Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Inkomstförsäkringen redo för lågkonjunktur
Trots den allmänna oron för en konjunkturnedgång har ärendena till Unionens inkomstförsäkring och a-kassorna inte ökat. Genom att digitalisera handläggningen och att ha en buffert är man rustade för en framtida lågkonjunktur. På några av landets a-kassor har man dessutom nyanställt.
På Unionens inkomstförsäkring har man i stort sett inte märkt av någon konjunkturavmattning. Antalet ärenden har minskat de senaste åren och under hösten har ingen ökning iakttagits.
– När vi beräknar hur vi ska vara rustade utgår vi från de ansökningar som kommer in, kvartal för kvartal och även från prognoser för vad vi tror ska hända. Just nu sker inget dramatiskt som påverkar våra buffertar eller motiverar extra åtgärder utöver det vi har planerat, säger Patrik Nygren som är vd för Unionens Medlemsförsäkring AB, som administrerar inkomstförsäkringen.
– Det är dessutom en tröghet när det gäller hur en lågkonjunktur påverkar dem som är anställda innan det är dags att ansöka om ersättning från inkomstförsäkringen. Det kan ju dröja innan det blir fråga om att varsla och det kan ju även vara så att de som blir varslade hinner hitta nya jobb innan de blir uppsagda.
Av de nio som är anställda på inkomstförsäkringen arbetar fem med handläggning av ärenden. Det pågår en digitaliseringsprocess som ska förbättra och snabba på handläggningsprocessen.
– Vi tittar ständigt på hur vi kan bli effektivare inom de rutiner vi har. Redan i dag har vi en effektiv handläggning då vi i hög utsträckning utgår från beslut som fattas av a-kassan. Generellt sett har vi en kort handläggningstid. Målsättning är att betala ut ersättningen samma vecka som a-kassan gör sin utbetalning.
Ökad effektivitet i rutiner och en ökad digitalisering är på sätt och vis en förberedelse för en konjunkturnedgång.
– Ett kvitto på hur väl vi har förberett oss får vi först vid en ökad arbetslöshet, säger Patrik Nygren.
– Vi följer de arbetslöshetsprognoser som finns om vad som händer med de privatanställda tjänstemännen. Bland annat tittar vi på varsel- och förhandlingsstatistik.
Vad händer om fler skulle bli arbetslösa, räcker pengarna?
– Som försäkringsbolag är vi skyldiga att ha en buffert och ett kapital, som täcker våra åtaganden. Vi gör årligen en bedömning av vår kapacitet och vi vet vad som skulle kunna hända om ärendemängden skulle öka dramatiskt. Det som hände under finanskrisen år 2008-2009, då antalet ärenden i princip fördubblades, är en viktig utgångspunkt i den bedömningen. Den gick snabbt från botten och uppåt och tillbaka ner igen. Många påverkades men vi klarade det.
Han påpekar att många stora varsel har mötts upp av den rådande högkonjunkturen.
– När Saab gick i konkurs var det väldigt många som fångades upp av nya arbetstillfällen, sett till hur många som slutligen ansökte om ersättning från inkomstförsäkringen, säger han och påpekar att vid en lågkonjunktur finns inte den bufferten.
Även a-kassorna förbereder sig för konjunkturförändringar
A-kassorna i Sverige har rustat sig på flera sätt inför en konjunkturnedgång enligt, Harald Petersson, som är kassaföreståndare för Unionens a-kassa och ordförande för a-kassornas intresseorganisation, Sveriges a-kassor.
– A-kassorna har en ständig beredskap för konjunktursvängningar. Nu har vi förberett oss för en konjunkturnedgång genom att anställa fler på a-kassorna. Samtidigt underlättar digitalisering handläggningsarbetet, säger han.
Bland annat har a-kassekorten digitaliserats. Tidigare fyllde den arbetssökande i antalet arbetslösa dagar på ett papperskort, som skickades in till a-kassorna per post för avläsning och registrering. Även kontakten med den arbetslöses tidigare arbetsgivare underlättas genom att arbetsgivarintyg i allt större omfattning skickas in digitalt.
