Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Bygg en snällhetskultur på jobbet

Vi lär våra barn att vara vänliga. Men på jobbet ses snällhet ofta som mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla, skriver Birger Lycken och Katalin Bachry Herngren.

Publicerad 15 november 2022, kl 06:00
Katalin Bachry Herngren, Birger Lycken till vänster, till höger en hand som håller i ett hjärta.
Fler företag borde bli bättre på att bygga en snällhetskultur på jobbet, skriver Katalin Bachry Herngren och Birger Lycken.
Foto: Westander/Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I söndags var det den internationella snällhetsdagen. Men hur stärker chefer och anställda snällhetskulturen på jobbet? 

Snällhet fungerar som ett effektivt smörjmedel för allt samarbete. Men i arbetslivet framställs snällhet ofta som mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla. Vi uppmuntrar våra barn att vara snälla mot varandra, men på jobbet får vi ofta höra att vi är alltför snälla.

Men det är självklart inte särskilt snällt att vara mesig, otydlig eller konflikträdd. Snällhet handlar om att vilja andra väl och agera därefter. När jag är snäll mot mina kollegor bidrar jag till en positiv spiral av ömsesidig tillit. Då kan vi bli modigare och åstadkomma mer tillsammans. Dessutom kommer vi båda att må och trivas bättre.

I arbetslivet framställs snällhet ofta som mesighet

Vi har på vår arbetsplats under många år medvetet byggt en stark snällhetskultur. Det har bidragit till nöjda kunder och en god lönsamhet. Men snällhetskulturen har inte uppstått av sig själv, utan är resultatet av ett hårt dagligt arbete. Om vi skulle slå oss till ro skulle det inte dröja länge innan snällheten började urholkas, eftersom det ofta är svårt att vara snäll.

Svårigheten bottnar i hjärnans medfödda fokus på faror i omgivningen. Sedan årmiljoner är det genetiska grundreceptet mot faror knappast att vara snäll, utan att springa mot säkerheten eller slåss för livet. Vi är programmerade att leta efter tecken på möjliga hot, och att inte agera särskilt omsorgsfullt när vi hittar dem.

Nu lever vi inte längre i den hotfulla miljön på savannen, utan har vår fysiska överlevnad säkrad i vardagen. I arbetslivets utmaningar tjänar vi på att agera mot våra kollegor med välvilja, medan kamp
och flyktreaktionerna sätter krokben för oss. Vi behöver alltså träna på hur vi kan agera snällt mot andra, och hur vi kan motstå impulserna till kamp och flykt när vi känner oss pressade.

Det genetiska grundreceptet mot faror knappast att vara snäll


Här är tre tips på hur du kan bidra till en snällhetskultur på jobbet:

Säg hej till alla. Hälsa på dina kollegor när ni träffas första gången under dagen. När alla pratar med varandra ökar tilliten, samhörigheten och kunskapen om kollegornas kompetens.

Ge mycket beröm. Slösa med beröm när kollegorna har gjort något bra. På en välfungerande arbetsplats får medarbetarna höra minst fem gånger så många positiva kommentarer som kritik.

Be om återkoppling. Be kollegorna om återkoppling på dina egna arbetsinsatser och fråga vad som konkret kan göras bättre till nästa gång. På en lärande arbetsplats pratar man med och inte om varandra.

/Birger Lycken, Katalin Bachry Herngren, Westander pr-byrå.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag till Kollega nummer 4 2024.

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Debatt

Debatt: Dags att börja uppge lönen i jobbannonserna

Om två år träder lönetransparensdirektivet i kraft. Men arbetsgivare bör redan nu förbereda sig på att uppge lönen i jobbannonserna, skriver Anita Rae.
Publicerad 18 juni 2024, kl 06:00
till vänster Anita Rae, till höger digitala jobbannonser
Från och med 2026 ska du kunna läsa lönespannet i jobbannonserna för de jobb du söker. Men det finns fördelar med att vara transparent redan nu, skriver Anita Rae. Foto: Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

EU:s nya direktiv ställer ökade krav på transparens kring lön. Även om reglerna inte träder i kraft förrän 2026 borde svenska arbetsgivare redan nu börja uppge lönen i jobbannonserna. 

