Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få uppsagda tjänstemän och 95 000 lediga jobb

Arbetsmarknaden i Sverige för tjänstemän är väldigt stark. Just nu finns det 95 000 lediga tjänstemannajobb, samtidigt som antalet uppsagda tjänstemän under årets första kvartal var rekordlåg.
Oscar Broström Publicerad
Person söker jobb på Arbetsförmedlingens hemsida.
Arbetsmarknaden för tjänstemän är stark just nu, med få inskrivna på TRR och många lediga jobb. Foto: Jessica Gow/TT.

Omställningsorganisationen TRR, som stöttar uppsagda tjänstemän i näringslivet, uppger att antalet nyinskrivna tjänstemän inte varit så låg för ett enskilt kvartal på 16 år. Under perioden januari-mars ansökte 1 838 personer om omställningsstöd, vilket kan jämföras med 4 188 personer under första kvartalet 2021.

Det här är en indikation på att arbetsmarknaden för tjänstemän i Sverige är stark, trots en orolig omvärld.

– Vi har inte sett så låga inflöden av tjänstemän på flera år, vilket indikerar en stabiliserad arbetsmarknad. Extra glädjande är att det är fler som hittar nya positiva lösningar än som söker stöd hos oss. Det är tydligt att pandemins påverkan på den svenska arbetsmarknaden nu tydligt mattats av och än ser vi hos TRR inga stora effekter av kriget i Ukraina men vi följer mycket noggrant utvecklingen, säger Johan Lagerhäll, tf vd på Trygghetsrådet TRR, i ett pressmeddelande.

En annan positiv utveckling är att antalet inskrivna hos TRR var 5 353 vid kvartalets slut. Det är en minskning med mer än hälften jämfört med samma period förra året.

Många lediga jobb

För personer som söker tjänstemannayrken finns det gott om jobb i dagsläget. Enligt Arbetsförmedlingens siffror, som Unionen bearbetat, har antalet lediga tjänstemannajobb ökat från 60 000 till 95 000 på fem månader.

–  Vi har en stark arbetsmarknad just nu, men jag blev ändå förvånad över att så många jobb tillkommit på bara några få månader, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl i ett pressmeddelande.

Unionen har sammanställt en lista över de vanligaste lediga jobben. Den stora merparten av dem – 16 av 20 – kräver högskolekompetens. Enligt Katarina Lundahl måste Sverige arbeta aktivt med att lösa bristen på kompetens.

– För att redan yrkesverksamma ska kunna ta sig vidare i karriären måste arbetsgivarna satsa mer på att kompetensutveckla sina egna medarbetare. Och politikerna måste se till att utbildningsutbudet på högskolor och universitet blir bättre, säger Katarina Lundahl.

Unionens lista över lediga jobb

Här är topplistan över flest lediga tjänstemannajobb. Listan visar vakanser hos Arbetsförmedlingen i februari 2022. Siffran i parantes avser antal vakanser.

1. Företagssäljare (14 495)

2. Grundutbildade sjuksköterskor (9 911)

3. Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. (6 710)

4. Telefonförsäljare m.fl. (4 328)

5. Kundtjänstpersonal (4 118)

6. Grundskollärare (2 542)

7. Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. (1 835)

8. Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik (1 502)

9. Övriga kontorsassistenter och sekreterare (1 438)

10. Personal- och HR-specialister (1 437)

11. Marknadsanalytiker och marknadsförare m.fl. (1 288)

12. Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik (1 130)

13. Socialsekreterare (1 057)

14. Civilingenjörsyrken inom maskinteknik (1 037)

15. Specialistläkare (943)

16. Förskollärare (934)

17. Medicinska sekreterare, vårdadministratörer m.fl. (846)            

18. Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. (839)

19. Planerare och utredare m.fl. (775)

20. Drifttekniker, IT (769)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

IMY: Lexbase och Krimfup bryter mot lagen

Lexbase och Krimfup får inte längre visa uppgifter om brott efter sökningar på namn, personnummer eller adress. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter att ha granskat tjänsterna. Lexbase ska överklaga beslutet.
David Österberg Publicerad 3 november 2026, kl 11:12
Integritetsskyddsmyndigheten IMY
Lexbase och Krimfup bryter mot GDPR. Det slår Integritetsskyddsmyndigheten fast efter en tillsyn. Söktjänsterna får inte visa brottsuppgifter efter sökningar med namn, personnummer eller adress. Integritetsskyddsmyndigheten IMY

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott. Två av dem är Lexbase och Krimfup.

