Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Bob Hansson: ”Snälla människor är bättre på sitt jobb”

Att vara snäll är inte bara den högsta formen av intelligens – vänliga handlingar sprider sig som löss på förskolan. Det är dags att starta en snällgerilla på Sveriges arbetsplatser, säger Bob Hansson, som skrivit boken ”Snällast vinner”.
Lina Björk Publicerad
hjärtan i en hand, Bob Hansson
Snällhet är en grogrund både för egen och kollektiv intelligens, skriver Bob Hansson i sin nya bok "Snällast vinner". Foto: Shutterstock/Henrik Montgomery

Lagsporten uppfanns för 3,5 miljarder år sedan. Då bestämde sig två celler för att för första gången i jordens historia börja samarbeta. De tog på sig samma lagtröja och evolutionen exploderade. Plötsligt kunde det skapas högre livsformer och vips så fanns det både civilisation och melodifestival. Men för att vi skulle överleva behöver vi mer än syre, sömn och makaroner. Vi behöver relationer, skriver poeten och föreläsaren Bob Hansson i sin nya bok, där han tittat på vad forskningen säger om snälla människor. 

– Forskning visar att en snäll människa är bättre på sitt jobb, är en bättre ledare, partner och förälder och anledningen är enkel: för att uppnå framgång behövs samarbete och för ett lyckat samarbete krävs snällhet, säger han. 

Att vara vänlig och kunna samarbeta sker dock inte i en handvändning. Det kräver övning och det sker varje dag. Ta bekräftelse till exempel. Har du gett ett förslag på ett möte som möts av tystnad eller blickar som riktar sig bort? Chansen för att du ska komma med en idé på nästa möte minskar rejält. Eller att du hälsar på någon men får ett snäsigt svar tillbaka. Det påverkar oss, får oss att krypa ihop och undra om det är något fel. 

Bob Hansson kallar det för pupilltid, alltså hur vi möter någons blick och bekräftar att den är värd att lyssna på. 

–Snällhet genomsyrar allt det. Det är när jag känner mig sedd, när jag har fokus på någon annan än mig själv. När jag visar att jag ser dig och lägger energi på att lyssna. 

Berätta för chefen när din kollega gör något bra

Vi tillbringar oerhört mycket tid med våra kollegor. Ibland mer tid än med vår familj. När relationerna fungerar på jobbet är vi mer produktiva och mår bättre. 

Ändå tenderar vi att lägga rätt lite energi på våra arbetskamrater. Vi går till jobbet för att få en lön och sedan gå hem. Är det ett kul jobb är det en bonus. Men att skapa en snällhetskultur på jobbet går rätt fort, med små handlingar. 

– Starta en enmansgerilla i snällföring. Öppna dörren till någon, hämta en kopp kaffe, bjud på en pralin, möt blickar och le till okända människor. Gå in till din chef och berätta att din kollega gjort något bra. Och som chef eller kollega belöna snällheten. 

Hurdå?

– Synliggör den. Varför inte ha en stor jävla plastbanan. Gå runt med den till personer som är snälla, det är ju skitkul. Forskningen är tydlig på den punkten, snabba tydliga belöningar av snällhet får den att öka.

Bob Hansson menar att det även är intelligent att vara snäll. När man gjort studier på vilka team som fungerar bäst blev svaret att det är de team som hjälper varandra. De som frågar om råd, bollar idéer och ventilerade sådant de inte förstod. De grupper som misslyckas är de som vill lösa allt själva. 

Men att ha ett klimat där det går att ställa frågor och ”visa sig dum” kräver också att det finns några andra variabler, psykologiskt trygghet och tillit till exempel. Om stämningen i ett rum är vänlig så är den också tillåtande för att blotta svagheter. 

– Jag blir bättre på att lösa en uppgift om jag inte känner mig stressad och trängd. Men det handlar inte om att allt ska vara bekvämt. Du ska bli utmanad, du ska bli arg, du ska känna att saker blir obekväma - för det är så vi lär oss. Men du ska kunna lära dig i en trygg miljö.

Snällhet grund för kollektiv intelligens

Snällhet är även en grogrund för kollektiv intelligens. Du kan lägga hur mycket energi som helst på att anställa intelligenta personer utan att få till fungerande team. För att få personer att fungera i grupp har forskningen enats om att det behövs åtminstone två parametrar: empati alltså förmågan att läsa av andra människor och att man håller sitt eget kakhål stängt ibland och låter andra tala.   

– Om en person babblar igenom möten så sjunker den kollektiva intelligensen. Och i en grupp där snällhet och empati är eftersatt skapas en gruppdynamik där medarbetarna slutar att lära sig saker.

Viktigt vara snäll mot dig själv

Ska vi bara gå runt och vara snälla mot andra hela tiden? Nej, inte bara mot andra. Lika viktigt är det att vara snäll mot sig själv, enligt Bob Hansson, som till vardags även håller ”snällhetskurser”.

– Det handlar om att reflektera över vad jag gör bra, vad jag behöver för att växa, vad mitt hjärta längtar efter och när jag känner mig som mest stark. Det är kanske inte mycket pengar jag behöver eller titeln chef. Men jag är en glad jävel, hur mår du själv? 

Bob Hanssons snällhetstips:

  • Håll om någon
  • Överraska någon
  • Gör så mycket du orkar och förbanna inte dig själv när du inte orkar.
  • Gör något som andra upplever som konstigt så att de kan känna sig normala.
  • Ta tre minuters semester. Sätt dig eller lägg dig ner och gör inget som helst nyttigt för en stund.
  • Om du har barn, påminn dig vid behov: ”jag tar hand om mitt barn för att mitt barn ska lära sig att ta hand om andra. Jag tar hand om mig själv för att mitt barn ska lära sig att ta hand om sig själv”.
  • När du hör dig kritisera dig själv, böj på knäna och sträck ut armarna och säg med så ljus röst du kan ”nu tänkte jag något tokigt igen” Det pinsamma som uppstår kommer göra att din hjärna gör allt den kan för att situationen inte ska uppstå igen. 
  • Om du har en chef som är rädd och därför elak, underskatta inte hur det påverkar dig. Överväg att byta till en annan arbetsplats. Du är inte överkänslig, du är värdefull. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar
Ballonger, färgad konfetti, serpentiner och sönderrivet papper ligger utspridda på ett ljust golv efter en fest.
Kickoffer och konferenser ska skapa sammanhållning på jobbet. I de fem exemplen i artikeln slutade tillställningarna i stället med bland annat skador, kritik och polisutryckningar. Foto: Colourbox

Militärövningar och magsjuka

Teknikföretaget Plex tog med hela personalstyrkan till Honduras under temat ”överlevnad”, som tidningen Wall Street Journal var först att skriva om. Övningarna som leddes av en före detta soldat från elitstyrkan Navy Seals var tuffa och många av deltagarna tuppade av i den höga värmen. 

Vd:n drabbades av magsjuka och deltog inte i några aktiviteter, en medarbetare ramlade i ett myrbo och blev svårt biten samtidigt som hela gänget drabbades av loppor. 

När det var dags att åka hem hade företaget chartrat för små plan viket gjorde att halva personalstyrkan fick stanna en dag till. 

Läs mer här.

Sponsor-vd bröt benet under hockeylagets fest

2013 skulle Frölunda hockey kicka i gång den nya säsongen med lagfest. Eftersom föreningen inte ville betala för kalaset bjöd spelarna in en av sina största sponsorer till festen. Det slutade i en blöt kväll och ett benbrott då företagets vd klättrade upp på en av spelarnas axlar och ramlade ner. 

Läs mer här. 

Hyresgästföreningen förbjöd alkohol efter konferens


2019 hade Hyresgästföreningen en tvådagarskonferens i Stockholmsområdet. Under kvällen gick två anställda fram till en mick och drog rasistiska och sexistiska skämt. 

Efter händelsen bestämde arbetsgivaren att det inte fick förekomma alkohol vare sig på föreningens kontor eller i några konferenssammanhang. 

