Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Visstid på visstid i e-handeln

Låga löner, kontrakt på en månad i taget och omedelbara uppsägningar. Om det vittnar både Emma och Emelie som jobbat med bildbehandling och fotografering för flera olika e-handelsföretag.
Linnea Andersson Publicerad 7 september 2015, kl 13:30
Claudio Bresciani / TT
Att handla över nätet blir allt vanligare men konkurrensen om kundernas klick är stenhård. Emma och Emelie har jobbat på e-handelsföretag med dåliga villkor. Claudio Bresciani / TT

E-handeln växer så det knakar och är numera en utmanare till den traditionella detaljhandeln. Inte minst när det kommer till mode, där företagen poppar upp som svampar. Det är hård konkurrens om kunderna samtidigt som det är en bransch där ordrarna kan ramla in den ena dagen medan det är desto glesare nästa dag. Vädret och den sena sommaren påverkar till exempel hur affärerna går.

Emma, 21 år, och Emelie, 26 år, har jobbat på flera olika online-butiker för mode, Emma som fotograf och Emelie som bildbehandlare. Båda vittnar om dåliga arbetsvillkor hos sina före detta arbetsgivare.

Emelie: Förra sommaren började Emelie jobba som bildbehandlare på en stor onlinebutik för en lön på 90 kronor i timmen. Hon jobbade tätt ihop med personalen på lagret. Som mest kunde personalen tjäna 97 kronor i timmen om man varit anställd i ett eller två år. När Emelie sa att hon tyckte lönen var alldeles för låg för någon med hennes tjänst och erfarenhet fick hon till svar att ”passar det inte så finns det hur många som helst som vill ha ditt jobb”. Hon fick också höra att lönen inte behövde vara högre eftersom det var så många unga som jobbade på företaget och att flera av dem fortfarande bodde hemma hos sina föräldrar.

- Vad spelar det för roll? Ska man få lön efter vad folk har för hyra? Jag tror inte jag har tjänat så lite sedan jag var 16.

Emelie och sex andra kollegor fick gå på dagen, trots att Emelie hade två veckors uppsägningstid och att flera av hennes kollegor hade jobbat där i ett års tid. När hon protesterade sa arbetsgivare att ”vi säger inte upp dig, vi har bara inget jobb just nu”. Något hon snart fick uppleva igen.

Emelie fick jobb på ett företag i samma bransch där ingångslönen var 110 kronor i timmen för all personal. På arbetsintervjun blev hon lovad deltid under fyra månader då Emelie förväntades vara tillgänglig. Men när det var dags att skriva på sa chefen att han inte kunde ge henne kontrakt för hela den schemalagda perioden, utan bara en månad i taget.

- Jag sa ifrån att jag inte kunde boka upp mig för fyra månader och samtidigt bara vara garanterad en månads jobb. Till slut löste han det för mig men det finns andra tjejer som har haft månadskontrakt under hela sin tid där, i ett helt år, säger Emelie.

Efter en tid tecknade arbetsgivaren kollektivavtal med Handels för lagerarbetarna som då fick upp sina löner med 23 kronor i timmen. Men Emelie och de andra tjänstemännen fortsatte tjäna 110 kronor i timmen. Till sist krävde hon bättre villkor varpå hon fick veta att hon inte behövdes just nu och kanske inte alls framöver.

I dag kombinerar Emelie studier med deltidsjobb som bildbehandlare på ett mäklarföretag med schysta villkor.

Emelie tror att det är de snabba svängarna i branschen som gör att företagen inte vill tillsvidareanställa personal, men tycker samtidigt att arbetsgivarna utnyttjar att många unga medarbetare är rädda att förlora jobbet och inte har så bra koll på sina rättigheter.

Emma: Emma är inne på samma linje och menar att det är pengarna som styr. Det är hård konkurrens och företagen vill tjäna så mycket pengar som möjligt. Hon berättar att den onlinebutik hon jobbade för tills förra veckan, då hon fick veta att hon inte var välkommen tillbaka efter semestern, har gjort sig av med personal trots att deras omsättning har ökat. Dessutom har de outsourcat en stor del av bildbehandlingen till utlandet. Ett val som enligt henne visserligen är billigare men som går ut över kvaliteten.

- De som inte känner till produkterna har inte samma kunskap som vi. De gör bara det de blir tillsagda och det ser inte bra ut, säger Emma.

Vid anställningsintervjun utlovades Emma ett tremånaderskontrakt och fick veta att hon skulle vikariera för en fotograf som skulle vara föräldraledig. Men när hon började jobbade kände arbetsgivaren inte igen att det skulle vara ett föräldravikariat utan anklagade Emma för att ha hittat på det. I stället har hon haft kontrakt på en månad i taget sedan hon började på företaget vid årsskiftet. I förra veckan fick både hon och hennes två fotografkollegor på företaget veta att de inte behövdes längre och inte var välkomna tillbaka. 