Tjänsterna har grundlagsskydd genom så kallade frivilliga utgivningsbevis. Det innebär att skyddet för personuppgifter i EU:s dataskyddsförordning GDPR inte gäller.

Men nu slår Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, fast att EU-rätten har företräde.

IMY anser därför att Lexbase och Krimfup har behandlat personuppgifter om brott utan lagligt stöd. Myndigheten kräver att bolagen ser till att användare inte kan ta del av uppgifter om brott genom att söka på namn, personnummer eller adress.

Bolagen bakom tjänsterna, Legal Newsdesk Sweden AB respektive Fuplex AB, får också reprimander av IMY.

Lexbase ska överklaga

Gunnar Axén är ansvarig utgivare på Lexbase. Han kallar IMY:s beslut för "myndighetsaktivism" i en kommentar till Kollega:

"Vi anser att IMY har gjort en långtgående övertolkning av EU-domstolens avgörande och att beslutet är ett tydligt exempel på myndighetsaktivism med allvarliga konsekvenser för tryck- och yttrandefriheten i Sverige. EU-domstolen har dessutom aldrig prövat Lexbase nuvarande, redaktionellt bearbetade nyhetstjänst, utan uttalade sig om den tidigare verksamheten."

Gunnar Axén anser också att det är problematiskt att IMY anser att Lexbase inte bedriver journalistisk verksamhet:

"Det illustrerar enligt vår mening ett grundläggande demokratiskt problem: att en myndighet anser sig ha mandat att dra gränsen för vad som är godtagbar journalistik och vilka journalistiska verksamheter som ska omfattas av grundlagens skydd."

Enligt Lexbase för IMY:s beslut tankarna till auktoritära stater:

"En sådan ordning är djupt oroande och för tankarna till hur myndigheter i auktoritära stater som Ryssland och Turkiet har använts för att begränsa den fria pressen. Vi kommer därför att överklaga beslutet."

MrKoll måste tillåta radering

IMY har samtidigt granskat söktjänsterna MrKoll och Upplysning. Enligt myndigheten har bolagen bakom tjänsterna inte tillgodosett privatpersoners rätt att få personuppgifter raderade enligt GDPR.

Eric Leijonram
Eric Leijonram. Pontus Lundahl/TT

– Vi har i Sverige en situation med sökbara uppgiftssamlingar om stora delar av befolkningen. Vem som helst kan enkelt kartlägga oss, för vilka syften som helst. Nu blir det dock tydligt att söktjänster av det slag vi har granskat behöver tillämpa rätten till radering och följa de krav som finns för behandling av uppgifter om brott, säger Eric Leijonram, generaldirektör för IMY, i ett pressmeddelande.

Enligt IMY var avsikten med frivilliga utgivningsbevis aldrig att de skulle möjliggöra den här typen av omfattande söktjänster för personuppgifter.

– Det markerades uttryckligen av lagstiftaren. Mot bakgrund av ny praxis från Högsta domstolen och EU-domstolen finner vi nu att de aktuella söktjänsterna behöver följa dataskyddsförordningen, säger Eric Leijonram.

IMY har fått omkring 3 800 klagomål mot de fyra bolagen.

Kollega söker Krimfup för en kommentar.

Så säger lagen

Uppgifter om brott har ett särskilt skydd i GDPR. De får som huvudregel bara behandlas under myndighetskontroll eller när det finns särskilt stöd i lag. Ett fullständigt register över fällande brottmålsdomar får bara föras under kontroll av en myndighet.

Källa: IMY, GDPR artikel 10

Vad är IMY?

Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, är Sveriges dataskyddsmyndighet. Den granskar att företag, myndigheter och andra verksamheter följer reglerna om dataskydd, bland annat GDPR. IMY ger också vägledning om hur personuppgifter får hanteras och kan ingripa mot verksamheter som bryter mot reglerna. 

Myndigheten hette tidigare Datainspektionen, men bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten 2021.

Källa: Integritetsskyddsmyndigheten (IMY)