Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 förtroendevalda om sjuknärvaron på deras jobb

70 procent av alla sysselsatta går sjuka till jobbet trots att de känner att de borde ha stannat hemma och kurerat sig. Vilket enligt ny forskning kan leda till kraftigt försämrad hälsa och förtidspension. Här berättar fem fackligt förtroendevalda i Unionen om sin egen och kollegornas "sjuknärvaro".
Anita Täpp Publicerad
Illustration: Dennis Eriksson

De förtroendevalda har svarat på följande frågor:

1. Brukar du gå sjuk till jobbet?
2. När stannar du hemma?
3. Hur är det med sjuknärvaron i stort på din arbetsplats?
4. Kan sjuknärvaro också vara bra?

Läs mer: 7 av 10 jobbar när du är sjuka

Carina Nolte, ledamot i klubbstyrelsen och arbetsmiljöombud på Com Hem i Härnösand:

1. Inte vanligtvis numera. Tidigare har jag inte varit lika lyhörd och lyssnat på kroppen och inte riktigt greppat att jag varit sämre än jag har varit, som vid ett tidigt skede vid en förkylning. Man behöver vara lyhörd och lyssna på kroppens signaler. Man har ett ansvar som individ att sköta sin hälsa och hitta ett sunt tempo och balans mellan arbetsliv och privatliv.

2. Ja, nu stannar jag hemma när jag är sjuk, om jag har feber och infektioner.

3. I vår bransch har vi generellt ett högt tempo då många arbetar med effektivitet och mätverktyg som kan upplevas stressande. Man stannar kanske inte alltid upp och reflekterar över sin situation vilket i sig kan leda till infektioner, och man kanske går till arbetet med förkylningar fast man borde stanna hemma, vilket orsakar sjuknärvaro. Jag tror att i många fall har det med ekonomin att göra, och en pliktkänsla. Dels vill man inte belasta sina kollegor och lämna över arbetsuppgifter och sedan vill man inte halka efter med eget arbete. Det kan också beröra provisioner och måluppfyllnad. Plus en stolthet, att man är stolt över att inte vara sjukskriven. Dialogen om när man borde stanna hemma kan jag uppleva saknas på många arbetsplatser.

4. Det är en jättesvår fråga. Men nej, jag tycker inte det. Oavsett om ens sjukdom beror på fysiskt eller psykologisk orsak så tänker jag att vid sjuknärvaro förhindras återhämtning och nedvarvning som kan leda till ohälsa och längre sjukskrivningar som följd.

Axel Lundström, klubbordförande på Teleperformance i Göteborg:

1. Ja, det händer. Men det beror på vad man har för sjukdom. Är det en lättare förkylning så går jag till jobbet. Främst därför att jag förlorar väldigt mycket pengar i och med karensdagen.

2. Jag jobbar som real time analyst vilket innebär att jag bland annat sköter schemat och kontrollerar att de som sitter i kundservice gör det de ska. Och då vill jag också göra ett bra jobb. Så om jag exempelvis skulle ha halsfluss så jag inte kan koncentrera mig och prata med folk, och dessutom kan smitta andra, då stannar jag ändå hemma.

3. Sjuknärvaro är inte vanligt. Men det beror också på vilken yrkeskategori man tillhör, om du jobbar direkt i produktion, med kundservice eller försäljning. Och då kan det också vara tvärtom, att du stannar hemma fast du borde gå till jobbet. På kundservice har vi ganska hög sjukfrånvaro, runt tio procent. Medan det bland chefer och lite centrala positioner är vanligare att man kommer till jobbet, därför att de är väldigt överbelastade med arbete och vet att om de missar en dag så måste de ta igen det arbetet när de kommer tillbaka.

4. Nej, det är bara negativt. Det skulle i så fall vara att man slipper bli av med pengar. Men i grunden tror jag inte det är bra för hälsan. Även om det ibland, som om det också kan vara bra om man exempelvis skadat benet eller är deppig, ändå kan vara bra att vara på jobbet så man får stimulans och känner att man gör nytta.

