Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Få uppsagda tjänstemän och 95 000 lediga jobb

Arbetsmarknaden i Sverige för tjänstemän är väldigt stark. Just nu finns det 95 000 lediga tjänstemannajobb, samtidigt som antalet uppsagda tjänstemän under årets första kvartal var rekordlåg.
Oscar Broström Publicerad
Person söker jobb på Arbetsförmedlingens hemsida.
Arbetsmarknaden för tjänstemän är stark just nu, med få inskrivna på TRR och många lediga jobb. Foto: Jessica Gow/TT.

Omställningsorganisationen TRR, som stöttar uppsagda tjänstemän i näringslivet, uppger att antalet nyinskrivna tjänstemän inte varit så låg för ett enskilt kvartal på 16 år. Under perioden januari-mars ansökte 1 838 personer om omställningsstöd, vilket kan jämföras med 4 188 personer under första kvartalet 2021.

Det här är en indikation på att arbetsmarknaden för tjänstemän i Sverige är stark, trots en orolig omvärld.

– Vi har inte sett så låga inflöden av tjänstemän på flera år, vilket indikerar en stabiliserad arbetsmarknad. Extra glädjande är att det är fler som hittar nya positiva lösningar än som söker stöd hos oss. Det är tydligt att pandemins påverkan på den svenska arbetsmarknaden nu tydligt mattats av och än ser vi hos TRR inga stora effekter av kriget i Ukraina men vi följer mycket noggrant utvecklingen, säger Johan Lagerhäll, tf vd på Trygghetsrådet TRR, i ett pressmeddelande.

En annan positiv utveckling är att antalet inskrivna hos TRR var 5 353 vid kvartalets slut. Det är en minskning med mer än hälften jämfört med samma period förra året.

Många lediga jobb

För personer som söker tjänstemannayrken finns det gott om jobb i dagsläget. Enligt Arbetsförmedlingens siffror, som Unionen bearbetat, har antalet lediga tjänstemannajobb ökat från 60 000 till 95 000 på fem månader.

  Vi har en stark arbetsmarknad just nu, men jag blev ändå förvånad över att så många jobb tillkommit på bara några få månader, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl i ett pressmeddelande.

Unionen har sammanställt en lista över de vanligaste lediga jobben. Den stora merparten av dem – 16 av 20 – kräver högskolekompetens. Enligt Katarina Lundahl måste Sverige arbeta aktivt med att lösa bristen på kompetens.

– För att redan yrkesverksamma ska kunna ta sig vidare i karriären måste arbetsgivarna satsa mer på att kompetensutveckla sina egna medarbetare. Och politikerna måste se till att utbildningsutbudet på högskolor och universitet blir bättre, säger Katarina Lundahl.

Unionens lista över lediga jobb

Här är topplistan över flest lediga tjänstemannajobb. Listan visar vakanser hos Arbetsförmedlingen i februari 2022. Siffran i parantes avser antal vakanser.

1. Företagssäljare (14 495)

2. Grundutbildade sjuksköterskor (9 911)

3. Mjukvaru- och systemutvecklare m.fl. (6 710)

4. Telefonförsäljare m.fl. (4 328)

5. Kundtjänstpersonal (4 118)

6. Grundskollärare (2 542)

7. Behandlingsassistenter och socialpedagoger m.fl. (1 835)

8. Ingenjörer och tekniker inom elektroteknik (1 502)

9. Övriga kontorsassistenter och sekreterare (1 438)

10. Personal- och HR-specialister (1 437)

11. Marknadsanalytiker och marknadsförare m.fl. (1 288)

12. Ingenjörer och tekniker inom maskinteknik (1 130)

13. Socialsekreterare (1 057)

14. Civilingenjörsyrken inom maskinteknik (1 037)

15. Specialistläkare (943)

16. Förskollärare (934)

17. Medicinska sekreterare, vårdadministratörer m.fl. (846)            

18. Systemanalytiker och IT-arkitekter m.fl. (839)

19. Planerare och utredare m.fl. (775)

20. Drifttekniker, IT (769)

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.