Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

En ny chans efter 50

Det är aldrig för sent att hitta ett nytt, spännande jobb. Möt Lena Kristiansson och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.
Publicerad
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Till vänster, Nils Hansson, 64, och till höger Lena Kristiansen, 54, fick nya jobb med hjälp av Trygghetsrådet. Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder.

Lena var 39 år och hade två barn när hon läste in gymnasiet. Innan dess hade hon jobbat som inne­säljare, med kundservice samt haft en egen tygaffär.


Första jobbet efter utbildningen blev i kundtjänsten på Nilfisks Sverigekontor. Hon blev kvar på det globala danska rengöringsföretaget i 15 år. Där har hon jobbat i olika roller på olika avdelningar. Allt­eftersom fick hon allt mer avancerade uppgifter.

– Det var learning by doing. Jag blev ansvarig för företagets affärssystem och var med om att implementera SAP, säger Lena Kristiansen.
När arbetsgivaren flyttade till Göteborg erbjöds hon att följa med. Men Lena Kristiansen, som har sin hemmaplan i Stockholm, hade inga tankar på det.

– Det var tråkigt. Men jag bestämde mig för att se det som en möjlighet att göra något annat.

Lena, som beskriver sig som en positiv, glad och kreativ person, gillade läget och försökte gå vidare. Att hon fyllt 53 år var inget hon jagade upp sig över.

– Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder. Men då var det tanken att jag börjar bli gammal och ska jag göra något annat ska jag göra det nu.

Hon arbetade kvar till sista mars förra året. Sedan tog hon omedelbart tag i jobbsökandet.

– Jag hade inget cv. Min profil på Linkedin var inte bra. Tillsammans med en rådgivare på Trygghetsrådet fick jag hjälp att inventera mina kompetenser.

Lena Kristiansen gick seminarier och kurser, bland annat en utbildning i telefonen som redskap. Hon konstaterar att det ju är en helt annan sak att sälja sig själv än att sälja något annat. 

Förra sommaren gick åt att till att tänka vad hon hade gjort och ville göra samt att fila på sitt cv.

– Jag läste massor av platsannonser för att komma på vad jag kunde göra, och kom fram till att jag ville arbeta kvar i SAP.

På kurserna träffade hon andra arbetssökande. Många var i hennes ålder och förstås diskuterades åldersdiskriminering.

– Jag hörde också en hel del solskens­historier. Så då tänkte jag ”Varför ska inte jag också kunna få jobb?”.

Lena Kristiansen sökte ett 25-tal jobb och kom på flera intervjuer. En dag hittade hon annonsen som kändes som att hon hade skrivit den själv. Hon gick vidare i olika intervjuer och tester. I samma veva gick hon på jobbmässa. 

– Att jag gått vidare gjorde mig lite kaxig. På mässan fick jag jättebra kontakt med en rekryterare som tyckte att jag skulle söka jobb som IT-konsult.

Inom några dagar hamnade hon på ny intervju. Ett drygt halvår efter att hon blev arbetslös hade hon två erbjudanden om anställning.

– Jag valde mellan ett mer stabilt jobb och ett som var mer osäkert men utvecklande. Det blev IT-konsult­jobbet. Varför inte fortsätta utmana
mig själv?

Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt.

Nyligen övergick Nils Hanssons tjänst som applikationsutvecklare och internkonsult på Lloyds apotek i fast anställning. Efter ett och ett halvt års, stundtals motigt, jobbsökande har han hamnat alldeles rätt i yrkeslivet igen.

– Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt, säger han. 

Nils Hansson var projektledare på globala IT-konsulten CGI och blev i samband med ett uppköp av med jobbet. Han fick ett avgångsvederlag men oroade sig ändå för ekonomin.

– Trots att jag hade hyfsat nära till 65 år så var pension inte ett alternativ för mig

Nils Hansson är civilingenjör i elektroteknik och har också läst systemvetenskap och ekonomi. Han har drivit eget och varit anställd i omgångar och huvudsakligen jobbat med systemutveckling men även som projektledare.

Fram till dess att han blev av med jobbet för första gången hade han aldrig sökt ett jobb. De har kommit av sig själv. Men när IT-bubblan sprack i början av 2000-talet blev han arbetslös.

– Jag var 50 plus redan då och kände av åldersfixeringen så fort jag kom till ställen där jag inte hade kontakter. Men till slut hörde en tidigare leverantör av sig och erbjöd jobb som projektledare.

Lika enkelt gick det inte denna gång. Nils Hansson sökte de jobb han tyckte att han hade chans på, både som specialist och projektledare. Han var med i slutfasen av några rekryteringar. För att förbättra sitt cv tog han flera projektledarkurser. Månaderna gick och inget hände. Då fick han hjälp av TRR Trygghetsrådet att göra en längre kompetensinventering. 

– Det ledde fram till att jag sökte jobb som specialist i stället för projektledare. När jag började marknadsföra mig som det till exempel på Linkedin fick jag en helt annan respons.

Annonsen för sitt nya jobb hittade han i Arbetsförmedlingens platsbank.

– Jag hade turen att det inte gick via en rekryterare, utan att jag personligen fick träffa min blivande chef och marknadsföra mig själv direkt. 

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Jobbtips!

