Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt första quiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Flera studier har visat att andra generationens invandrare har en tuffare arbetsmarknad än barn till infödda. De tjänar mindre, är oftare arbetslösa och har mer sällan ett yrke som motsvarar deras utbildningsnivå. De utsätts dessutom för diskriminering, särskilt vid rekryteringar.
Men i en ny avhandling från Högskolan i Gävle har forskaren Pinar Aslan studerat barn till migranter som det har gått bra för. Hon ville ta reda på vad det var som gjorde att de hade lyckats – trots att deras förutsättningar var sämre.
Avhandlingen visar att det fanns flera faktorer som påverkade. En var familjen.
– Familjen var en nyckelresurs, främst genom att den formade deras ambitioner. De såg föräldrarna som en inspirationskälla: om de hade lyckats, trots språksvårigheter, trots att de kom till ett främmande land, skulle de också lyckas. Andra, som hade föräldrar som var exkluderade på arbetsmarknaden, såg det som en revansch: ”Jag måste visa att deras flykt inte var förgäves.” Barnen upplevde en påtaglig press och hade väldigt höga förväntningar på sig, föräldrarna ansåg att det var självklart att deras barn skulle lyckas eftersom de haft så bra förutsättningar, säger Pinar Aslan.
Men höga krav hemifrån räcker inte. Enligt Pinar Aslan var ytterligare en avgörande faktor stöd från offentliga tjänstemän under uppväxten och vid inträdet på arbetsmarknaden.
– De här individerna hade haft turen att stöta på människor som hade visat dem vägen. För många handlade det om offentliga tjänstemän som lärare, socialarbetare och arbetsförmedlare som hade stöttat och visat samhörighet. Det ökade deras motivation och handlingskraft. Det är en sak att höra från sina föräldrar att man kan lyckas – vad vet de om den världen? – och en annan att höra det från en tjänsteman. När de säger att det är möjligt går det att tro på det.
För att lyckas på arbetsmarknaden hade Pinar Aslans intervjupersoner dessutom hittat strategier för att hantera diskriminering på arbetsmarknaden.
– De uppfattade arbetsmarknaden som svår att komma in på och att den egna etiska bakgrunden skulle vara ett hinder, baserat på egna erfarenheter och vad de hade hört av andra. Några sökte sig till etniskt profilerade yrken. Det är yrken där det är en fördel att exempelvis kunna ett annat språk, som inom socialtjänsten. Det handlade mer om att kompensera för nackdelen det innebär att ha en annan etnisk bakgrund än att det var deras drömjobb. Andra tog den hårda vägen och sökte sig till branscher med hård konkurrens. De hade andra strategier, exempelvis att börja på en lägre position där de egentligen inte ville vara och genom hårt arbete kämpa sig uppåt.
Pinar Aslan betonar de offentliga tjänstemännens viktiga roll för hennes intervjupersoner. Hon hyser en farhåga att framtidens barn till migranter inte kommer att få samma stöd.
– Vi vet att offentliga tjänstemän får allt tuffare arbetsvillkor. Kommer det att finnas möjlighet för dem att fortsätta stötta och ge kvalificerat stöd? Många av dem tvingas släcka bränder i stället för att ägna sig åt förebyggande arbete, trots att det är nyckeln.
Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.
Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.
– Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.
Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig: Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.
– Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.
Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?
– Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.
Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?
– Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.
Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen?
– Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.
Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.
–Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det – i värsta fall – kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.
*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.
– Vi har jobbat länge med olika typer av riktade satsningar för att öka andelen seniora sökande och i grunden handlar det om att vi vill vara en park för alla och att våra gästers mångfald ska återspeglas hos våra anställda.
– Vi har ökat antalet seniora kollegor i samtliga parker förra året och det fanns säsongsanställda som fyllt 75 år i alla parker. Även i år ser det ut att finnas ett stort intresse. Vi tycker det är bra att vi får medarbetare som har både livs- och arbetserfarenhet och vi ser enbart fördelar med mångfald, inkluderat ålder. Det ger en fin dynamik i gruppen.
– Nej, vi kan inte se några. Oavsett vem man är passar man inte för alla roller, det handlar inte om ålder. Vi har inte fått någon negativ respons på våra riktade kampanjer.