Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

E-handeln växer så det knakar

Detaljhandeln är en bransch där digitaliseringen satt sina spår och en allt större andel av shoppandet sker över internet. Många arbetstillfällen har gått förlorade men e-handeln skapar även nya jobb. Ett nytt jobbtillfälle hos ett onlineföretag spiller också över på andra branscher.
Linnea Andersson Publicerad
Vilhelm Stokstad / TT
E-handeln skapar jobb i flera led. På utlämningsstället Ica Flygfyren i Norrtälje finns ett av Sveriges första provrum för e-handelskunder. Vilhelm Stokstad / TT

Under 2014 ökade den svenska detaljhandeln sin försäljning över internet med 16 procent sedan året innan och omsatte 42,9 miljarder kronor, att jämföra med 6,8 miljarder tio år tidigare. Det visar statistik från E-barometern, som årligen tas fram av Postnord, HUI och Svensk Digital Handel.

Bland Sveriges konsumenter i åldrarna 18 till 79 år handlar 35 procent varor över nätet minst en gång i månaden. Den mest frekventa köpgruppen på Internet är de mellan 30 och 49 år, där nästan varannan handlar varor minst en gång per månad.

Hur många som är sysselsatta inom e-handeln är inte helt lätt att veta. Det är svårt att avgränsa vad ”e-handel” är eftersom alla onlinebutiker inte är renodlade e-handelsföretag. Många klädkedjor har till exempel webbsidor där de säljer produkter vid sidan av sina fysiska butiker.

Även om det har försvunnit en del jobb från detaljhandeln som en följd av att e-handeln brer ut sig, tillkommer det även jobb. På Svensk Digital Handel, en del av Svensk Handel, räknar man med ett nyckeltal på 1,4 för varje ny anställning inom e-handeln. Om Ellos eller Nelly utökar med en ny tjänst leder det alltså till sysselsättning motsvarande 1,4 heltidstjänster. En varubeställning från en onlinebutik innebär till exempel mer jobb för logistikbolagen, ökat behov av systemutveckling samt fler transaktioner.

Den digitala handeln har lägre marginaler än den traditionella detaljhandeln. Bland annat på grund av den hårda konkurrensen då många butiker säljer samma varor och slåss om att kunderna ska klicka sig vidare till just deras onlinebutik.

- Jag tror att många konkurrenter kommer slå sig samman framöver, säger Jonas Ogvall på Svensk Digital Handel.

Av de branscher som omsätter mest på Internet innehas förstaplatsen av hemelektronik (10,3 miljarder) och andraplatsen av kläder och skor (7,5 miljarder kronor). Sverige exporterar främst e-handelsvaror till Norge, Finland och Danmark.

Branscher med störst omsättning på internet:

Hemelektronik (10,3 mdr kronor)

Kläder/skor (7,5 mdr kronor)

Böcker/media (3,4 mdr kronor)

HUI

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.