Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Tandsköterskor vill ha skyddad titel

”Ställ krav på utbildning och gör tandsköterska till en skyddad titel.” Det menar tandsköterskor och medlemmar i Unionen som oroas över att allt fler tandläkare anställer outbildad personal. Något som riskerar patientsäkerheten och dessutom sänker statusen på yrket.
Linnea Andersson Publicerad
Colourbox.com
Colourbox.com

Yrket som tandsköterska har förändrats mycket genom åren och har under det senaste decenniet blivit allt mer självständigt. I dag arbetar de flesta tandvårdsmottagningar med så kallad delegerad tandvård, det vill säga att vissa behandlingar eller delar av behandlingen utförs av en tandsköterska. Det kan till exempel vara att ge bedövning, röntga eller utföra vissa tandfyllningsbehandlingar.

– Arbetet är mycket mer självständigt i dag än det var när jag började jobba som tandsköterska, säger Kerstin Hovemyr som blev färdig sköterska i slutet av 70-talet.

Utbildningen är i dag på minst tre terminer och innehåller bland annat kurser i anatomi och medicin. Kerstin Hovemyr och andra som jobbat länge har fortbildat sig för att hålla sig à jour med de utökade kraven på dagens arbetsmarknad.

Bristen på tandsköterskor har dock gjort att många tandläkare låter outbildad personal utföra sköterskornas uppgifter, vilket Socialstyrelsen också tillåter. Men tandsköterskorna själva höjer ett varningens finger och menar att deras jobb absolut kräver en examen, inte minst för patienternas säkerhet.

– Det är helt otroligt att man inte har kompetent personal utan i stället tar vem som helst från gatan. Det är som att jag skulle jobba utan utbildning på ett sjukhus och kalla mig för sjuksköterska, säger Kerstin Hovemyr som tror att många som går till tandläkaren inte vet om att de kan bli behandlade av outbildad personal.

– Det sker på patientens bekostnad. För många är det redan en mer eller mindre jobbig situation att gå till tandläkaren, det är viktigt att man känner sig trygg och att personalen har en gedigen baskunskap så att de är beredda om det händer något när man ligger i tandläkarstolen.

Privata Tandvårdsanställdas Samverkansgrupp (PTS) för medlemmar i Unionen vill se ett krav på utbildning för den som arbetar som tandsköterska, att det ska bli en skyddad titel.

– Förutom patientsäkerheten skulle en licens höja statusen på yrket och motverka lönedumpning. I dag kan en utbildad tandsköterska och outbildad tandvårdspersonal ha lika hög lön, säger Liza Löfberg, ordförande i Unionenklubben på Praktikertjänst samt PTS.

Kerstin Hovemyr håller med och vill allra helst – åtminstone på sikt – att tandsköterskorna blir legitimerade. Dock påpekar hon att det tog lång tid och krävdes mycket jobb för att tandhygienist skulle bli ett legitimerat yrke 1991.

Tandsköterska:

Utbildningen till tandsköterska är mellan tre och fyra terminer lång och varvar teori och praktik. Kurserna består bland annat av anatomi, anestesi (bedövning), farmakologi, smittskydd och administration. Det är en kvalificerad yrkesutbildning (KY).

Det råder stor efterfrågan på tandsköterskor på grund av den höga snittåldern och det under de närmsta åren kommer bli stora pensionsavgångar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN

Arbetsmarknad

Anders räddar liv – som extraknäck

Affärsmöten kan avbrytas bryskt när larmet går i Gagneftrakten. Ingenjören Anders Liss bisyssla som deltidsbrandman inom räddningstjänsten påverkar både jobb och familjeliv, men är värd all uppoffring, anser han.
Johanna Rovira Publicerad 11 augusti 2025, kl 06:01
Deltidsbrandman i omklädningsrum
Ingenjören Anders Liss jobbar ofta från brandstationen i Gagnef - på så vis tjänar han värdefulla minuter om larmet skulle gå och han måste avbryta ett möte. Foto: Klas Sjöberg

Fem minuter. Så lång tid har deltidsbrandmannen Anders Liss på sig att vara ombytt och redo på brandstationen i Gagnef efter att larmdosan i hans ficka tjutit. Det innebär att han måste lämna eventuella jobbmöten inom några sekunder. 

Men Anders Liss, som i det civila är konsult och projektledare inom infrastruktur, beredskap, har oftast förvarnat alla inblandade. Leder han mötet har han utsett en ersättare som snabbt kan ta över. Dessutom har brandstationen i Gagnef, som bemannas uteslutande av deltidsbrandmän, iordningställt arbetsplatser, så under beredskapsveckorna jobbar Anders Liss ibland därifrån. 