När det gäller arbetslösa medlemmar i Unionens a-kassa är ökningen liten.
– Det beror dels på att medlemmarna återfinns inom ett så brett verksamhetsområde. Det handlar även om att de få som varslas hinner fångas upp innan de kommer till oss, säger Harald Petersson.
När det gäller de 26 a-kassor som ingår i Sveriges a-kassor är det de med snävare upptagningsområden inom till exempel metall- och byggbranscherna som kommer att påverkas först.
Inkomstförsäkring
- För medlemmar i Unionen ingår inkomstförsäkringen i medlemskapet. Den kompletterar a-kassan så att du kan få ut upp till 80 procent av den tidigare lönen vid arbetslöshet upp till 60 000 kronor.
- Inkomstförsäkringen kan du få ut under 150 ersättningsdagar.
- 12 månader måste du ha varit medlem i en a-kassa och i inkomstförsäkringen för att kunna nyttja inkomstförsäkringen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Arbetslösa protesterade: Sjuk lagändring
Ett hundratal personer demonstrerade under fredagen sitt missnöje med de nya a-kassereglerna som innebär sänkt aktivitetsstöd för närmare hundra tusen arbetslösa.
Robert Bomark är en av 86 000 personer i Sverige som fått sänkt aktivitetsstöd från Försäkringskassan efter att nya regler trädde i kraft första oktober. Från en månad till en annan sänktes hans aktivitetsstöd med 4000 kronor.
– Jag skulle vilja säga att det är en stor skandal. Människor kommer ju att bli utan hus och hem på grund av den sjuka lagändringen. Det är fullständigt horribelt det som händer, säger Robert Bomark, arbetssökande it-tekniker.
– Jag har varit arbetslös i snart två års tid och sökt 100-tals jobb. Men precis som alla andra har jag inte fått något. Det är helt enkelt för stor konkurrens om jobben, säger Robert Bomark.
Han vill ge de arbetssökande en röst i frågan om aktivitetsstödet och arrangerade därför en demonstration i Stockholm på fredagen i protest mot sänkningen av ersättningen.
– Det är inte en partipolitisk demonstration. Jag är inte politiskt färgad, för mig är det viktigast att det blir en förändring.
Ovärdigt och respektlöst
Annicka Lundqvist, en av de arbetssökande som slutit upp i manifestationen, hoppas även hon på en förändring.
– Jag har inte aktivitetsstöd ännu, men vi kan alla hamna där. Det är så ovärdigt och respektlöst och jag förstår inte hur folk ska kunna klara sig. Att kalla arbetssökande lata – kom igen! Det vittnar om en riktigt dålig människosyn, säger hon.
Anneli Wagner hade med sig ett plakat med namn på arbetssökande som själva inte kunnat närvara vid demonstrationen:
– De bor på annat håll och hade inte råd att åka hit, men bad mig på linkedin att representera dem, säger Anneli Wagner.
Demonstranterna hade tänkt starta på Sergels torg vid 12-tiden på fredagen, men knappt ett dygn före utsatt klockslag fick arrangören veta att det saknades tillstånd för protesten. I stället flyttades hela manifestationen till Gustaf Adolfs torg. Nooshi Dadgostar, partiledare för Vänsterpartiet och Johanna Haraldsson, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, talade på manifestationen.
Det här är aktivitetsstöd
- Aktivitetsstöd är en ekonomisk ersättning som betalas ut av Försäkringskassan till personer som deltar i vissa program via Arbetsförmedlingen.
- Ersättningen varierar beroende på din tidigare inkomst, men grundbeloppet är 365 kronor per dag.
- Ersättningsperioden är 300 dagar men kan förlängas efter en omprövning.
Arbetsförmedlingens resebidrag för att söka jobb – inte för alla
Den som ska på anställningsintervju långt hemifrån kan få ersättning för resan av Arbetsförmedlingen. Men det gäller inte alla jobb. Till exempel kan funktionsnedsatta få stå för resan själva.
