Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

En ny chans efter 50

Det är aldrig för sent att hitta ett nytt, spännande jobb. Möt Lena Kristiansson och Nils Hansson som berättar om oron, utmaningarna och hur sedan allt löste sig till det bästa.
Publicerad
Linda Prieditis/IBL Bildbyrå
Till vänster, Nils Hansson, 64, och till höger Lena Kristiansen, 54, fick nya jobb med hjälp av Trygghetsrådet. Linda Prieditis/IBL Bildbyrå

Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder.

Lena var 39 år och hade två barn när hon läste in gymnasiet. Innan dess hade hon jobbat som inne­säljare, med kundservice samt haft en egen tygaffär.


Första jobbet efter utbildningen blev i kundtjänsten på Nilfisks Sverigekontor. Hon blev kvar på det globala danska rengöringsföretaget i 15 år. Där har hon jobbat i olika roller på olika avdelningar. Allt­eftersom fick hon allt mer avancerade uppgifter.

– Det var learning by doing. Jag blev ansvarig för företagets affärssystem och var med om att implementera SAP, säger Lena Kristiansen.
När arbetsgivaren flyttade till Göteborg erbjöds hon att följa med. Men Lena Kristiansen, som har sin hemmaplan i Stockholm, hade inga tankar på det.

– Det var tråkigt. Men jag bestämde mig för att se det som en möjlighet att göra något annat.

Lena, som beskriver sig som en positiv, glad och kreativ person, gillade läget och försökte gå vidare. Att hon fyllt 53 år var inget hon jagade upp sig över.

– Någonstans i bakhuvudet fanns det här med ålder. Men då var det tanken att jag börjar bli gammal och ska jag göra något annat ska jag göra det nu.

Hon arbetade kvar till sista mars förra året. Sedan tog hon omedelbart tag i jobbsökandet.

– Jag hade inget cv. Min profil på Linkedin var inte bra. Tillsammans med en rådgivare på Trygghetsrådet fick jag hjälp att inventera mina kompetenser.

Lena Kristiansen gick seminarier och kurser, bland annat en utbildning i telefonen som redskap. Hon konstaterar att det ju är en helt annan sak att sälja sig själv än att sälja något annat. 

Förra sommaren gick åt att till att tänka vad hon hade gjort och ville göra samt att fila på sitt cv.

– Jag läste massor av platsannonser för att komma på vad jag kunde göra, och kom fram till att jag ville arbeta kvar i SAP.

På kurserna träffade hon andra arbetssökande. Många var i hennes ålder och förstås diskuterades åldersdiskriminering.

– Jag hörde också en hel del solskens­historier. Så då tänkte jag ”Varför ska inte jag också kunna få jobb?”.

Lena Kristiansen sökte ett 25-tal jobb och kom på flera intervjuer. En dag hittade hon annonsen som kändes som att hon hade skrivit den själv. Hon gick vidare i olika intervjuer och tester. I samma veva gick hon på jobbmässa. 

– Att jag gått vidare gjorde mig lite kaxig. På mässan fick jag jättebra kontakt med en rekryterare som tyckte att jag skulle söka jobb som IT-konsult.

Inom några dagar hamnade hon på ny intervju. Ett drygt halvår efter att hon blev arbetslös hade hon två erbjudanden om anställning.

– Jag valde mellan ett mer stabilt jobb och ett som var mer osäkert men utvecklande. Det blev IT-konsult­jobbet. Varför inte fortsätta utmana
mig själv?

Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt.

Nyligen övergick Nils Hanssons tjänst som applikationsutvecklare och internkonsult på Lloyds apotek i fast anställning. Efter ett och ett halvt års, stundtals motigt, jobbsökande har han hamnat alldeles rätt i yrkeslivet igen.

– Jag gör det jag kan, är duktig på och tycker är roligt, säger han. 

Nils Hansson var projektledare på globala IT-konsulten CGI och blev i samband med ett uppköp av med jobbet. Han fick ett avgångsvederlag men oroade sig ändå för ekonomin.

– Trots att jag hade hyfsat nära till 65 år så var pension inte ett alternativ för mig

Nils Hansson är civilingenjör i elektroteknik och har också läst systemvetenskap och ekonomi. Han har drivit eget och varit anställd i omgångar och huvudsakligen jobbat med systemutveckling men även som projektledare.

Fram till dess att han blev av med jobbet för första gången hade han aldrig sökt ett jobb. De har kommit av sig själv. Men när IT-bubblan sprack i början av 2000-talet blev han arbetslös.

– Jag var 50 plus redan då och kände av åldersfixeringen så fort jag kom till ställen där jag inte hade kontakter. Men till slut hörde en tidigare leverantör av sig och erbjöd jobb som projektledare.

Lika enkelt gick det inte denna gång. Nils Hansson sökte de jobb han tyckte att han hade chans på, både som specialist och projektledare. Han var med i slutfasen av några rekryteringar. För att förbättra sitt cv tog han flera projektledarkurser. Månaderna gick och inget hände. Då fick han hjälp av TRR Trygghetsrådet att göra en längre kompetensinventering. 

– Det ledde fram till att jag sökte jobb som specialist i stället för projektledare. När jag började marknadsföra mig som det till exempel på Linkedin fick jag en helt annan respons.

Annonsen för sitt nya jobb hittade han i Arbetsförmedlingens platsbank.

– Jag hade turen att det inte gick via en rekryterare, utan att jag personligen fick träffa min blivande chef och marknadsföra mig själv direkt. 

Cajsa Högberg
brev@kollega.se

Jobbtips!

Några förslag från Nils och Lena:

  • Blir du arbetslös – sök jobb fort
  • Gå på alla kurser, seminarier och träffar du bara kan!
  • Leta jobb med hjälp av dina kontakter

Anställa 65-plussare

  • Det är ren vinst att ans­tälla 65-plussare. Året efter att en person fyllt 65 år behöver arbetsgivaren endast betala ålderspensions­avgift på 10,21 procent av lönen i stället för 31,42 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.
Arbetsmarknad

Lytens köp av Northvolt klart – 600 återanställs

Lytens köp av batterifabriken Northvolt är i hamn. Produktionen ska återupptas i år och bolaget räknar med att anställa 600 personer – ett besked som välkomnas av Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 27 februari 2026, kl 11:46
Den amerikanska batteritillverkaren Lyten har köpt konkursade Northvolts tillgångar. Här batterifabriken i Skellefteå. Foto: Jonas Westling/TT

Amerikanska Lyten har slutfört köpet av Northvolts svenska batteritillgångar till ett värde av närmare 5 miljarder dollar. Köpet omfattar Northvolt Ett i Skellefteå, och forskningscentret Northvolt Labs i Västerås.

Samtidigt kommer det att etableras ett nytt ”Lyten Industrial Hub” i Skellefteå, där batteritillverkning ska kombineras med ett datacenter.

Ska anställa 600 medarbetare

I ett pressmeddelande uppger Lyten att man inom kort kommer att återanställa personal – både i Skellefteå och i Västerås. Bolaget räknar med att man behöver rekrytera mer än 600 medarbetare under de kommande 12 månaderna.

– Nu när transaktionen är klar är vi glada över att kunna återuppta produktionen och inleda upptrappningen i Sverige, säger Matthias Arleth, VD för Lyten Sverige, i pressmeddelandet.

Beskedet om köpet välkomnas av Aksel Bäcklund, ombudsman på Unionen:

– Det är glädjande. Våra medlemmar som blev uppsagda i samband med konkursen har fortfarande sin återanställningsrätt och därför förtur på tjänster som Lyten ska anställa till, säger han i en skriftlig kommentar till Kollega.

Unionen: ”Risk att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig”

Unionen har uppskattningsvis 1 000 medlemmar med återanställningsrätt – både från konkursutbrottet och från massuppsägningarna för ett drygt år sedan. Många har dock redan fått ny anställning eller lämnat landet. Unionen har förhandlat med Lyten-bolagen sedan i höstas och har vissa farhågor inför framtiden.

– Nu inväntar vi besked om när det kan ske och när våra medlemmar kan få anställningserbjudanden. Vi ser en risk i att mycket kompetens inte kommer vara tillgänglig då så pass lång tid passerat sedan konkursutbrottet, säger Aksel Bäcklund.

