Hoppa till huvudinnehåll
Politik

KD: Hårdare krav och kommunal Arbetsförmedling

Det är rimligt att trappa ner a-kassan efter 100 ersättningsdagar, enligt Kristdemokraterna. Den som är arbetslös måste vara beredd att både byta bransch och bostadsort. Och Arbetsförmedlingen ska skötas av kommunerna.
David Österberg Publicerad
Grafisk valbild med Kristdemokraternas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Erik Slottner”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Kristdemokraterna vill göra a-kassan obligatorisk, ge kommunerna ansvar för Arbetsförmedlingen och behålla nedtrappningen efter 100 ersättningsdagar. Foto: Erik Slottner/Camilla Svensk.

Det här vill Kristdemokraterna

  • Behålla nedtrappningen av a-kassan efter 100 ersättningsdagar.
  • Införa ett statligt alternativ i a-kassan.
  • Göra a-kassan obligatorisk.
  • Ha högre ersättning i lågkonjunktur och lägre i högkonjunktur.
  • Ge kommunerna ansvar för Arbetsförmedlingen, även om vissa delar kan drivas privat.
  • Behålla karensavdraget.
  • Höja taket för lönebidrag.
  • Införa en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Göra föräldraförsäkringen helt fri.

Förra året skärptes kraven på arbetslösa. Ersättningen trappas av snabbare och den som är utan jobb tvingas efter en tid att byta bransch eller flytta för att skaffa sig arbete.

Skärpningarna är fullt rimliga, enligt Kristdemokraternas Erik Slottner, civilminister i nuvarande regering.

– Det är klassisk borgerlig politik att ställa den typen av krav. Självförsörjning är normen och det som bör vara målet för varje människa. Vi ska hålla nere bidragsnivåerna så mycket som möjligt och hålla utanförskapet borta så mycket som möjligt, säger han.

Man underskattar ekonomiska drivkrafter

Enligt en rapport från Finanspolitiska rådet beror arbetslösheten till stor del på bristande matchning mellan vad företagen behöver och vad de arbetslösa kan. Även det problemet kan lösas genom hårdare krav på arbetslösa, enligt Erik Slottner.

– Jag tror att man underskattar vikten av ekonomiska drivkrafter. Med tillräckliga ekonomiska incitament för att gå från bidrag eller ersättning till ett jobb skapar vi drivkrafter för att byta yrkesbana för då blir det attraktivt att göra det.

Det tar i snitt sju månader för en tjänsteman att få ett nytt jobb. Är det inte hårt att trappa ner a-kassan redan efter 100 ersättningsdagar?

– Nej, det handlar ju om en nedtrappning, ersättningen försvinner inte helt. Har du varit tjänsteman på heltid och blir arbetslös har du förmodligen någon form av sparat kapital som du kan komplettera med.

Vill ha högre tak under lågkonjunktur

Kristdemokraterna vill inte se en höjning eller indexering av taket i a-kassan. I stället föreslår partiet att taket höjs och sänks beroende på konjunkturen.

– Man ska vara försiktig med indexeringar eftersom de tar reformutrymme. Ju fler utgifter som är indexerade desto mindre utrymme blir det för partierna att skapa politiskt innehåll. Men när det är lågkonjunktur är det svårare att hitta jobb och då finns en rimlighet i att ha ett högre tak.

Vill att kommunerna tar över mer av Arbetsförmedlingen

Arbetsförmedlingen fungerar inte tillräckligt bra i dag, tycker KD. Förslaget är därför att göra den kommunal med någon form av finansiering via staten.

– Kommunerna har mycket större möjligheter att anpassa utbudet och insatserna efter de behov som finns. Den som är arbetslös har dessutom ofta kontakt med andra kommunala verksamheter.

Vill ta bort pappamånaderna

Kristdemokraterna vill inte, i likhet med majoriteten av riksdagspartierna, sänka den lagstadgade veckoarbetstiden.

– Det skulle bli dyrt och ge stora negativa konsekvenser. Det är upp till var och en att bestämma hur mycket de vill jobba. Men man ska inte leva i villfarelsen att man kan jobba mindre och samtidigt få mer i lön varje år.

Partiet vill inte heller slopa karensavdraget. Det skulle vara dyrt för både företag och offentliga verksamheter och leda till ökade sjukskrivningar, enligt Erik Slottner. 

Han håller inte med om att avdraget slår orättvist mot grupper som inte kan arbeta hemifrån vid sjukdom.

– Olika yrken har olika förutsättningar. Det blir ingen total rättvisa. Men det är inte rimligt att slopa karensavdraget bara för att vissa kan arbeta hemifrån när de är krassliga.

Säger nej till kortare arbetstid i lag

KD vill ta bort pappamånaderna från föräldraförsäkringen och låta föräldrar själva bestämma hur de fördelar ledigheten.

Riskerar det att försämra jämställdheten?

– Jag tror att den generation som nu blir småbarnsföräldrar har förmågan att fatta de här besluten själva. Människor vet att lön och pension påverkas av att vara borta mycket från arbetsmarknaden, men några väljer det ändå eftersom det passar deras situation bäst.

 

12 snabba med Kristdemokraterna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag? 

Behålla. Om man skulle ta bort karensavdraget finns det stort risk att ett stort antal anställda börjar sjukanmäla sig på måndagar.

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej. 

3. Vem ska sköta a-kassan? 

Vi vill ha ett statligt alternativ. 

4. Ska den vara obligatorisk? 

Ja. 

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen? 

Vi vill att ersättningen ska vara högre i lågkonjunktur och lägre i högkonjunktur. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan? 

Behålla. 

8. Ska taket för lönebidrag höjas? 

Ja. 

9. Ska stupstocken, en bortre gräns, i sjukförsäkringen tillbaka? 

För en långsiktig hantering av sjukfrånvaro är en bortre tidsgräns en central komponent. Genom den skickas en tydlig signal om att en sjukskrivning inte kan pågå för evigt. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen? 

Nej, kommunerna bör överta ansvaret, dock kan vissa delar bedrivas i privat regi. 

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Nej.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut? 

Vi vill se en helt fri föräldraförsäkring.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen