Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Snälla chefer ökar lönsamheten

Chefer som tror att hårda tyglar ska öka lönsamheten bör tänka om. Tvärtom blir medarbetarna mer produktiva om de känner sig trygga och har en snäll och rättvis chef, enligt forskning.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox
Omtänksamma och rättvisa företagsledare får friskare och mer produktiva medarbetare. Colourbox

Att stränga företagsledare ökar produktiviteten genom att sätta press på sina anställda är helt fel. Pressen ökar i stället stressen som i sin tur leder till förhöjda kostnader för arbetsgivare. Det skriver Vd-tidningen och hänvisar till modern organisationsforskning från Stanford University.

När chefen däremot är omtänksam och utstrålar värme blir företaget lönsamt och medarbetarna friska. De anställda blir mer lojala, hjälper varandra i högre grad och blir mer produktiva både individuellt och i grupp.

Att snäll segrar över sträng beror på att medarbetarna håller sig fysiskt friska i företagskulturer som upplevs som trygga. På motsatt sätt får otrygghet negativa konsekvenser på arbetstagares hälsa när det gäller hjärtfrekvens, blodtryck och immunförsvar.

Förutom att påverka produktiviteten visar en svensk psykologistudie från Lunds universitet att otrevlig jargong är en stark orsak till att människor vantrivs på jobbet. Ohövligheten riskerar dessutom att bli en ond cirkel och få stora konsekvenser på arbetsplatsen eftersom vi ofta tar efter våra kollegors beteende.

Med ohövlighet menas beteenden som på ”något sätt bryter normen för ömsesidig respekt”. Det kan handla om att vara småtaskig, exkludera någon från information, ”glömma” att bjuda med någon eller att ta åt sig äran för andras arbete. Det kan också vara att sprida rykten, skicka elaka mejl eller att inte ge beröm till underordnade.

Även om otrevlig jargong kan tyckas futtigt riskerar det att leda till mobbning och trakasserier, särskilt eftersom det ofta är personer med starkt socialt stöd på arbetsplatsen som har råd att bete sig ohövligt. Enligt tidigare forskning riskerar det att leda till mental ohälsa, minskad arbetstillfredsställelse, sämre prestationer, minskad lojalitet och ökade konflikter. Eller att medarbetare söker sig från organisationen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Valios vd: ”Jag vill vara förrädare”

Robert Auselius är lovprisad vd. I senaste numret av Chef och Karriär berättar han om hur han gick från att sälja barnmat till att bli chef för Valio i Sverige.
David Österberg Publicerad 8 maj 2026, kl 06:01
Valios vd Robert Auselius
Robert Auselius är vd för Valio. Under många år drömde han om ett toppjobb i Schweiz - men hamnade i stället i Finland. Karl Nordlund

Vad är du riktigt bra på?

– Musik är jag väldigt duktig på. Jag älskar musik. Jag lyssnar alltid på musik. Jag tror att jag tillhör den procent av Spotifys användare som lyssnar mest. Frustrerande för min fru när jag sätter på musik tidigt på morgonen.

Vad ser du helst på tv?

– Jag älskar Förrädarna och Robinson. Och Mästarnas mästare. Det är kanske inte fint nog, men de programmen älskar jag. Det är spännande med gruppdynamik. Jag hade gärna varit med i Förrädarna – och hade helst velat vara förrädare. Men jag hade haft otroligt hög puls, för jag är inte bra på att ljuga. Däremot tror jag att jag hade haft lätt att bygga förtroenden.

Vad ville du bli när du var liten?

– Mellan jag var 5 och 13–14 ville jag bli fotbollsproffs. Som Maradona eller Lothar Matthäus.

Vad skulle du vilja vara riktigt bra på?

– Om jag fick drömma fritt hade jag velat vara popstjärna. Rest världen runt och stått på scen. Det hade ju varit jättekul. Jag spelar lite gitarr, men inte på proffsnivå.

Vad har du för relation till facket?

– Vi har haft en god relation i de frågor där vi har samarbetat. Min bild är att facket är intresserat av dialog och samarbete.

När blev du vuxen?

– Första gången jag kände mig vuxen var när jag flyttade hemifrån och skulle betala mina egna räkningar och laga mat och så. Men riktigt vuxen blev jag kanske inte förrän jag blev pappa. Då var jag 26.

Kan alla bli en bra chef?

– För att bli en bra chef behöver du empati, nyfikenhet och lyhördhet. Och veta vem du själv är och vilka värderingar du har. De flesta kan lära sig att bli en bra chef, men det passar inte alla på grund av deras personlighet och intresse.

Hur ofta köper du mejeriprodukter från andra företag?

– Jag skulle inte köpa mjölk från Arla, men vill jag exempelvis ha crème fraiche blir jag tvungen att välja något annat än Valio. Man blir väldigt lojal med det företag man jobbar för. Jag köper fortfarande bara Zoégas kaffe, ett av Nestlés varumärken.

Är det jobbigt att vara tvåa efter Arla?

– Att ha hård konkurrens stimulerar mig. Det gör att vi alltid måste vara på tårna. Vi måste vara innovativa och förändringsbenägna. Det gör också att vi måste hitta nya affärsområden. I dag är vi inte bara ett traditionellt mejeri som säljer laktosfri mjölk. Vi är ett mejeri som gått från dairy till food.

Här hittar du hela reportaget.