Jan Knutsson, klubbordförande på DHL Express i Ljusdal:

1. Nja, det har hänt. Karensdagen spelar roll. Men också därför att jag jobbar i ett team där vi gör samma sak, vi söker gods som hamnar fel och som kunder inte får tag på, och då blir mina ärenden utlagda på andra som får mer att göra om jag är borta.

2. Om jag får magsjuka eller blir förkyld med hög feber så jag nästan hostar sönder mig.

3. Jag tror inte så många är det. Men det är också en gränsdragningsfråga, alltså hur sjuk man själv anser att man ska vara för att stanna hemma. De flesta går ändå till jobbet när man är lite halvförkyld.

4. Min personliga åsikt är att jag inte tror man alltid blir bättre av att stanna hemma. Om man exempelvis blir förkyld så blir man inte frisk av att sitta hemma i soffan, om man inte har ett tungt ansträngande arbete.

Tomas Jansson, klubbordförande på SSAB i Borlänge/Finnspång:

1. Ja det händer, därför att man är en lojal tjänsteman. Jag jobbar heltid som klubbordförande och då har man väldigt många möten och det kan exempelvis vara svårt att få en ersättare eftersom alla andra har ett annat jobb på heltid.

2. Om jag är rejält förkyld med feber eller har magsjuka.

3. Styrelsens gemensamma bedömning är att många kommer till jobbet fast de är sjuka. Generellt är man lojal och känner att man behöver ställa upp och inte vill lägga jobbet på någon annan. Därför att man tror att man gör de andra en otjänst. Samtidigt känner man att högarna växer om man är borta och folk jobbar redan in i kaklet.

4. Det beror naturligtvis på hur sjuk man är. Men om man exempelvis har en depression är det kanske ändå bra att komma tillbaka till jobbet en del av en dag som rehabilitering. Sedan kan fördelen för alla ändå vara att man känner mindre stress om man känner att man är klar med sina uppgifter när man går hem för dagen.

Birgitta Henriksson, ordförande i riksklubben på Fortum i Stockholm:

1. Jag är nästan aldrig sjuk. Men som skiftarbetare är man alltid sjuk när man är ledig. Vi övervakar vattenkraft dygnet runt och om jag är hemma måste en kollega jobba övertid eller blir inringd. Då utsätter jag alltså någon annan. Så särskilt vid storhelger vill man inte sjukskriva sig om man inte är dödssjuk. Då biter man ihop och går dit i stället.

2. Om jag blir magsjuk.

3. Det beror på vilken tjänst och roll man har. Vi har förtroendearbetstid och många kollegor som jobbar kontorstid kan också jobba hemifrån genom att vara uppkopplade och vara med vid viktiga möten via exempelvis Skype. Men det är ju också en slags sjuknärvaro. Men vi har inte fått några signaler om att det är något problem. Men om man som skiftarbetande går sjuk till jobbet är det nog främst därför att man inte vill utsätta kollegorna. Plus karensdagen.

4. Nej, jag ser inget bra med det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.
Arbetsmiljö

Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef

Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Så hårt styrs du på jobbet när AI blir chef
Arbetsmiljö

När AI blir chef – så detaljstyrs du på jobbet

Fler chefsuppgifter ersätts av AI och algoritmiska system. Nu varnar forskare för att det kan försämra arbetsmiljön.
– Vi får en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand vid Karolinska institutet.
Elisabeth Brising Publicerad 19 maj 2025, kl 06:01
En humanoid robot som sitter vid en dator.
Människa vs maskin. Vad händer med arbetsmiljön om AI blir chef? Fler chefsuppgifter ersätts av datadrivna system, algoritmer och AI, som mäter dina prestationer på jobbet. Men ständigt mätande kan göra oss mer stressade enligt forskare. Foto: Colourbox

Ditt arbete loggas digitalt. Chefen kollar vem du har kontakt med och hur lång tid du ägnar åt en uppgift. Tangenttryck. Hur länge du är borta från datorn. Din röst analyseras av ett program och dina känslor av en kamera kopplad till AI. 

Är det en scen ur diktaturromanen 1984? Nej det är 2025 och förekommer på kundtjänstjobb i USA och några europeiska länder enligt rapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?

