Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

5 företag som byggt Sverige

Niklas Hallstedt Publicerad
Illustration: Brett Ryder
Illustration: Brett Ryder

1. Ericsson

ANTAL ANSTÄLLDA: 115 000 (varav 15 000 i Sverige).

1876 började Lars Magnus Ericsson tillverka telefoner. Verksamheten gick bra och på 1890-talet hade bolaget, LM Ericsson, 500 anställda. Vid andra världskrigets slut var man 5 000 anställda varav de flesta arbetade på fabrikerna i Midsommarkransen och Älvsjö i Stockholmstrakten. På 1970-talet kom AXE-systemet, en datorstyrd telefonväxel, som blev världens mest spridda telefonisystem. På senare år har företagets verksamhet förändrats och antalet anställda i Sverige minskat från 40 000 till 15 000.
 

Läs mer: Svensk industri - har den en framtid?

 

2. Asea/ABB

ANTAL ANSTÄLLDA: 135 000 (varav 8 800 i Sverige).

Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, Asea, startade 1891, inriktat på produkter för att generera och överföra el. Till en början för industrin, men så småningom satsade man även på elektriska hushållsmaskiner och småmotorer. Asea blev också starkt inom områdena ellok, spårvagnar, tåg och senare kärnenergi. 1988 gick huvuddelen av verksamheten ihop med schweiziska Brown Boveri och bildade ABB. I dag är företaget världsledande bland annat på tillverkning av elektriska motorer och drivsystem, samt transformatorer.

 

3. Electrolux

ANTAL ANSTÄLLDA: 55 000 (varav 2 000 i Sverige).

Elektrolux, som namnet stavades från början, bildades 1919 och utvecklades snabbt till landets ledande tillverkare av dammsugare och kylskåp. Redan inom några år startade man produktion i Tyskland, England och Frankrike. Under 1950-talet tillkom tvättmaskiner, frysboxar och diskmaskiner i sortimentet. 1957 bytte företaget namn till Electrolux. Under 1970-talet köpte man upp ett stort antal andra företag runt om i världen. I dag ingår märken som AEG, Zanussi och Westinghouse i Electroluxkoncernen. Den största marknaden utgörs av USA och Brasilien, men huvudkontoret ligger fortfarande i Stockholm.

 

4. Atlas Copco

ANTAL ANSTÄLLDA: 44 000 (varav 4 000 i Sverige).

Atlas, som företaget ursprungligen hette, grundades i Stockholm 1873. Företaget tillverkade framför allt material till järnvägen. I början av 1900-talet blev tryckluftsprodukter allt viktigare. 1917 gick Atlas ihop med motortillverkaren Diesels Motorer och verksamheten koncentrerades till Sickla utanför Stockholm. 1948 beslutade man sig för att sluta tillverka dieselmotorer och helt koncentrera sig på tryckluftsprodukter. 1956 tog man namnet Atlas Copco, efter att ha köpt ett belgiskt kompressorföretag. I dag tillhör företaget de ledande i världen bland annat vad gäller industriverktyg, utrustning för borrning samt kompressorer. I januari i år föreslog Atlas Copcos styrelse att bolaget ska delas. Ett nytt bolag ska skapas för gruv- och anläggningsverksamheten. Den övriga verksamheten blir kvar i Atlas Copco.

 

5. Tetra Pak

ANTAL ANSTÄLLDA: 23 600 (varav 3 800 i Sverige).

Utvecklingsarbetet med den första tetraförpackningen började i mitten av 1940-talet och 1951 grundades Tetra Pak i Lund av Ruben Rausing. Året efter släpptes den första tetraförpackningen på marknaden, en 1-decilitersförpackning för grädde. 1960 öppnades den första produktionsanläggningen utanför Sverige, i Mexiko. Samma år översteg produktionskapaciteten en miljard förpackningar per år. I början av 1980-talet flyttade koncernen sitt huvudkontor från Lund till Lausanne i Schweiz. Expansionen har fortsatt stadigt. Nya fabriker öppnar runt om i världen och nya förpackningar och förpackningssystem har lanserats. I början av 2000-talet sprängdes 100-miljardersgränsen för antalet producerade förpackningar. 2015 såldes 184 miljarder Tetra Pak-förpackningar i över 170 länder.

Bilder: Sjöberg Bild

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Nya studiestödet fastnar hos Försäkringskassan

Kön till omställningsstudiestödet fortsätter vara lång. Tidigare fanns problemen hos CSN, men nu fastnar de sökande hos en annan myndighet: Försäkringskassan.
Noa Söderberg Publicerad 12 augusti 2025, kl 11:37
Jessica Gow / TT
Försäkringskassans handläggningstider påverkar CSN:s handledningar för omställningsstöd. Försäkringskassan erkänner att handläggningstiden varit för lång. Jessica Gow / TT

Problemen med det nya omställningsstudiestödet fortsätter. Under förra året anställde CSN fler handläggare för att korta köerna, men nu växer de hos en annan myndighet: Försäkringskassan. Det rapporterar TT.

Försäkringskassan ska skicka information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd personen har rätt till. I april 2025 fick Försäkringskassan in mer än fem gånger så många ärenden om omställningsstudiestöd som under samma månad förra året.

– Inflödet av ärenden har varit klart högre än vad vi hade förväntat och vad CSN:s egna prognoser sade, säger Andreas Stjernberg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan, till TT.

Han säger att myndigheten tidigare har varit underbemannad och att man nu lär upp ny personal, vilket tar tid.

Omställningsstöd – därför tar beslutet tid

Andreas Stjernberg säger också att Försäkringskassan har fått information om att människor avstår att skola om sig, eftersom de inte får besked om studiestödet i tid.

– Vi har fått de signalerna från CSN och det är vi så klart inte nöjda med. Jag önskar att vi hade mer personal som kunde hantera de här ärendena redan nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt ska man komma ihåg att Försäkringskassan bara tar hand om inkomstberäkningen. Det är inte vi som beslutar om vem som får stödet eller ej.

CSN: Våra köer inte problemet

Men Elina Andersson, kontorschef för omställningsstödet på CSN, menar att hennes myndighet inte längre är flaskhalsen. Anställningen av fler handläggare har enligt henne haft effekt. 

– Nu är vi i princip i fas, säger Andersson till TT.

Myndighetens mål är att majoriteten av dem som söker stöd för omgången som inleds den 1 oktober ska få besked före studiestart. Elina Anderssons råd till den som fastnat i kön och undrar vad som händer med ens ärende: hör av dig.

– Mitt tips är att alltid kontakta oss och höra hur det ligger till.

Omställningsstudiestöd

Omställningsstudiestödet är till för dem som vill vidareutbilda sig inom sitt yrkesområde eller lära sig ett nytt yrke och är mellan 27 och 62 år.

Stödet kan sökas för alla svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel. Det kan till exempel vara utbildningar på universitet eller högskola, Komvux, folkhögskola eller yrkeshögskola.

För att ha rätt till stödet ska man ha arbetat sammanlagt minst åtta av de senaste 14 åren och minst tolv av de senaste 24 månaderna.

Stödet består dels av ett bidrag på upp till 80 procent av lönen, upp till ett maxbelopp, dels av ett lån som man kan fylla på med om man vill.

Anslaget för omställningsstudiestödet 2025 är 4,88 miljarder kronor och beräknas räcka till 30 000 personer. 

Källa: TT, CSN