Hoppa till huvudinnehåll
Anställningsvillkor

Extrajobb och bisyssla – det här gäller

Sju av tio svenskar kan tänka sig att frilansa vid sidan av sin anställning. Här är det du måste ha koll på för att undvika de vanligaste fällorna.
Elisabeth Brising Publicerad
Man sitter och jobbar på två olika datorer.
Vilka regler gäller om du har en bisyssla? Foto: Shutterstock

Är du sugen på att börja jobba extra eller frilansa vid sidan av din vanliga anställning? Här är de vanligaste misstagen och hur du undviker dem. 

Hur mycket får jag jobba extra?

  • Om ditt extrajobb eller din egna firma tar för mycket tid riskerar det att inkräkta på ditt vanliga arbete. Det kan stå i ett kollektivavtal att uppdrag vid sidan av arbetet inte får vara av ett ”mer omfattande slag”.
  • Du får till exempel inte bli så uttröttad att det påverkar dina insatser negativt på det vanliga jobbet, eller göra att du inte kan jobba övertid eller på obekväm arbetstid om det krävs.

Fackligt uppdrag inte bisyssla

Du har alltid rätt att ta ett politiskt uppdrag som förtroendevald i stat, kommun eller fackförbund. Det får arbetsgivaren inte ha synpunkter på.

Så påverkas din sjukpenning och föräldrapenning

  • Ju mer pengar du tjänar desto mer har du rätt att få i sjukpenning eller föräldrapenning av Försäkringskassan – men bara upp till ett visst tak.
  • Taket för din sjukpenninggrundande inkomst (SGI) är högst 483 000 kronor, både vid sjukskrivning och föräldraledighet.
  • Taket för din SGI vid beräkning av ersättning för vård av barn (vab) och tio dagars föräldrapenning är högst 362 200 kronor per år.

Kan man jobba extra och få a-kassa?

  • Du kan i vissa fall fortsätta med din bisyssla om du blir arbetslös och ändå få a-kassa, men kolla reglerna noga. Flera villkor ska vara uppfyllda.
  • Du ska kunna visa att du har haft bisysslan under minst ett år och samtidigt ha arbetat heltid.
  • Inkomstgränsen vid godkänt extraarbete är i snitt 3 060 kronor per vecka. 
  • Extrajobbet får inte hindra dig från att söka och ta ett heltidsarbete.
  • Särskilda regler gäller för dig som driver eget företag på deltid. Kolla med din a-kassa.

Berätta för din arbetsgivare

  • Det är klokt att informera din arbetsgivare om du planerar att jobba extra eller starta eget. Läs också på vad som står i ditt kollektivavtal om att ha uppdrag vid sidan av.
  • Extrajobbet får aldrig konkurrera med din arbetsgivares företag. I alla anställningsavtal finns en lojalitetsplikt som innebär att det inte är tillåtet att delta i konkurrerande verksamhet. Illojalitet kan vara skäl för uppsägning, avsked eller i värsta fall stämning på miljonbelopp.

Starta inte eget under din uppsägningstid

  • Lojalitetsplikten gör att du inte ens får förbereda verksamhet som kan vara konkurrerande. Det gäller även om du sagt upp dig och under hela uppsägningstiden. Du får som grundregel inte starta eget eller ens ta kontakt med tilltänkta kunder om det konkurrerar.
  • I vissa situationer kan det finnas undantag, men då ska det avtalas skriftligen i till exempel ett uppsägningsavtal. Det är vanligast med undantag just vid avtal om utköp, arbetsbefrielse och avgångsvederlag under uppsägningstiden.

Håll koll på om du kollas och vem du står nära

  • Berätta om dina jobbplaner först för att undvika onödig misstänksamhet eller missförstånd. Var medveten om att en del arbetsgivare övervakar anställda digitalt via AI eller låter chefer läsa sina medarbetares mail i jakt på illojal konkurrens.
  • Dina närstående – fru, man, sambo eller vuxna barn – får inte heller arbeta i eller driva en verksamhet som kan anses indirekt konkurrera med din arbetsgivares. Men arbetsgivaren måste också kunna bevisa att relatio­nen riskerar att skada företaget.

