Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få uppsagda tjänstemän och 95 000 lediga jobb

Arbetsmarknaden i Sverige för tjänstemän är väldigt stark. Just nu finns det 95 000 lediga tjänstemannajobb, samtidigt som antalet uppsagda tjänstemän under årets första kvartal var rekordlåg.
Oscar Broström Publicerad 4 april 2022, kl 10:42
Person söker jobb på Arbetsförmedlingens hemsida.
Arbetsmarknaden för tjänstemän är stark just nu, med få inskrivna på TRR och många lediga jobb. Foto: Jessica Gow/TT.

Omställningsorganisationen TRR, som stöttar uppsagda tjänstemän i näringslivet, uppger att antalet nyinskrivna tjänstemän inte varit så låg för ett enskilt kvartal på 16 år. Under perioden januari-mars ansökte 1 838 personer om omställningsstöd, vilket kan jämföras med 4 188 personer under första kvartalet 2021.

Det här är en indikation på att arbetsmarknaden för tjänstemän i Sverige är stark, trots en orolig omvärld.

– Vi har inte sett så låga inflöden av tjänstemän på flera år, vilket indikerar en stabiliserad arbetsmarknad. Extra glädjande är att det är fler som hittar nya positiva lösningar än som söker stöd hos oss. Det är tydligt att pandemins påverkan på den svenska arbetsmarknaden nu tydligt mattats av och än ser vi hos TRR inga stora effekter av kriget i Ukraina men vi följer mycket noggrant utvecklingen, säger Johan Lagerhäll, tf vd på Trygghetsrådet TRR, i ett pressmeddelande.

En annan positiv utveckling är att antalet inskrivna hos TRR var 5 353 vid kvartalets slut. Det är en minskning med mer än hälften jämfört med samma period förra året.

Många lediga jobb

För personer som söker tjänstemannayrken finns det gott om jobb i dagsläget. Enligt Arbetsförmedlingens siffror, som Unionen bearbetat, har antalet lediga tjänstemannajobb ökat från 60 000 till 95 000 på fem månader.

  Vi har en stark arbetsmarknad just nu, men jag blev ändå förvånad över att så många jobb tillkommit på bara några få månader, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl i ett pressmeddelande.

Unionen har sammanställt en lista över de vanligaste lediga jobben. Den stora merparten av dem – 16 av 20 – kräver högskolekompetens. Enligt Katarina Lundahl måste Sverige arbeta aktivt med att lösa bristen på kompetens.

– För att redan yrkesverksamma ska kunna ta sig vidare i karriären måste arbetsgivarna satsa mer på att kompetensutveckla sina egna medarbetare. Och politikerna måste se till att utbildningsutbudet på högskolor och universitet blir bättre, säger Katarina Lundahl.

Unionens lista över lediga jobb

Här är topplistan över flest lediga tjänstemannajobb. Listan visar vakanser hos Arbetsförmedlingen i februari 2022. Siffran i parantes avser antal vakanser.

1. Företagssäljare (14 495)

2. Grundutbildade sjuksköterskor (9 911)

3. Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. (6 710)

4. Telefonförsäljare m.fl. (4 328)

5. Kundtjänstpersonal (4 118)

6. Grundskollärare (2 542)

7. Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. (1 835)

8. Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik (1 502)

9. Övriga kontorsassistenter och sekreterare (1 438)

10. Personal- och HR-specialister (1 437)

11. Marknadsanalytiker och marknadsförare m.fl. (1 288)

12. Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik (1 130)

13. Socialsekreterare (1 057)

14. Civilingenjörsyrken inom maskinteknik (1 037)

15. Specialistläkare (943)

16. Förskollärare (934)

17. Medicinska sekreterare, vårdadministratörer m.fl. (846)            

18. Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. (839)

19. Planerare och utredare m.fl. (775)

20. Drifttekniker, IT (769)

Arbetsmarknad

Regeringen lovar ändring om studiestöd

Den som jobbar i ett bristyrke kan nekas omställningsstudiestöd. Det är fel, enligt fack och arbetsgivare. Nu lovar regeringen att ändra i lagen.
David Österberg Publicerad 2 juni 2023, kl 15:15
Till höger utbildningsminister Mats Persson, till vänster en person öppnar ett kuvert från CSN.
I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan om studiestöd. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras. Foto: Lars Schröder/Jessica Gow/TT.

I höstas öppnade ansökningen till det nya omställningsstudiestödet. Nu visar det sig att personer nekats stöd på felaktiga grunder, enligt en artikel från TT. CSN har avslagit flera ansökningar på grund av att personerna som sökt jobbar i ett bristyrke. Men att neka någon stöd med den motiveringen strider mot det huvudavtal som fack och arbetsgivare tecknat och som ligger till grund för den nya lagen.

Martin Wästfelt. Foto: Jessica Gow/TT.

– Vi kan aldrig acceptera att någon får sin ansökan avslagen baserat på nuvarande yrke. Reformens kärna är att skapa rörlighet på arbetsmarknaden och att individen ska kunna stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Det kan innebära att man utvecklas inom det yrke man redan arbetar inom eller att man byter karriär helt, säger Martin Wästfelt, förhandlingschef för den fackliga samverkansorganisationen PTK och förhandlingschef på Unionen.

Men är det inte rimligt att den som redan har en stark ställning på arbetsmarknaden får stå tillbaka för personer som inte har det?

– Det kan finnas flera skäl till att man vill byta jobb. Det kan till exempel handla om att man har svårt att klara av ett helt arbetsliv inom sitt nuvarande yrke eller att man vill göra något annat av något annat skäl. Omställningsorganisationerna gör en bedömning av om en utbildning stärker en individs ställning på arbetsmarknaden, men det är fel att neka någon stödet för att den redan jobbar inom ett bristyrke.

Regeringen lovar lagändring

I onsdags träffade organisationerna bakom huvudavtalet – LO, PTK och Svenskt Näringsliv – regeringen för att diskutera frågan. Efter mötet lovade utbildningsminister Mats Persson (L) att lagen ska ändras.

– Det är bra eftersom det här är en principiellt viktig fråga, säger Martin Wästfelt.

Långa handläggningstider

Ytterligare ett problem med omställningsstudiestödet är de långa handläggningstiderna. Kollega har i flera artiklar berättat om personer som väntat i månader på besked och om att pengar avsatta för omställning riskerar att brinna inne.

– Vi har en tät dialog med både regeringen och CSN och har varit tydliga med att vi inte kan acceptera de långa handläggningstiderna. Det är oacceptabelt att regeringen inte håller sin del av överenskommelsen.

Vad kan ni göra om de långa handläggningstiderna fortsätter?

– Det finns mycket vi kan göra, men just nu konstaterar jag att det finns en stark vilja och bred politisk förankring kring att värna reformen. Vi har också förståelse för att det finns en del barnsjukdomar och att regelverket är nytt och komplext. Jag är övertygad om att frågan kommer att lösas.