Hoppa till huvudinnehåll
Debatt

Debatt: Bygg en snällhetskultur på jobbet

Vi lär våra barn att vara vänliga. Men på jobbet ses snällhet ofta som mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla, skriver Birger Lycken och Katalin Bachry Herngren.

Publicerad 15 november 2022, kl 06:00
Katalin Bachry Herngren, Birger Lycken till vänster, till höger en hand som håller i ett hjärta.
Fler företag borde bli bättre på att bygga en snällhetskultur på jobbet, skriver Katalin Bachry Herngren och Birger Lycken.
Foto: Westander/Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

I söndags var det den internationella snällhetsdagen. Men hur stärker chefer och anställda snällhetskulturen på jobbet? 

Snällhet fungerar som ett effektivt smörjmedel för allt samarbete. Men i arbetslivet framställs snällhet ofta som mesighet, kravlöshet eller konflikträdsla. Vi uppmuntrar våra barn att vara snälla mot varandra, men på jobbet får vi ofta höra att vi är alltför snälla.

Men det är självklart inte särskilt snällt att vara mesig, otydlig eller konflikträdd. Snällhet handlar om att vilja andra väl och agera därefter. När jag är snäll mot mina kollegor bidrar jag till en positiv spiral av ömsesidig tillit. Då kan vi bli modigare och åstadkomma mer tillsammans. Dessutom kommer vi båda att må och trivas bättre.

I arbetslivet framställs snällhet ofta som mesighet

Vi har på vår arbetsplats under många år medvetet byggt en stark snällhetskultur. Det har bidragit till nöjda kunder och en god lönsamhet. Men snällhetskulturen har inte uppstått av sig själv, utan är resultatet av ett hårt dagligt arbete. Om vi skulle slå oss till ro skulle det inte dröja länge innan snällheten började urholkas, eftersom det ofta är svårt att vara snäll.

Svårigheten bottnar i hjärnans medfödda fokus på faror i omgivningen. Sedan årmiljoner är det genetiska grundreceptet mot faror knappast att vara snäll, utan att springa mot säkerheten eller slåss för livet. Vi är programmerade att leta efter tecken på möjliga hot, och att inte agera särskilt omsorgsfullt när vi hittar dem.

Nu lever vi inte längre i den hotfulla miljön på savannen, utan har vår fysiska överlevnad säkrad i vardagen. I arbetslivets utmaningar tjänar vi på att agera mot våra kollegor med välvilja, medan kamp
och flyktreaktionerna sätter krokben för oss. Vi behöver alltså träna på hur vi kan agera snällt mot andra, och hur vi kan motstå impulserna till kamp och flykt när vi känner oss pressade.

Det genetiska grundreceptet mot faror knappast att vara snäll


Här är tre tips på hur du kan bidra till en snällhetskultur på jobbet:

Säg hej till alla. Hälsa på dina kollegor när ni träffas första gången under dagen. När alla pratar med varandra ökar tilliten, samhörigheten och kunskapen om kollegornas kompetens.

Ge mycket beröm. Slösa med beröm när kollegorna har gjort något bra. På en välfungerande arbetsplats får medarbetarna höra minst fem gånger så många positiva kommentarer som kritik.

Be om återkoppling. Be kollegorna om återkoppling på dina egna arbetsinsatser och fråga vad som konkret kan göras bättre till nästa gång. På en lärande arbetsplats pratar man med och inte om varandra.

/Birger Lycken, Katalin Bachry Herngren, Westander pr-byrå.

Debatt

Debatt: Vem är rädd för quiet quitting?

Det går att vara ambitiös utan att lägga hela sin identitet i jobbet. Fler borde omfamna quiet quitting, skriver Dan Bjurman.
Publicerad 22 november 2022, kl 06:00
till vänster en klocka över små träfigurer, till höger Dan Bjurman
Unga gör uppror mot den traditionella bilden av att man måste göra sina hundår för att förtjäna lugn och ro längre fram, skriver Dan Bjurman. Shutterstock
Kollega Debatt  Det här är en text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

“Slöfockar!”. Så kallade Johan Jureskog arbetssökande ungdomar som väljer bort en slitig restaurangbransch – något som möttes med stor kritik. I stället för att skälla om lata ungdomar bör vi lära oss av denna nya attityd till jobb och karriär. För om företag inte anpassar sig kommer talang förloras och utmaningarna växa.

Talanggapet är ingen nyhet. Från it-branschen till krogar, alla behöver kompetenta medarbetare för driva affären framåt. Men arbetssökande står inte med mössan i hand och är tacksamma för vad som helst. Generation Z (födda mellan 1995 och 2012) börjar komma ut i arbetslivet och räds inte att ställa höga krav på sina arbetsgivare. Att ha jobbet som sin huvudsakliga identitet och inspireras av Wolf of Wall Street eller satsa allt på att vara en stereotyp “Girl Boss” är ute -
 integritet och en sund balans är inne. Unga är fortfarande ambitiösa och vill förändra världen. Bara inte på bekostnad av välmåendet och tiden med nära och kära.