Be att få godkänt på pränt

  • I vissa kollektivavtal står det uttryckligen att du alltid måste samråda innan du tar en så kallad bisyssla (extrajobb, eget företag, eller ”omfattande uppdrag”, till exempel i en styrelse). Det gäller alltså även om det du gör uppenbart inte konkurrerar med arbetsgivarens företag.
  • Be om att få godkänt skriftligt på att du får ha din bisyssla så att du har det på underskrivet papper eller i alla fall mail om det uppstår frågetecken. Synen på din bisyssla kan ändras om du får en ny chef, om företaget köps upp eller får nya ägare.
  • Om du bara har en deltidsanställning kan arbetsgivaren inte lika lätt neka dig att arbeta någon annanstans vid sidan av, men du bör i alla fall fråga först om det är okej.

Risk för skattesmäll

  • När du har flera inkomster får du mer pengar! Det är positivt men håll koll på om inkomsterna landar över det tak som gör att du måste betala statlig skatt. På alla inkomster av tjänst över 45 000 kronor per månad eller 540 700 kronor i årsinkomst ska du betala 20 procent i statlig skatt.
  • Tror du att du kommer behöva skatta mer? Det enklaste är att be din ordinarie arbetsgivare dra mer skatt på lönen. Risken är annars att du får en skattesmäll med deklarationen.
  • Är du över 65 år är brytpunkten för statlig skatt lite högre, 618 700 kronor per år.

Tänk på dina rättigheter

  • Där du extrajobbar omfattas du oftast inte av kollektivavtalet som finns på den arbetsplatsen. Då blir det desto viktigare vad det står i anställningsavtalet i stället – där ska du försöka få in förmåner och rättigheter på extrajobbet.
  • Däremot gäller kollektivavtalet förstås på din ordinarie heltidsarbetsplats när du arbetar där eller reser dit och hem. Det är även ditt ordinarie avtal som gäller för försäkringar och tjänstepension.

Källor: Gunilla Krieg, ombudsman Unionen, Försäkringskassan.se, Skatteverket.se, Unionensakassa.se. Siffror gäller år 2022.

En Sifo-undersökning gjord på uppdrag av företaget Cool Company visar att 67 procent kan tänka sig att frilansa vid sidan av sitt vanliga jobb om de får en sådan möjlighet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Anställningsvillkor

Så får man äldre att stanna kvar på jobbet

Mer än hälften av tjänstemännen över 50 vill gå i pension i förtid. Här är några högst subjektiva tips på hur man ska få äldre att stanna på jobbet.
Johanna Rovira Publicerad 15 maj 2024, kl 06:01
Pension eller arbeta vidare? Så får du äldre att stanna kvar på arbetet. Till vänster ett cyklande äldre par, till höger en senior kvinna på kontor.
Pension eller jobba vidare? Nyckeln till att behålla erfaren personal är uppskattning och anpassning. Locka äldre arbetstagare med förmåner och flexibilitet. Förbättrar du arbetsmiljön så får du också äldre att stanna. Colourbox.

Pensionsåldern flyttas fram och vi förväntas jobba allt längre. Men vi vill inte – åtminstone inte vi som befunnit oss på arbetsmarknaden ett tag. TCO:s rapport visar att 52 procent av tjänstemännen i åldersspannet 50–67 vill gå tidigare än riktåldern för pension som för närvarande är 67 år.

Svenska Miljöinstitutet sammanställde för några år sedan strategier för att behålla 50-plussarna på arbetsmarknaden. De handlar om att skapa ett gott arbetsklimat där äldre känner sig uppskattade och efterfrågade, men också om flexibilitet och anpassningar av arbetsmiljön, enligt institutets arbetsmiljöspecialister.

Gott så. Det saknas dock mer konkreta exempel. Kollega kan därför erbjuda några anspråkslösa förslag på vad som skulle få åtminstone en snart 60-plussare att sluta tråna efter tidigare pension.

Visa äldre anställda uppskattning 

En åldersrelaterad bonus skulle garanterat få vilken 55-plussare som helst att känna sig uppskattad. Likaså att förlägga konferenser och dylikt på platser med tropiskt klimat, vilket gör underverk för artrosangripna leder. Vissa arbetsgivare har en extra semestervecka när man fyllt 40, men varför stanna där? Varför inte fortsätta att premiera åldrandet genom att även införa extra semesterveckor vid 50, 60 och 70?

Flexiblare arbetsuppgifter

Om man under de sista arbetsåren får koncentrera sig på det man är bäst på,  kan det innebära att man fortsätter jobba, konstaterar Svenska Miljöinstitutet. Att de seniora medarbetarna får första tjing på alla roliga arbetsuppgifter vore alltså rimligt, liksom att de slipper allt tradigt trökjobb.

