När Elsa Alm kom in på en utbildning till digital analytiker vid en yrkeshögskola i Malmö kände hon sig säker på att hon valt rätt. Arbetsmarknaden lät lovande, nio av tio får jobb, fick hon veta.

– Ska jag lägga tid på en utbildning ska det vara något som leder till jobb, jag vill gärna komma ut på arbetsmarknaden så snabbt som möjligt, säger Elsa Alm.

Men redan under skolgången märkte hon att det var svårt att få en praktikplats. Hon började ana att det var en annan verklighet som väntade efter examen som hon tog i maj i år. Så hon började söka jobb redan i januari medan studierna pågick för att maxa chanserna till arbete efter skolan.

– Jag har nog sökt över 200 jobb i Skåne och Danmark, främst inom mitt utbildningsområde, men även till exempel butiksjobb, utan att bli kallad till en enda intervju, säger Elsa Alm.

Får inte svar på jobbansökningarna

Majoriteten av gångerna fick hon inte ens svar på sina ansökningar och om hon fick några lät de på samma sätt: ”Vi har gått vidare med andra sökande.”

Elsa Alm är inte ensam. I oktober uppgick ungdomsarbetslösheten till 9,7 procent i Skåne, vilket är högst i landet.

Att ständigt få avslag när man söker jobb dödar motivationen att fortsätta. Ännu tuffare är det att ta klivet in i vuxenvärlden, som man som ung längtar efter att ta – det känns långt borta, berättar Elsa Alm.

– Jag har precis pluggat, jag är under 25 och har inte rätt till a-kassa. Jag har tur som har en sambo som har jobb, annars hade det inte gått ekonomiskt. Jag har fått leva på mina sparpengar som jag hade velat använda till att köpa en lägenhet.

Hon upplever att det finns en uppfattning att ungdomar i dag är krävande, lata och inte tar vilka jobb som helst. Det märker hon av inte minst genom kommentarerna hon får på Tiktok, där hon delar med sig av sin vardag som ung arbetssökande. De allra flesta är positiva, men inte alla.

– Det finns en 13 sidor lång tråd om mig på Flashback där många skriver hemska saker. Att jag är trög eller så får man en massa självklara tips som ”har du testat göra så här?”  Tro mig, jag har testat allt.

Lågkonjunktur, men också arbetsgivare som är obenägna att anställa personer med rätt utbildning men utan erfarenhet, det är anledningar till att unga har svårt att få jobb, tror Elsa Alm.

"Se unga som en tillgång"

Hon önskar att fler arbetsgivare i stället kunde se unga som en tillgång – och att man som ung får chansen att skaffa sig erfarenhet, i stället för att mest ses som en belastning.

– Vi unga är oerhört driftiga och kommer in med en annan syn än äldre. Om man slutar blanda generationer på arbetsplatsen stannar ju all utveckling av.

Eftersom Elsa Alm inte ser någon möjlighet att få jobb inom digital analys har hon börjat plugga igen på högskolan i Halmstad. Förhoppningsvis ökar ytterligare studier hennes jobbchanser, men hon känner en oro att hamna i samma situation igen nästa år.

Hur håller du humöret uppe?

– Det gör jag ju inte alltid. Jag blir arg och frustrerad. Det är skit, rent ut sagt. Men jag försöker motivera mig hela tiden och inte ge upp. Jag är så taggad på att få börja jobb och bidra.

Under tidigare lågkonjunkturer, som präglats av många varsel och hög arbetslöshet, har uppsagda tjänstemän lyckats få ny sysselsättning relativt snabbt. 

Men inte under den här lågkonjunkturen.
Under de senaste två åren har antalet ersättningstagare från Unionens a-kassa ökat stadigt. Arbetslösheten bland Unionens medlemmar ligger i dag på 5,6 procent. 

Längre tid att få nytt jobb

Statistiken visar också att arbetslösa Unionenmedlemmar får a-kassa under betydligt längre perioder än tidigare. Trygghetsrådet TRR noterar på sin kant att det tar längre tid för tjänstemän som förlorat jobbet att komma ut i ny anställning än för ett år sedan. Arbetsförmedlingens statistik visar samma mönster.

