kollega.se logotyp
Sök
Arbetsmarknad

Få uppsagda tjänstemän och 95 000 lediga jobb

Arbetsmarknaden i Sverige för tjänstemän är väldigt stark. Just nu finns det 95 000 lediga tjänstemannajobb, samtidigt som antalet uppsagda tjänstemän under årets första kvartal var rekordlåg.
Oscar Broström Publicerad
Person söker jobb på Arbetsförmedlingens hemsida.
Arbetsmarknaden för tjänstemän är stark just nu, med få inskrivna på TRR och många lediga jobb. Foto: Jessica Gow/TT.

Omställningsorganisationen TRR, som stöttar uppsagda tjänstemän i näringslivet, uppger att antalet nyinskrivna tjänstemän inte varit så låg för ett enskilt kvartal på 16 år. Under perioden januari-mars ansökte 1 838 personer om omställningsstöd, vilket kan jämföras med 4 188 personer under första kvartalet 2021.

Det här är en indikation på att arbetsmarknaden för tjänstemän i Sverige är stark, trots en orolig omvärld.

– Vi har inte sett så låga inflöden av tjänstemän på flera år, vilket indikerar en stabiliserad arbetsmarknad. Extra glädjande är att det är fler som hittar nya positiva lösningar än som söker stöd hos oss. Det är tydligt att pandemins påverkan på den svenska arbetsmarknaden nu tydligt mattats av och än ser vi hos TRR inga stora effekter av kriget i Ukraina men vi följer mycket noggrant utvecklingen, säger Johan Lagerhäll, tf vd på Trygghetsrådet TRR, i ett pressmeddelande.

En annan positiv utveckling är att antalet inskrivna hos TRR var 5 353 vid kvartalets slut. Det är en minskning med mer än hälften jämfört med samma period förra året.

Många lediga jobb

För personer som söker tjänstemannayrken finns det gott om jobb i dagsläget. Enligt Arbetsförmedlingens siffror, som Unionen bearbetat, har antalet lediga tjänstemannajobb ökat från 60 000 till 95 000 på fem månader.

–  Vi har en stark arbetsmarknad just nu, men jag blev ändå förvånad över att så många jobb tillkommit på bara några få månader, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl i ett pressmeddelande.

Unionen har sammanställt en lista över de vanligaste lediga jobben. Den stora merparten av dem – 16 av 20 – kräver högskolekompetens. Enligt Katarina Lundahl måste Sverige arbeta aktivt med att lösa bristen på kompetens.

– För att redan yrkesverksamma ska kunna ta sig vidare i karriären måste arbetsgivarna satsa mer på att kompetensutveckla sina egna medarbetare. Och politikerna måste se till att utbildningsutbudet på högskolor och universitet blir bättre, säger Katarina Lundahl.

Unionens lista över lediga jobb

Här är topplistan över flest lediga tjänstemannajobb. Listan visar vakanser hos Arbetsförmedlingen i februari 2022. Siffran i parantes avser antal vakanser.

1. Företagssäljare (14 495)

2. Grundutbildade sjuksköterskor (9 911)

3. Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. (6 710)

4. Telefonförsäljare m.fl. (4 328)

5. Kundtjänstpersonal (4 118)

6. Grundskollärare (2 542)

7. Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. (1 835)

8. Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik (1 502)

9. Övriga kontorsassistenter och sekreterare (1 438)

10. Personal- och HR-specialister (1 437)

11. Marknadsanalytiker och marknadsförare m.fl. (1 288)

12. Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik (1 130)

13. Socialsekreterare (1 057)

14. Civilingenjörsyrken inom maskinteknik (1 037)

15. Specialistläkare (943)

16. Förskollärare (934)

17. Medicinska sekreterare, vårdadministratörer m.fl. (846)            

18. Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. (839)

19. Planerare och utredare m.fl. (775)

20. Drifttekniker, IT (769)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

– Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

– Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

– Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

– Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

– Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.

Läs även