Anpassning efter ålder

Det kan vara svårt att veta vad som egentligen avses med anpassning, men att byta ut fruktkorgarna mot skålar med gröna marmeladkulor kan vara ett steg i rätt riktning. 

Att anpassa kontorstiden efter dygnsrytmen hos äldre torde vara en självklarhet – låt 6–2 bli det nya 9–5. Texten i alla utskrifter, trycksaker och litteratur på kontoret ska dessutom vara minst tio punkter stor och oskicket att använda färgad text totalförbjuds.

Åldersmedveten kultur

För att få  mogna medarbetare att stanna längre i sin tjänst är det viktigt att deras kunskaper och erfarenheter tas till vara.  Att ungtuppar och ålderister som förlöjligar och fnissar åt äldres bidrag i diskussioner omedelbart förses med en dumstrut är minst lika viktigt. Medarbetare som mumlar i skägget bör dessutom få löneavdrag.

Man skulle också kunna inrätta en ny tjänst – åldersombudsman, vars arbetsuppgifter består i att bevaka de äldres intressen och serva de mognare medarbetarna på allehanda sätt efter personliga önskemål.

Bra arbetsmiljö åt alla 

Egna rum till alla vore rimligt eftersom kontorslandskap är förödande på alla upptänkliga sätt. Men åtminstone de som fyllt 55 borde omgående förses med egna rum för att slippa släpa runt på tunga kontorsattiraljer och komma undan tjattret på de öppna arbetsytorna.

Arbetsgivaren slipper därmed införa fler vilrum, eftersom  50-plussare då kan ta en behövlig paus på den obligatoriska soffan i det åldersanpassade egna rummet där de själva kan reglera värmen så att den är optimal för blodcirkulationen.

Den arbetsgivare som verkligen månar om sina till åren komna anställda ser, utöver ovanstående tips, också till att sätta guldkant på de sista ljuva arbetsåren genom att installera margaritamaskiner på varje våningsplan samt införa obligatoriska arbetsplatsträffar med powerpoint-presentationer av barnbarn och katter.

Anställningsvillkor

Osäker anställning kan leda till för tidig död

Den som byter ett dåligt jobb mot ett bra minskar risken att dö i förtid. Det visar en ny studie.
David Österberg Publicerad 14 september 2023, kl 06:30
En man håller sig för huvudet framför sin dator. Oskarp bild.
Ett kollektivavtal och en fast anställning kan minska risken att dö en för tidig död. Foto: Henrik Montgomery/TT.

Hur vi har det på jobbet påverkar vår hälsa. I en studie från Karolinska institutet tittade forskarna på hur ett byte från en osäker till en säker anställning påverkade risken att dö.

– Ett byte minskade risken för att dö med 20 procent. Skillnaden var högre än jag hade förväntat mig. Det blir väldigt tydligt vilken påverkan anställningsförhållanden har när det handlar om dödlighet, säger Theo Bodin, en av forskarna bakom studien.

Låg lön dålig för hälsan

En osäker anställning präglas till exempel av låg lön, låg facklig anslutningsgrad och låg anställningstrygghet. I studien har forskarna inte undersökt varför osäkra anställningsförhållanden ökar dödligheten men Theo Bodin kan se flera förklaringar.

– En osäker anställning kan ge oro och stress. Det kan i sin tur leda till sömnstörningar, psykisk ohälsa och missbruk. Att inte kunna sova och att äta på oregelbundna tider ökar risken för övervikt, diabetes och högt blodtryck. Högt blodtryck kan ge hjärtinfarkt och stroke.

Svårare att få lån

En osäker anställning ger också praktiska problem eftersom det blir svårare att få lån och förstahandskontrakt.

– Anställningen påverkar också familjelivet och det sociala livet. Man vågar kanske inte tacka nej när man blir inringd och tvingas att organisera sitt liv kring de osäkra anställningsförhållandena, säger Theo Bodin.

I studien använde forskarna registerdata från drygt 250 000 anställda mellan 20 och 55 år i Sverige under åren 2006 till 2017.

Theo Bodin och hans kollegor ska nu mer specifikt titta närmare på orsakerna till den högre dödligheten. I oktober ska de dessutom publicera en handbok med förslag på hur arbetsmarknaden kan förändras till det bättre.