Läs mer här. 

Lärare fick dansa som bananer

2017 bjöd Malmö stad in alla grundskolelärare till fortbildning med inhyrda konsulter. Dagen ägnades åt flera föreläsare som höll olika föredrag. Men det som framför allt har nämnts i efterspelet är banandansen som åhörarna fick göra efter ett föredrag om hjärnforskning. Lärarna uppmanades att stå upp och sjunka enkla ramsor samtidigt som de skulle dansa ”som bananer”. 

Notan för dagen var närmare 1 miljon kronor. 

Läs mer här. 

Sex polisbesök och en stulen lastbil

När Jysk bäddlager bjöd sina anställda på en tidig julfest 2005 fick polisen kallas till platsen hela sex gånger. Bland annat anmälde festdeltagarna misshandel, olaga hot, ofredande av personalen och stöld ur jackor. Dessutom stals en lastbil i samband med festen. 

Läs mer här.

Arbetsmiljö

Så blir kickoffen en succé istället för trauma

En kickoff kan skapa gemenskap, engagemang och delaktighet. Men fel aktiviteter kan leda till obehag, utanförskap och minskat förtroende. Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz förklarar vad arbetsgivaren behöver tänka på i planeringen.
Lina Björk Publicerad 24 september 2026, kl 05:59
En grupp deltagare sitter i en föreläsningslokal och skrattar.
En lyckad kickoff kräver mer än god stämning under dagen. Arbetsgivaren bör planera aktiviteter som skapar delaktighet utan att utsätta medarbetare för press eller obehag, enligt Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz. Foto: Colourbox

En bra tumregel att tänka på inför planeringen av en kickoff är, enligt Unionens Viktor Rosencrantz, att ställa sig frågan: Vad kan gå fel? 

Viktor Rosenkrantz

Om arbetsgivaren exempelvis planerar en överlevnadsvecka i skogen kan man fundera på vad som kan gå fel när människor ska sova i tält tillsammans utan ordentlig mat eller tillgång till sanitära utrymmen. 

Vissa kommer troligtvis tycka att det är spännande. Andra kommer att tycka att det är fruktansvärt. 

– Medarbetare har olika erfarenheter, förutsättningar och behov. Vi vet inte vad vissa har i bagaget som kan trigga traumatiska upplevelser. 

Hur skapar arbetsgivare aktiviteter som alla kan delta i?

–  Som arbetsgivare kan man tänka på att vända på steken och fundera på om aktiviteten som planeras riskerar att skapa obehag, utanförskap, press eller är gränsöverskridande på något sätt. Även om en aktivitet är rolig för majoriteten kan de tas emot på annat sätt av personer som har funktionsvariationer eller social oro. 

– Tänk också gärna att de roliga aktiviteterna ska ha något med jobbet att göra. En del kanske uppskattar ett quiz om vilka fotbollsspelare som var med i bronsmatchen 1994, men majoriteten kommer inte tycka att det är kul. 

Finns det aktiviteter som arbetsgivare bör vara försiktiga med att använda? 

– Alkohol bör man fundera över så att det inte blir tongivande. Man ska vara försiktig med tävlingar, fysiska prestationer eller övningar som innebär att medarbetare behöver bjuda för mycket på sig själva. 

Måste medarbetare delta? 

– Nej, om du känner obehag eller oro så ska du prata med din chef. 

Hur vet vi att en kickoff är lyckad? 

– Det är lätt att tänka att en kickoff varit lyckad om det var bra stämning men då har man missat målet. Det bästa sätet att mäta är om man kan se någon effekt på gruppen, känner de en ökad samhörighet och känsla av inkludering, så har det varit lyckade aktiviteter. 

Vad gör en dålig kickoff med en arbetsgrupp?

– Det kan få stora konsekvenser som sträcker sig bortom själva kickoffen. Det kan handla om konflikter mellan medarbetare, ett minskat förtroende eller till och med kränkningar. Arbetsgivaren ska se kickoffen som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.