in först i förhandlingar om uppsägning. 

Orosanmälningar ökar pressen när frånvaron blir hög

I de här situationerna finns ofta samtidigt en press som gäller orosanmälningar. Många skolor har som rutin att orosanmäla vid hög frånvaro, eftersom det är ett tecken på att ett barn inte mår bra. Socialtjänsten utreder och kan besluta om insatser i hemmet. Även familjehemsplacering kan bli aktuell när föräldrar inte klarar att stötta barnet till en normal skolgång.

Många av de föräldrar som Kollega har talat med stressas av orosanmälningarna och att få föräldraförmågan ifrågasatt när det egentligen är förutsättningarna som brister.

Anpassad skolgång används allt oftare. Dessutom har flera kommuner börjat med distansundervisning för hemmasittare.

– När skolor beslutar om en åtgärd som innebär att barnet är hemma måste det möjliggöras även för föräldrarna. Eller så måste man på annat sätt säkerställa att barnet har en trygg plats att vara på när det inte är i skolan.

När systemen brister blir föräldern sista skyddsnätet

Matilda Berglund Calais konstaterar att föräldrarna saknar alternativ när alla samhällssystem runt barnet misslyckas – de gör vad som behövs för barnet, oavsett konsekvenserna för dem själva. 

– Ska man vara lite cynisk kan man säga att så länge föräldrarna löser det  behöver det inte bli någon annans problem.

Text: MARIKA SIVERTSSON

Ledighet och VAB när barnet är hemmasittare

UTAN OMVÅRDNADSBIDRAG

Man har rätt att gå ned i arbetstid fram tills barnet fyller tolv år, eller efter avslutat femte skolår om föräldern tar ut föräldrapenning.

Delledighet i form av förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel kan man vara tills barnet fyllt åtta år.

 

MED OMVÅRDNADSBIDRAG

Förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel.

En förälder har rätt till omvårdnadsbidrag om barnet på grund av funktionsnedsättning kan antas vara i behov av omvårdnad och tillsyn under minst sex månader, i viss omfattning till och med den dag barnet fyller 19 år.

 

VAB

Från om och med i år kan föräldrar vabba för möten med skola, förskola eller socialtjänsten som rör barnets 

behov av stöd, eller tillfällen då föräldern behöver lära personal hur barnets vård ska hanteras.

Förutsättningen är att barnet har en sjukdom, psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning.

Fram till att barnet är tolv år kan man få vab under som mest 120 dagar per år. Efter 7 dagar krävs intyg från läkare eller sjuksköterska.

Vid fara för barnets liv kan man med läkarintyg vabba obegränsat tills barnet fyller 18 år.

 

Källa: Cecilia Arklid, förbundsjurist på Unionen.

Hemmasittare i siffror – därför är statistiken osäker

* Underrapportering. Det statistiska underlaget för hemmasittande barn är osäkert. 

   Skolorna rapporterar själva in frånvaro och redan där finns en underrapportering, enligt forskaren Sara Linderdahl vid Uppsala universitet.

* 19 000 hemmasittare är den siffra som oftast används.    Den kommer från föräldranätverket Rätten till utbildning som 2025 samlade in uppgifter om runt 400 000 elever.  Av dem hade 19 000 en frånvaro på 50 procent eller mer.

* 25 procent av landets 100 000 skolbarn med NPF kan antas vara helt eller delvis frånvarande från skolan.

 Uppskattningen bygger på en undersökning gjord av Riksförbundet Attention år 2025 (med svar från 2 700 föräldrar).

* 75 procent av de hemmasittande skolbarnen kan ha NPF, enligt en återkommande uppgift. Den kommer från ett tio år gammalt projekt som Kind (Center of Neurodevelopmental Disorders) vid Karolinska institutet hade i Salems kommun för att få elever tillbaka till skolan.