– Tekniken möjliggör en mer omfattande övervakning. Med den ständiga feedbacken får vi en digital taylorism på crack, säger Karin Hennum Nilsson, doktorand på Karolinska institutet och en av rapportförfattarna. 

Karin Hennum Nilsson.
Karin Hennum Nilsson. Foto: Privat

Hon beskriver hur mer eller mindre komplex teknik tar över olika arbetsledande funktioner från första linjens chefer. Det kallas algoritmisk arbetsledning. 

– Det är inte automation av arbetet, utan av planering, återkoppling och övervakning av arbetet. Tekniken kan bygga på AI, men också på enkla algoritmer, säger Karin Hennum Nilsson.

Datadriven arbetsledning är vanligast i tjänstemannayrken. Enligt en OECD-rapport uppger 90 procent av företagen i USA att de har någon form av arbetsledning via en algoritm. I Europa är siffran 79 procent. 

Taylorism är en amerikansk ledningsteori från början av 1900-talet då man ville effektivisera företag med tidsstudier av alla anställdas arbetsmoment. Det har lett till att färre anställda väntas prestera mer, med mindre självbestämmande och mer övervakning. 

Kan påverka arbetsmiljö och hälsa

AI och algoritmiska system kan ersätta chefsuppgifter i många Unionen-branscher. Säljare, callcenters, kundtjänst, e-handel och logistik är påverkade, liksom HR, IT och media och kommunikation. 

När digital teknik tar över chefsfunktioner kan det påverka arbetsmiljön negativt. Men enligt forskarna vid KI tas frågor om arbetsmiljö i princip aldrig med när nya system sjösätts. Facket involveras sällan. 

– När man inför de här säger man att man ska skapa smidiga processer men tänker inte på konsekvenserna för människorna som ska arbeta i dem, säger Karin Hennum Nilsson. 

I en studie hon gjort på svenska logistikföretag såg man att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa som ångest och paranoia

Så mår vi av mer övervakning: Obehag

Mer distansarbete har lett till att chefer vill kontrollera arbetet på nya digitala sätt eller kolla hur ofta medarbetarna är inne på kontoret. Samtidigt varnar Unionen för att viss övervakning kan vara olaglig. 

Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral

Hur vi upplever ökad övervakning och algoritmstyrd bedömning på jobbet är olika. Att ständigt kontrolleras leder för de flesta till ökad anspänning enligt Karin Hennum Nilsson, som också är psykolog. 

– Det finns ett obehag i att ständigt känna sig bevakad. Särskilt i kombination med att inte veta vad övervakningen används till eller vad som mäts. Om man känner sig misstänkliggjord kan det ha en förödande effekt på ens arbetsmoral och vilja att göra ett gott jobb. Men om arbetsgivaren är tydlig kring vad man samlar in, syftet och hur ens data används kanske det inte upplevs så, säger hon. 

Oklart vad som är okej

Enligt Unionens undersökningar vill en majoritet av svenskarna inte ha digitala system som övervakar vad de gör på arbetstid. 42 procent vill inte heller ha system som mäter deras prestationer . När Kollega frågade 2019 var det bara 25 procent som oroade sig för sin integritet på jobbet.

Unionen har nyligen stämt ett företag där en chef realtidsfilmade en anställd hela dagarna vilket ledde till psykisk stress och sjukskrivning. Facket driver på för ett ökat integritetsskydd för anställda, men få medarbetare protesterar i praktiken. 

– Även om det kanske är förbjudet att övervaka använder man inte sin rätt att vägra eller protestera. Det är också en knivig bedömningsfråga om behovet att övervaka överväger arbetstagarens rätt till integritet, säger Karin Hennum Nilsson. 

Tjänstemän och chefer mer positiva

Trots riskerna med AI och digital arbetsledning är tjänstemän mer positiva till det än arbetarna, enligt forskningen. Unionens medlemmar tycks ha drabbats mindre av negativa konsekvenser. Tjänstemän upplever tekniken mer som beslutsstöd. 