Några förslag från Nils och Lena:

  • Blir du arbetslös – sök jobb fort
  • Gå på alla kurser, seminarier och träffar du bara kan!
  • Leta jobb med hjälp av dina kontakter

Anställa 65-plussare

  • Det är ren vinst att ans­tälla 65-plussare. Året efter att en person fyllt 65 år behöver arbetsgivaren endast betala ålderspensions­avgift på 10,21 procent av lönen i stället för 31,42 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Han fick rätt mot Lexbase i EU-domstolen

EU-domstolen anser att det kan vara olagligt att sälja brottmålsdomar. Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten mellan Goled Raabi och Lexbase.
David Österberg Publicerad 14 augusti 2026, kl 06:03
Goled Raabi har stämt Lexbase
Goled Raabi stämde Lexbase i tingsrätten. Tingsrätten bad EU-domstolen om vägledning och har nu fått det: att sprida domar kan strida mot dataskyddsförordningen GDPR, enligt domstolen. Anders Warne

Genom flera svenska söktjänster går det att ta reda på om en person har dömts för brott, vilket gör att gamla domar ligger kvar trots att den dömde avtjänat sitt straff. En av dem är Lexbase. Goled Raabi dömdes 2011 till fängelse för rån. Året efter hade han avtjänat sitt straff.

Efter några år togs domen bort från polisens belastningsregister. Men inte från Lexbase och andra söktjänster. Där kan vem som helst mot betalning få tillgång till uppgifter om domar, åtal och tvister. Företagen hävdar att de sysslar med journalistik och därmed inte omfattas av dataskyddsförordningen GDPR.

– Straffet tar slut, men systemet fortsätter bestraffa människor och försvårar återanpassning till arbetslivet, sa Goled Raabi till Kollega i vintras.

Tvisten handlar om undantaget för journalistiska ändamål i GDPR

Nu har EU-domstolen fattat ett beslut som kan försvåra för söktjänsterna att sprida domar. Enligt avgörandet är Lexbase och liknande söktjänster inte automatiskt journalistisk verksamhet bara för att de har utgivningsbevis. Därför kan det vara otillåtet för dem att sprida uppgifter om brott.

– Det känns skönt, men också väntat. Domen är stark och genomtänkt och det finns ingenting i den som jag är missnöjd med. Men det är sorgligt att det ska behövas en dom från EU-domstolen för att något ska hända. Det här är något som riksdagen borde ha fixat för längesedan.

Goled Raabi hävdar att möjligheten att hitta domar i digitala söktjänster har gjort det svårare för honom att få ett nytt jobb. Därför stämde han 2024 Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.

Enligt GDPR omfattas personuppgifter om brott av särskilt stränga regler och får bara behandlas i vissa situationer. Ett undantag gäller behandling för journalistiska ändamål. Flera företag med rättsdatabaser har därför skaffat utgivningsbevis och hävdat att deras verksamhet är journalistisk.

EU-domstolen pekar ut flera krav för journalistisk verksamhet

Attunda tingsrätt begärde förhandsavgörande från EU-domstolen eftersom GDPR är en EU-förordning. I juli kom EU-domstolens avgörande. Domstolen slog fast att bedömningen av om en verksamhet är journalistisk ska göras utifrån flera omständigheter. Det kan bland annat ha betydelse om uppgifter om brott har bearbetats eller redigerats före publicering, om uppgifterna har faktagranskats och om verksamheten omfattas av yrkesetiska regler.

Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten med hjälp av EU-domstolens vägledning. 

– Jag har ingen aning om vad rätten kommer att komma fram till. Men jag tror att det blir svårt för Lexbase och liknande företag att hävda att de ägnar sig åt journalistik. Man kan inte längre låtsas att man ägnar sig åt journalistik för att tjäna pengar. Domen har fört lite mänsklighet tillbaka till Sverige. Man kan inte sälja människors uppgifter hursomhelst, säger Goled Raabi.

Lexbase anser att de redan ändrat verksamheten

EU-domstolens avgörande påminner om det som Högsta Domstolen kom fram till 2025. Enligt den domen är det inte tillåtet att sprida personuppgifter om brott till allmänheten. 

Efter domen ändrade fler rättsdatabaser sin verksamhet och säljer inte längre fullständiga domar. Lexbase anser därför att EU-domstolens avgörande inte kommer att påverka deras verksamhet. Det är dock fortfarande möjligt att söka på ett namn och få veta om någon är dömd för brott. Med hjälp av målnummer kan man sedan själv begära ut domen.

Kollega har sökt Lexbase för en kommentar.

Därför prövas Lexbase i domstol

  • Goled Raabi dömdes för rån 2011 och avtjänade sitt fängelsestraff året därpå.
  • Han anser att uppgifter om domen i Lexbase har försvårat hans möjligheter att få arbete.
  • 2024 stämde han Lexbase i Attunda tingsrätt för brott mot GDPR.
  • Tingsrätten begärde vägledning från EU-domstolen.
  • EU-domstolen slog i juli fast att digitala rättsdatabaser inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet.
  • Nu ska Attunda tingsrätt avgöra tvisten utifrån EU-domstolens besked.

Det säger EU-domstolen

När är en rättsdatabas journalistik? EU-domstolen pekar på flera faktorer som kan vägas in:

  • Om uppgifter om brott bearbetas eller redigeras före publicering.
  • Om uppgifterna faktagranskas.
  • Om verksamheten följer yrkesetiska regler.
  • Om någon gör en bedömning av publiceringens allmänintresse.
Arbetsmarknad

Sju utbildningar som ger jobb

Har du insett att du måste byta jobb? Här är sju utbildningar som ger goda chanser till anställning – och så får du förändringen att bli verklighet.
David Österberg, Petra Rendik Publicerad 4 augusti 2026, kl 05:59
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.