Att ta sig till olika anställningsintervjuer kan bli kostsamt. Särskilt för den som varit arbetslös länge, och därför behöver ta sig till många sådana.
Än mer om man bor där det är långt mellan arbetsplatserna, ofta utanför centralorterna i norra delen av landet till exempel.
Kan få 3 600 i reseersättning
Men det finns en ersättning att söka från Arbetsförmedlingen.
I regel ska man åka kollektivt, om det inte finns särskilda skäl, som att det inte finns sådana färdmedel.
Upp till 3 600 kronor kan man få om resan är ”utanför normalt dagpendlingsavstånd”. Det innebär att resan överstiger tre timmar tur och retur, räknat från bostaden.
Men det finns också en rad andra krav i det finstilta.
Något Maria Westin, som Kollega tidigare berättat om, nyligen blev varse.
Under hösten har hon blivit av med sin Sius-konsulent, en särskild stödperson på Arbetsförmedlingen som hjälper funktionsnedsatta människor med nedsatt arbetsförmåga.
Men Maria får fortfarande jobbtips från sin gamla Sius.
Sius-konsulenterna jobbar hårt för att vara ute för att hitta arbetsgivare som de kan matcha med sina arbetssökande. De bygger på så sätt upp en egen platsbank.
Måste finnas på Arbetsförmedlingens platsbank
Här kommer det finstilta in.
För att få reseersättning krävs att jobbet ska ha annonserats på Platsbanken.
Så när en Sius-konsulent till exempel hittar ett jobb som passar någon, räknas det inte.
För Maria Westin var resan inte jättelång den här gången, inte med norrlandsmått mätt. Dryga tolv mil tur och retur.
Men väl där mötte hon en annan arbetslös som åkt till anställningsintervjun i Härnösand från Vemdalen. 27 mil, enkel väg.
Ingen ersättning för resa.
– Jag förstår inte varför jobbet måste finnas på Platsbanken. Om mitt kusinbarn tipsar om ett jobb i Luleå får jag alltså inte ersättning för att ta mig dit. Då är det mer rättvist att ingen får det.
Krav för resersättning:
- Resan är "utanför normalt pendlingsavstånd, vilket innebär att den överstiger tre timmar hemifrån tur och retur.
- Du ska ha ansökt i god tid före resan.
- Du ska ha fyllt 20 år, och riskera arbetslöshet. Eller vara inskriven som arbetssökande.
- Besöket ska vara nödvändigt för få jobbet, och du har inte goda förutsättningar att få lämpligt arbete inom dagpendlingsavstånd.
- Jobbet ska finnas, eller ha funnits, på Platsbanken eller motsvarigheten i det land inom EU eller EES där du söker arbete. Jobbet kan också vara eller ha varit annonserat på Eures webbplats.
Källa: Arbetsförmedlingen
Maria Westin har varit utan jobb länge, och de flesta jobb hon sökt har annonserats via Platsbanken, säger hon.
Men ett par om året har kommit från Sius, som ofta vet vad som skulle passa just henne.
Arbetsförmedlingen vet inte hur vanligt det är
Arbetsförmedlingen svarar Kollega att man inte vet hur många jobb olika handläggare tipsar om som inte ligger ute på Platsbanken.
Systemet regleras av en förordning från 2015.
Där står att för att få resebidrag, så måste jobbet annonseras ut på ”respektive EU-lands offentliga arbetsförmedlings nationella databas över lediga anställningar”.
– Platsbanken utgör sedermera Arbetsförmedlingens/Sveriges offentliga och nationella databas över lediga anställningar, skriver Elin Amnell som är utredare på Arbetsförmedlingen i ett mejlsvar.
Maria Westin fick inte jobbet i Härnösand. Så jakten på sysselsättning fortsätter.
Men hon har skrivit till en lokal riksdagsledamot om systemet med reseersättningar.