– Det är tufft på arbetsmarknaden och vi ser att det tar längre tid än tidigare för personer med eftergymnasial utbildning att få nytt arbete. Men arbetslösheten ökar från låga nivåer, säger Kerstin Eriksson analytiker på Arbetsförmedlingen. 

Fler Unionenmedlemmar långtidsarbetslösa

Och nyligen kom Unionen med en prognos baserad på 500 lokala klubbars bedömning. I rapporten står det: ”Den dystra bilden av läget för tjänstemännen handlar inte om någon enskild bransch som tynger helheten, utan snarare om en våt filt som lagts över stora delar av näringslivet”.

Signalerna oroar Unionens chefsekonom Tobias Brännemo som dock understryker att de höga varseltalen inte ligger på någon krisnivå.

 – All arbetslöshet är oroande. Den är hög nu och vi har ännu inte sett vändningen. Men det som framför allt oroar är att många av våra medlemmar har fastnat i längre perioder av arbetslöshet, för vi vet att det är en faktor som ökar tröskeln för att återgå i arbete, säger han.

Statistik över ung arbetslöshet missvisande

Sveriges ungdomsarbetslöshet beskrivs ofta som en av de allra högsta i Europa, men Tobias Brännemo köper inte den beskrivningen. Enligt honom blir SCB:s statistik, som anger över 20 procent, missvisande. 

– Ungdomsarbetslösheten är inte särskilt oroande och inget extra stort problem just nu. Merparten består av heltidsstuderande i åldrarna 15– 24 år som söker extrajobb. Om man i stället tittar på ungdomar som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är siffran 8 procent. Studenter i Sverige vill jobba i högre utsträckning än i andra länder. 

Enligt Unionen är det största problemet på arbetsmarknaden inte de höga varseltalen, som beror på konjunkturläget, utan den så kallade strukturella arbetslösheten. Alltså när det finns en obalans mellan jobbsökandes kvalifikationer och de tillgängliga jobbmöjligheterna. 

"Fel att öka pressen på de arbetslösa"

Unionen anser att regeringen inte har gjort tillräckligt för att hjälpa den grupp som står längst ifrån arbetsmarknaden. Facket är också kritiskt till regeringens linje att i stället öka pressen på de långtidsarbetslösa.

– Regeringen har fel fokus. De tror att man kan komma åt problemet genom att ställa tuffare krav på arbetslösa genom att skapa större avstånd mellan bidrag och arbete och kräva att de söker fler jobb. Men problemet är att det inte spelar någon roll hur många jobb man söker om man inte har de grundläggande kvalifikationer som krävs på den svenska arbetsmarknaden, säger Tobias Brännemo. 

Ineffektivt med sänkta arbetsgivaravgifter

Regeringens satsning att sänka arbetsgivaravgiften för vissa grupper är inget Unionens chefsekonom tror på.

– Den typen av åtgärder har prövats tidigare och har visat sig väldigt ineffektivt. Det kostar mycket pengar sett till hur mycket ökad sysselsättningen det ger. Det är dumt att lägga pengar på det.

I stället borde regeringen göra omfattande satsningar på utbildningar, menar han.

– Det är tydligt att en stor grupp på arbetsmarknaden har så låga kvalifikationer att de inte är attraktiva för de jobb som finns. Där måste regeringen göra insatser, för att långsiktigt höja den gruppens kompetens. De utbildningar som finns i dag används dessutom i alldeles för liten utsträckning.

Konjunkturen vänder upp nästa år

Men det finns ljus i tunneln. Enligt Unionens prognoser kommer den dystra utvecklingen att vända under nästa år och företagen börja anställa igen. Tobias Brännemo ser redan nu positiva signaler.

– Allting talar för att konjunkturen kommer att vända upp under 2026 och förstärkas in i 2027. Vi ser redan nu att konsumtionen och reallönerna ökar igen, BNP har vänt upp, regeringen har kommit med stora stimulanser och räntan har sänkts. Men det finns alltid en fördröjning som gör att effekterna på arbetslösheten släpar efter lite.

Det finns en samtidigt en stor osäkerhet hos många arbetsgivare bland annat kopplat till importtullar och Donald Trump.

– Företagen vill vara säkra på att det verkligen har vänt, innan man vågar öka personalstyrkan.