I våras fick Unionens a-kassa ett tips från en medlem som upptäckt att en nättjänst tar betalt för samma hjälp som a-kassorna tillhandahåller kostnadsfritt. Webbadressen var lätt att förväxla med a-kassornas egen tjänst arbetsgivarintyg.nu.

– Vi a-kassor har ett gemensamt gratisverktyg för att hjälpa våra medlemmar att få ut arbetsgivarintyg, säger Anette Ben Naceur, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa

 – Det är så klart upp till var och en att göra som de vill, men det känns ju väldigt onödigt att behöva betala för något som man kan få helt gratis. 

Över 9000 har använt tjänsten

För 199 kronor erbjuder sig tjänsten att fixa ett digitalt intyg åt personer som behöver arbetsgivarintyg för att söka a-kassa eller för något annat ändamål, till exempel bolån. Enligt sajten har över 9000 intyg utfärdats av över 500 arbetsgivare i Sverige, med hjälp av deras verktyg. 

– Vi har inte möjlighet att se om våra medlemmar använt sig av tjänsten, men vi har lagt ut en text på vår egen hemsida om att vår gratistjänst inte ska förväxlas med betaltjänsten. Jag vet att några andra a-kassor har gjort detsamma, säger Anette Ben Naceur. 

"199 kronor ett rimligt pris"

Företaget bakom arbetsgivarintyg.se menar att hjälpen att få ut intyg behövs och att den inte är gratis på ett fackförbund eftersom den ingår i en medlemsavgift: 

"Hos oss betalar man dessutom först när intyget är signerat och klart för nedladdning. Vi tycker att 199 kronor en gång är ett rimligt pris för att få intyget klart och ur världen. I övrigt verkar vi på en fri marknad, och a-kassornas egen e-tjänst finns kvar för den som hellre använder den", skriver Göran Glück, vd, i ett mejl. 

Kollega har tidigare skrivit om att många medlemmar fått vänta länge på sina a-kassepengar eftersom intyget behövs för att få a-kassa. Facket lägger ner mycket tid på att jaga arbetsgivare som av olika skäl inte lämnar ut arbetsgivarintyg trots att de är skyldiga att göra det.

– Jag vill framhålla att de allra flesta sökanden får ut sitt arbetsgivarintyg från sin arbetsgivare utan problem, säger Annette Ben Naceur.  

Var femte arbetssökande har fyllt 55 år, och antalet äldre arbetslösa ökar, visar en rapport från Arbetsförmedlingen. Rapporten pekar också på risker att arbetslösheten bland 55-plussare kommer att ligga kvar på höga nivåer framöver.

–Vi ser nu att arbetslösheten minskar, men det går långsamt och gruppen äldre har det tuffare i konkurrensen. De har inte samma chans som yngre arbetslösa att få jobb när ekonomin vänder uppåt, säger Marcus Löwing, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen. 

Utbildningsnivå och ålderism möjliga orsaker 

Kort utbildning, inaktuell kompetens och funktionsnedsättningar som påverkar arbetsinsatsen räknas av Arbetsförmedlingen upp som möjliga förklaringar till motståndet mot äldre på arbetsmarknaden. 

Åldersdiskriminering pekas också ut som en tydlig bov i dramat. Gamla fördomar om äldres minskade drivkraft, flexibilitet och inlärningsförmåga lever kvar trots att forskning inte visar något samband mellan hög ålder och sämre prestation.

– Forskning ger stöd för att det förekommer diskriminering mot äldre. Det är jätteviktigt att arbetsmarknadens parter medvetandegör problematiken och motverkar den här samhällsutmaningen i ännu högre grad framöver, säger Marcus Löwing. 

Åldersdiskrimineringen är ett stort samhällsproblem, konstaterar Arbetsförmedlingen i sin rapport. Pensionsbolaget SPP har tidigare räknat ut att Sveriges nota för att äldre arbetslösa tvingas gå i pension i förtid, uppgår till 11,4 miljarder kronor årligen i utebliven tillväxt. 

Dyrt för samhället med förtida pensioneringar 

SPP förordar bland annat sänkt arbetsgivaravgift för äldre, och även Arbetsförmedlingen är inne på subventionerade anställningar för de äldre personer som har svårast att ta sig tillbaka in på arbetsmarknaden.

– Vi behöver sänka trösklarna för den som stått utanför länge, för att underlätta återgången till arbetslivet. Men vi vill också se ökade möjligheter till kompetensutbildning, även för äldre, så att man står rustad för förändringar på arbetsmarknaden, säger Marcus Löwing.