Lyten vill lösa tvister i skiljedomstol – facken kritiska

I höstas gick det amerikanska bolaget med i Teknikarbetsgivarna och omfattas därmed av kollektivavtal. Facken har dock varit kritiska till att arbetsgivarens försök att föra in klausuler i anställningsavtalen som inte följer svensk praxis.

Det handlar bland annat om att skrivningar där tjänstemännen avsäger sig rätten att lösa tvister i Arbetsdomstolen eller tingsrätt. I stället ska alla tvister med Lyten lösas i så kallad skiljedomstol (se faktaruta).

– En stor fråga för Unionen är villkoren i Lytens anställningsavtal. Där har Unionen och Lyten haft väldigt olika uppfattning om hur de får utformas för att vara i linje med gällande kollektivavtal och normalt förfarande på svensk arbetsmarknad, säger Aksel Bäcklund.

Enligt Unionen är frågan om klausulerna fortfarande inte löst, men det pågår det fortsatta förhandlingar.

Skiljedomstol 

En privat domstol som avgör tvister som ett alternativ till till allmän domstol, som Arbetsdomstolen eller tingsrätt. Tvisten avgörs av en eller flera ”skiljemän” som utses av parterna. Beslut från en skiljedomstol går ofta snabbt och de går inte att överklaga. Eftersom domstolen är privat hålls hela processen hemlig och utan insyn.

Arbetsmarknad

Nya YH-kurser föreslås när färre får jobb efter examen

Global konkurrens, digitalisering och ett längre arbetsliv gör att arbetsmarknaden förändras i en snabbare takt än tidigare. Nu föreslår Myndigheten för yrkeshögskolan en rad förändringar i kursutbudet.
Lina Björk Publicerad 18 februari 2026, kl 13:01
Föreläsning i modern utbildningsmiljö. Fler korta YH-kurser kan införas för att möta arbetsmarknadens krav samt porträtt på Axel Adelswärd.
Myndigheten för yrkeshögskolan vill ändra regelverket för att kunna erbjuda kortare och mer flexibla kurser – bland annat inom AI – som bättre matchar arbetsmarknadens behov. Enligt utredaren Axel Adelswärd stängs många ute från det system som finns idag. Foto: Håkon Mosvold Larsen/Maja Geffen

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan har länge varit ett snabbt sätt att ta sig in på arbetsmarknaden. Men de senaste åren har andelen studenter som får jobb efter examen minskat – och årets siffror följer samma trend. Regeringen har därför gett Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) i uppdrag att se över hur utbildningarna bättre kan möta arbetsmarknadens behov.

Regelverk stoppar grundläggande kurser 

I dag måste kurser inom MYH:s ram vara eftergymnasiala. Det gör att vissa utbildningar som arbetslivet efterfrågar inte kan beviljas. Samtidigt behöver många yrkesverksamma med akademisk bakgrund grundläggande kunskaper inom nya områden – inte minst inom AI.

– Vi har sett att begränsningen stänger många ute. Ta AI som exempel. Många yrkesgrupper skulle behöva en ganska grundläggande utbildning för att stärka sina chanser att vara anställningsbara i framtiden, säger Axel Adelswärd, utredare på Myndigheten för yrkeshögskolan.

Högre krav på utbildningsanordnare

MYH vill också se ett utökat ansvar för de utbildningsanordnare som erbjuder kurser i deras regi.

– Det regelverk vi har i dag är inte anpassat för korta kurser med flexibla upplägg. Vi behöver ett regelverk som ställer högre krav på anordnares kompetens och på utbildningsplanen, säger Axel Adelswärd.

Myndigheten föreslår även fler möjligheter att ingripa om anordnare inte följer reglerna, exempelvis genom sanktioner.

Studiestöd kan omfatta kortare YH-kurser

I dag kan studerande söka både omställningsstudiestöd och CSN‑lån för YH‑utbildningar. Ambitionen är att samma möjligheter ska gälla även för framtida kortare kurser, men frågan ska utredas vidare tillsammans med CSN.

Det här är Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH)

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) är en svensk statlig myndighet under Utbildningsdepartementet som ansvarar för att styra och utveckla yrkeshögskolan (YH). De analyserar arbetsmarknadens kompetensbehov, beslutar vilka utbildningar som ska beviljas statsbidrag, samt granskar utbildningarnas kvalitet och genomför tillsyn.