– Det ses i större utsträckning som en möjliggörande teknologi, säger Karin Hennum Nilsson

Chefer hoppas att nya AI-system ska ge dem mindre administration. Tjänstemän och chefer är samtidigt de grupper vars jobb tros påverkas mest framöver av AI-utvecklingen. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

  • Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

    Det är system som kan
    • Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
    • Planera personalstyrkan, schemalägga.
    • Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Det här vill forskarna 

  1. Anställda behöver förstå hur systemen fungerar och på vilka grunder beslut fattas.
  2. Anställda och fack ska få tillgång till data som arbetsgivarens algoritmer samlar in om anställda. 
  3. Garantera anställda säkra data och ärlig datahantering samt ge mänsklig feedback och erbjud opt-out-möjligheter, att ta mänskliga beslut. 
  4. Fackliga ska kunna anmäla arbetsgivare vars system kränker anställdas rätt till integritet till Integritetskyddsmyndigheten, Imy. 

Rapporten: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef? Forskningsbaserad kunskap och slutsatser från en tvärvetenskaplig policykonferens, Institutet för miljömedicin och forskningsprojektet ALGOSH vid KI.

Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
Callcenter arbetsplats
Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”
Arbetsmiljö

”Kontoret blir mer som ett showroom”

Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, ser kontoret som en allt mindre viktig del av arbetslivet.
Publicerad 5 maj 2025, kl 11:00
Tillbaka till kontoret. Jimmy Rosén, vd, Angry Creative.
Seniora medarbetare kan jobba på distans, men yngre behöver kontor för att fungera optimalt, menar Jimmy Rosén på Angry Creative. Foto: Privat/Colourbox.

Kontoret har sin plats i det moderna arbetslivet, men det är mer en parentes än något ristat i sten. Det menar Jimmy Rosén, vd för Angry Creative, som utvecklar e-handelslösningar för industribolag. Han jämför utvecklingen för kontor med vad som sker inom handel och köpcenter.

– Butikerna fungerar alltmer som showroom medan handeln flyttar online. Köpcenter har färre stora butiker och fler restauranger och krogar. Internet är den stora möjliggöraren där vi får större utbud, och vi möts fysiskt bara för det som inte kan upplevas via en skärm.

Behov av fysiskt kontor minimalt

På Angry Creative arbetar seniora konsulter med lång erfarenhet, vilket gör att behovet av ett fysiskt kontor är minimalt – åtminstone för dem.

– Våra anställda är extremt autonoma och skapar stort värde varje minut de arbetar. De rekryteras sällan lokalt, så vi satsar i stället på en digital kultur med humor och empati.

Men för juniora medarbetare ser det annorlunda ut. Att jobba hemifrån fungerar i teorin, men i praktiken blir det en mardröm, menar Jimmy Rosén.

– Juniorer fastnar lätt på enkla problem och behöver någon nära som kan hjälpa dem vidare. Ska de jobba på distans krävs schemalagda avstämningar varannan timme, då försvinner all produktivitet. Vi har mätdata som visar att de arbetar upp till åtta gånger långsammare om de inte får löpande coachning. På ett kontor är det enklare – och trevligare – att fånga upp om de är på väg åt fel håll.

Kontor viktigt för att samla team

På Angry Creative har man därför valt att standardisera och automatisera mer, vilket har minskat behovet av juniora medarbetare. Men inom digital marknadsföring, där AI driver utvecklingen framåt, fyller kontoret en viktig roll för att samla teamet.

– Där är allt nytt och förändras hela tiden. Det finns ingen som har tio års erfarenhet, så där är juniorernas energi avgörande. De seniora hänger ofta inte med i den snabba utvecklingen, men de kan stötta med struktur och strategiskt tänkande. I den miljön är kontoret lysande, säger Jimmy Rosén.

Enligt honom har kontoret blivit ett showroom – en plats för specifika behov snarare än en självklar mittpunkt i verksamheten.

– Det används främst för de yngre medarbetarna och representation, gärna med närhet till restauranger och after work. I dag går en mindre del av omsättningen till kontor och mer till att skapa digitala arbetsmiljöer med AI, automation och smarta system, säger han.