Integritet och en sund balans är inne


I USA är många företag oroliga för The Great Resignation och Quiet Quitting. Den stora uppsägningen avser den våg av uppsägningar som uppstod i kölvattnet av covid-19, framförallt i branscher som sjukvård och tech. Ett närliggande fenomen, som i dag diskuteras mer i USA än i Sverige, är Quiet Quitting.

Namnet kan vara förvirrande. Det handlar inte om att faktiskt sluta på sitt jobb, utan att du fortfarande jobbar kvar och gör det du ska, men exempelvis inte gör “det lilla extra” om du inte får ersättning för det. På TikTok pratar vissa användare skämtsamt om att “Act my wage”. Man beter sig som man får betalt - insatsen motsvarar det man får av arbetsgivaren.

Hela diskussionen kan ses som ett uppror mot den traditionella bilden av att man som ung måste göra sina hundår för att förtjäna lugn och ro längre fram. I stället för att vara hunsade nykomlingar så följer de helt enkelt sin arbetsbeskrivning. De jobbar det avtalade antalet timmar med de arbetsuppgifter man kommit överens om, varken mer eller mindre. De kollar inte mejlen när de är lediga och de tar ut den semester de har rätt till.

Det är ett uppror mot bilden av att man måste göra sina hundår

Det kan låta självklart och många tänker nog att det här är ett amerikanskt fenomen. Men med tanke på den andel svenska sjukskrivningar som grundar sig i stress och utmattningssyndrom bör vi ta det på allvar. Dels för att företagen inte har råd att förlora talanger, men även för att vi faktiskt måste bry oss om våra anställda. De är grunden i varje framgångsrikt bolag och måste respekteras. Kanske kan de unga som från början sätter gränser driva utvecklingen av arbetsplatskulturen och därmed öka välmåendet. Engagerade och välmående medarbetare är en vinst för alla.

Svenskar slår sig gärna för bröstet och ser sig själva som innovativa, digitala och jämställda. Men vi får inte blir för bekväma och tro att det går att göra samma sak för alltid. För att vara en innovativ och lockande arbetsplats måste man ständigt ifrågasätta sin interna kultur och sina rutiner. Vill vi locka tillbaka medarbetare till kontoret efter pandemin för att det faktiskt behövs i verksamheten, eller handlar det egentligen om kontrollbehov och gamla normer?

Det är inte självklart att fysisk närvaro på ett kontor passar bäst. Fråga dig själv vad du vill åstadkomma. Är du  rädd att förlora produktivitet när alla inte är på plats? För många kontorsjobb kan det då snarare handla om att implementera digitala lösningar och att se till att alla utbildas i hur de används korrekt. Det är dessutom en insats som hjälper även medarbetare som jobbar på kontoret. Pandemin ökade takten på digitaliseringen och utvecklingen av distansarbetet. Nu gäller det att ta tillvara de positiva aspekterna i denna utveckling.

 

Är du  rädd att förlora produktivitet när alla inte är på plats?


Det största hotet mot företagen och produktiviteten är inte Quiet Quitting eller “lata ungdomar”. Det är trögrörliga rutiner och gamla attityder. Innovativa bolag måste utveckla även arbetsplatskulturen, inte bara produkterna. Här är fem saker jag anser att chefer borde se över för att behålla sina talanger: 
 

  1. Lita på dina medarbetare. Ingen vill bli ifrågasatt och granskad hela tiden. Om du vill behålla talangerna i stället för att se dem gå till konkurrenter måste de känna sig uppskattade. Genom att lita på att de gör sitt jobb även när du inte kan se dem på kontoret visar du förtroende. Det viktiga är leveranser och vilka resultat du faktiskt kan se. Inte antalet timmar på en specifik adress.
  2. Var uppmärksam på dina medarbetares välmående. Lär dig identifiera tecken på stress och missnöje. Det går ofta långt innan någon säger till, särskilt på en arbetsplats där åsikter ses som klagomål istället för hjälpsam feedback. Lär känna personerna du jobbar med och försök fånga upp missnöje innan de tröttnar och söker sig vidare någon annanstans.
  3. Tillåt distansarbete och flexibla arbetsformer. Vissa företag vill få tillbaka medarbetarna till kontoret - trots att arbetet kan utföras hemifrån. 
  4. Kapa onödig administration. Hur mycket tid lägger ni internt på administration, informationsdelning och rapportering? Börja med att ta reda vad ni faktiskt måste göra. Därefter kan ni se över möjligheter att digitalisera och automatisera. På så vis frigörs tid för kärnverksamheten. Låt dina anställda fokusera på sin spetskompetens istället.
  5. Ett anställningsavtal är inte slutet. Kom ihåg att du måste fortsätta locka medarbetarna även när de börjat hos er. Många är bra på att se hur de är en attraktiv arbetsgivare för potentiella medarbetare och visar ett stort intresse vid rekryteringen. Ett färdigt anställningsavtal betyder inte att man kan sluta uppmärksamma personen och tro att den ska nöja sig för alltid. 

/Dan Bjurman, Sverigechef på Salesforce