Arbetsgivaren gav ingen orsak till varför Emma inte fick komma tillbaka men hon tror inte att det beror på att hon skötte sig dåligt.

- Man kunde se på statistiken att vi som hade den här typen av kontrakt jobbade dubbelt så mycket som de andra för att visa att vi ville vara kvar. Det var läskigt att hela tiden tro att man skulle bli av med jobbet vid varje månadsskifte.

Emma har tidigare frilansat och varit visstidsanställd på ett bemanningsföretag för fotografer. Även där fick hon känna på branschens hårda arbetsvillkor. Vid flera tillfällen blev hon meddelad om jobb via sms för att sedan komma dit och upptäcka att en annan fotograf redan hunnit före, trots att hon svarat ja på jobbförfrågan. 

Den ovissa våren på onlinebutiken gjorde att Emma började må väldigt dåligt. Samtidigt hade hon ett dyrt andrahandskontrakt med tre månaders uppsägningstid medan det i princip var en dags uppsägningstid på jobbet.

Anställningsvillkor

Lön eller förmån – så ska du tänka

Extra semester, billigare lunch eller sjukvårdsförsäkring. En jobbförmån kan vara lockande. Men tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön.
David Österberg Publicerad 27 oktober 2022, kl 07:14
Sedlar i hand och man i solstol som blickar ut över landskap.
Tänk dig för innan du tackar ja till en förmån i stället för högre lön. Foto: Henrik Montgomery/TT, Shutterstock

De flesta av oss har en eller flera löneförmåner. En del tänker vi kanske inte på som förmåner, men gratis frukt och kaffe på jobbet räknas faktiskt dit. Friskvårdsbidrag, julklapp och gym på jobbet likaså.

Ovanstående är exempel på skattefria förmåner. Sådana är en utgift för arbetsgivaren, men gratis för dig. Syftet är att göra jobbet lite trevligare och hjälpa medarbetarna att hålla sig friska.

Julklappar får kosta 450 kronor

För att en förmån ska vara skattefri ska den erbjudas alla anställda. Den ska också ha en naturlig koppling till jobbet och inte kunna bytas mot pengar. Gåvor får inte ha ett för högt värde: Julklappen får kosta max 450 kronor och en present till den som fyller 50 eller går i pension som mest 15 000 kronor.

Det finns också skattepliktiga förmåner. En del arbetsgivare erbjuder till exempel sina anställda hushållsnära tjänster, privatresor, billigt semesterboende eller gratis lunch. På sådana förmåner måste medarbetaren betala skatt.

Skatt på förmåner

Skatten räknas ut genom att värdet på förmånen läggs ovanpå den vanliga lönen. Om du utan förmån tjänar 30 000 kronor i månaden och betalar 30 procent i skatt har du en nettolön på 21 000 kronor. Om du får ett lunchhäfte som är värt 1 000 kronor får du betala skatt på 31 000 kronor. Nettolönen blir då 20 700 kronor. Lönen blir med andra ord 300 kronor lägre och du kan köpa lunch för 1 000 kronor.

Ytterligare ett sätt att skaffa sig en förmån är att löneväxla. Då byter man helt enkelt en del av bruttolönen mot något man vill ha, som en bil eller extra pensionsinbetalningar. Men löneväxling är bara bra om man tjänar mycket pengar: Den som har en bruttolön under 47 748 kronor efter växlingen tjänar inte på att löneväxla. Det beror på att exempelvis pension, sjukpenning och föräldrapenning baseras på din bruttolön.

Skriv avtal om förmåner

I en löneförhandling kan det hända att arbetsgivaren erbjuder dig en förmån i stället för högre lön. Det kan vara en bra affär både för dig och din arbetsgivare.

Om du tackar ja ska du se till att ni skriver ett avtal om vad ni har kommit överens om och hur mycket förmånen är värd i pengar. Annars finns risken att din arbetsgivare plockar bort förmånen eller att den tappar i värde över tid.

Tänk också på att en förmån inte räknas in i din bruttolön när Försäkringskassan räknar ut vad du ska få i exempelvis sjuk- eller föräldrapenning.

För- och nackdelar med förmåner

+ Kostar dig mindre jämfört med om du hade köpt saken/tjänsten själv.

+ Skattemässig fördel för arbetsgivaren jämfört med högre lön. Kan därför vara lättare att få arbetsgivaren att gå med på.

– Du bestämmer inte själv vad du gör med din lön.

– Förmånen höjer inte din bruttoinkomst och därmed inte heller din sjuk- eller föräldrapenning.

Exempel på skattepliktiga förmåner

  • Företagsbil som används privat.
  • Hushållstjänst.
  • Måltid.
  • Resa utanför tjänsten.
  • Semesterbostad.

Exempel på skattefria förmåner

  • Mobiltelefon.
  • Friskvårdbidrag.
  • Julklapp.
  • Enklare förtäring, exempelvis frukt.
  • Gym på jobbet.

Källor: Unionen, Skatteverket, Benify