– Det är också viktigt att de arbetslösa får hjälp så tidigt som möjligt att gå kortare arbetsmarknadsutbildningar riktade mot områden med tydlig arbetsbrist.
 

Efter 300 sökta jobb utbildar sig Mikael till maskinsnickare

En som fått chans att gå en kortare arbetsmarknadsutbildning, men först efter närmare två år som arbetslös, är Mikael Bergbom. Trots ett digert cv och uppemot 300 sökta jobb i alla möjliga roller och branscher, nappade ingen arbetsgivare. Nu utbildar han sig till maskinsnickare och håller tummarna för att det vänder i november när kursen är klar.

– Jag har jättemycket spring kvar i benen, säger Mikael Bergbom.

– Jag har jättemycket spring kvar i benen. 

Mikael Bergbom har jobbat som alltifrån trafiklärare till produktchef, i såväl båt-, bil- som energibranschen under sin långa karriär. 

Nu är han 62 år och arbetslös sedan hans jobb som försäljningsansvarig på ett solcellsföretag försvann efter en konkurs för två år sedan. Han har sökt mellan 200 och 300 jobb som säljare och projektledare inom alla tänkbara branscher, men ingen nappade på hans ansökningar förrän han plockade bort både bild och personnummer. Då började kallelserna till intervjuer dimpa ner. 

Men sen tog det stopp igen. 

– Förr eller senare går det inte att dölja att man är över 60. Det är påfrestande när man märker att personkemin funkar och ens erfarenhet och kompetenser passar som hand i handske för många jobb, men man kommer ändå inte vidare. Till slut tappar man självförtroendet, säger Mikael Bergbom. 

Mikael Bergbom är övertygad om att ointresset från arbetsgivarna har med hans ålder att göra. 

– Det känns alltmer som det bara är yngre med lång erfarenhet arbetsgivarna vill ha.  En senior person är ju trots allt tryggare att anställa. Jag har åtminstone fem år kvar i arbetslivet, medan en 25-åring kanske stannar i två år innan han hoppar vidare till nästa jobb. 

Sålde villan och flyttade till Östergötland

Utöver den psykiska påfrestningen att man inte duger för arbetsgivarna är den ekonomiska pressen mest slitsam, menar Mikael Bergbom. Han sålde huset på Värmdö när ekonomin började krackelera och flyttade till ett mycket billigt boende i Östergötland. Men det räcker ändå inte för att täcka de utgifter han har, trots att hans sambo drar den större delen av lasset.  

– Jag har dragit ner på alla onödiga utgifter, tagit bort allt jag kan komma på. Just den här månaden ligger jag under existensminimum.

Omskolar sig till möbelsnickare

Mikael Bergbom är väldigt kritisk till de försämrade a-kassereglerna och den krassa synen på arbetssökande. 

– Jag röstade visserligen fram den här regeringen, men den tycks inte ha en aning om hur den svenska arbetsmarknaden ser ut. Det kanske finns någon enstaka som utnyttjar systemet, men de flesta vill jobba. Inte fan vill jag leva på bidrag. 

Förhoppningsvis slipper han hanka sig fram på aktivitetsstöd så länge till. I fjol hoppade han på en arbetsmarknadsutbildning i Nässjö och i november kommer han att kunna lägga yrket maskinsnickare till sitt cv. 

– Jag trodde i min enfald att jag skulle få behålla samma ersättning under hela kursen, men aktivitetsstödet har sänkts steg för steg. Vissa kursdeltagare riskerar att inte kunna fullfölja utbildningen på grund av ekonomin. Blir jag erbjuden ett jobb hoppar jag av innan jag gått klart. Jag kan inte motivera att stanna med den ersättning jag har. 

Söker jobb på snickerier

Han söker fortfarande arbete, men är fokuserad på snickerijobb. Trots att snickare betraktas som ett bristyrke finns det inga garantier att han får anställning efter utbildningens slut. Många snickerier befinner sig i en svacka och vågar inte anställa, menar Mikael Bergbom. Bara hälften av den omgång snickare som gick ut utbildningen före honom har fått anställning. 

– Att utbilda sig till möbelsnickare är jättekul, men jag hade önskat att utbildningen var lite mer individanpassad, vi har alla olika förutsättningar och vissa av oss hade kunnat gå klart tidigare, säger Mikael Bergbom.