Över hela världen sveper transparensens vindar. Somliga pådrivna av nya regler, många på grund av omvärldens förväntningar. Företag delar med sig av utsläppsdata, chefer berättar öppet om sina utmaningar och i sociala medier fortsätter jakten på det äkta. Nu blåser vindarna in på löneområdet.

I juni 2026 kommer ett nytt och revolutionerande direktiv om lönetransparens att träda i kraft inom EU. Direktivet innebär att alla arbetsgivare kommer att behöva meddela ingångslön eller lönespann till jobbsökare och att befintliga anställda ska ha rätt att få en exakt beskrivning av hur lönerna sätts och hur de ser ut uppdelat på kön och liknande roller. 

Målet med direktivet är att få bukt med ojämlika löner. Att det är just transparensen EU siktat in sig på beror på att det anses vara det mest effektiva verktyget. Information är makt, och när jobbsökare vet vilka löneförväntningar de kan ha, uppstår en mer jämlik situation.  När medarbetare känner till lönenivåerna bland sina kollegor kommer de kunna argumentera bättre på objektiva grunder. De företag som bryter mot reglerna riskerar både böter och skadat anseende. Så det gäller att vara förberedd.

Alla arbetsgivare kommer att behöva meddela ingångslön

Trots att de nya reglerna inte träder i kraft förrän om två år finns stora fördelar med att börja jobba efter dem redan nu, inte bara för att ha allt på plats när dagen väl är kommen utan även för att stärka arbetsgivarvarumärket.

Att lön är en avgörande faktor när vi byter jobb vet nog de flesta som jobbar med rekrytering och HR-frågor. När vi under våren frågade jobbsökare svarade 70 procent att lön är en viktig faktor när de söker nya jobb. Samma undersökning visar att 60 procent vill veta vilken lön som erbjuds redan när de läser jobbannonsen, så att de snabbt kan avgöra om rollen passar dem. Efterfrågan på större transparens är alltså stor, och de företag som går i bräschen redan i dag har mycket att vinna. 

Tänk på alla de som redan har jobb men funderar på att byta. Kanske skummar de igenom några jobbannonser utan att få ändan ur vagnen. Skulle de få syn på ett attraktivt lönespann finns det stor möjlighet att ändan lyfts och att arbetsgivare får tillgång till hett eftertraktad kompetens. Att framstå som en progressiv arbetsgivare som jobbar för rättvis lönesättning ska inte underskattas. En direkt effekt är dessutom att anställningsprocessen blir smidigare och du slipper ha bortkastade diskussioner om lönen som bara leder till besvikelse. 

Om lönen inte tål strålkastarljuset är det dags att fundera över om de är försvarbara

Det är dock inte bara hos potentiella nya kollegor som företagen kan stärka sitt anseende. Engagemanget hos de kollegor som redan finns på plats blir också större. När de vet vilka löner som gäller, och varför läget ser ut som det gör, kan man tillsammans skapa en tydlig och strukturerad plan för hur lönesättningen ska se ut. Ökad transparens ger större tydlighet vilket i sin tur skapar trygghet och engagemang. Det tjänar alla parter på.

När jag pratar med arbetsgivare om lönetransparensdirektivet hör jag ofta att det finns en viss rädsla för att visa upp sina lönenivåer för omvärlden. Jag har svårt att förstå den rädslan. Om lönerna på din arbetsplats inte tål att hamna i strålkastarljuset är det dags att fundera över om de verkligen ligger på en försvarbar nivå och är satta utifrån objektiva kriterier. 

Transparensens vindar blåser för ett mer jämlikt samhälle byggt på tillit där inget ska sopas under mattan. Låt inte löneområdet bli ett undantag. Förändringen är oundviklig, och omvärlden förväntar sig att vi öppnar upp och möter dem på lika villkor.

/Anita Rae, vd på Jobbland