–Då blir det lugnare när larmet går, då har man någon minut på sig för att avsluta möten i väntan på att kollegorna dyker upp, säger Anders Liss. 

– De flesta jag jobbar med vet ju att jag är deltidsbrandman, så det har egentligen aldrig varit några problem. 

En förutsättning för att vara deltidsbrandman är ju att man har möjlighet att vara på plats snabbt. Före coronapandemin reste Anders Liss kopiöst mycket i tjänsten som konsult, men smittskyddsreglerna 2020 innebar mer distansarbete, så han passade på att hörsamma en uppmaning från brandchefen i Gagnef. 

– Jag har alltid haft en liten, liten dröm att jobba med blåsljusverksamhet, så jag ringde kårchefen och sedan gick allt mycket fort. 

Beredskap dygnet runt

Efter diverse testdagar och introduktionsutbildning, som inbegrep såväl fysiska tester som lämplighetstester, blev Anders Liss brandman på Gagnef brandstation. Tjugo deltidsbrandmän har i grupper om fem, beredskap dygnet runt för att rycka ut på alltifrån hjärtstopp och trafikolyckor till bränder och drunkningstillbud på svaga isar. 

För att kunna rädda liv som bisyssla krävs emellertid ett godkännande från huvudarbetsgivaren. Och man får vara beredd på att plånboken blir något tunnare. 

– Jag har förtroendearbetstid, så försvinner jag ut på ett larm kan jag jobba ikapp den förlorade tiden. Men för obligatoriska heldagsutbildningar eller utryckningar som kräver längre insatser, som till exempel skogsbränder, får jag ta semester eller obetald tjänstledighet. 

Då får han i stället lön från Räddningstjänsten, och den lönen är inte lika hög som löneavdraget. Men i Anders Liss fall är pengarna inte drivkraften. 

Relation till olycksoffer

Jobbet som deltidsbrandman kan stundom bli lite tungt, erkänner han. I synnerhet som de flesta i ett litet samhälle som Gagnef känner varandra och det händer att han träffar på olycksoffer han på ett eller annat sätt har en relation till.   

–Svåra olyckor kan ju påverka en, men vi har bra system för stöd efter någon allvarligare olycka. Det är helt okej att vara ledsen och det finns en värme i gruppen som gör att man orkar fortsätta. De flesta larm rinner faktiskt av mig fullständigt, vi kan ju inte påverka något som redan hänt. 

Familjelivet påverkas däremot. Anders Liss familjemedlemmar är i princip lika mycket brandmän som han själv, hävdar han.

– Barnen har beredskap om larmet går och om jag lämnar dem i sticket på affären, till exempel. 

Viktig del av civilförsvaret

Trots att bisysslan kan vara jobbig emellanåt och påverkar såväl familj som ekonomi, anser Anders Liss att fördelarna vida överstiger nackdelarna. Han hoppas att fler ska få upp ögonen för möjligheten att vara deltidsbrandman. Räddningstjänsten har svårt att rekrytera folk, men är en viktig del av civilförsvaret och dessutom helt nödvändig för att samhället ska fungera, anser Anders Liss.

– Jag gör det här för att det är kul. Det ger energi och man får en väldigt speciell gemenskap med sina kollegor, som man inte kan få på sitt vanliga jobb.  

– Jag har stor nytta av att tänka annorlunda kring säkerhet. Jag inbillar mig att jag kan behålla lugnet i krissituationer och inte hetsar upp mig lika lätt som tidigare. Man får också andra prioriteringar om vad som är viktigt i livet, säger Anders Liss. 

Bisyssla

  • Det finns inget  som hindrar dig att jobba extra (om du inte jobbar statligt), men kolla att anställningsavtal och  kollektivavtal  inte innehåller  konkurrensklausuler eller annat som hindrar  extraknäck.
  • Prata med din arbetsgivare för att ha ryggen fri. För att jobba inom Räddningstjänsten krävs godkännande från arbetsgivaren. 
  • Får du inkomster från flera håll betalar du antagligen för lite skatt. Den så kallade brytpunkten för statlig skatt, alltså din inkomst innan grundavdraget tagits bort, är i år 643 100 kronor. Tjänar du mer än så tillkommer statlig inkomstskatt på 20 procent. 
  • Mister du ditt heltidsjobb kan det bli knepigt att få a-kassa om du haft en bisyssla.